| 1. |
- Fredricsson, Malin, et al.
(författare)
-
Nationell luftövervakning Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m 2019
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö i Sverige. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2019 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2018.För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 20 och 40 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget (2019) MKN för hälsa.
|
|
| 2. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
En ekonomisk utvärdering av inverkan av marknära ozon på skog och jordbruksgrödor i Sverige baserat på ozonflux
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL), SMHI och Göteborgs Universitet (GU) har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en studie som syftar till att ekonomiskt värdera de positiva effekter som skulle uppstå för produktionen i skogs- och jordbruk i Sverige i avsaknad av exponering för antropogent orsakad bildning av ozon nära marken. Beräkningarna baserades på ozonexponering uttryckt som ozonflux (PODySPEC, Phytotoxic Ozone Dose for SPECific plants species) för åren 2014 - 2017. De trädslag som ingick i analysen var gran, tall, björk samt några ytterligare trädslag. De jordbruksgrödor som omfattades av analysen var vår- och höstvete, korn, vall och potatis. För jordbruksgrödor innefattade beräkningarna även året 2013. Beräkningarna genomfördes årsvis. Tidsaspekterna kring beräkningarna av ozoneffekter skiljer sig dock avsevärt mellan jordbruksgrödor respektive skog. När det gäller beräkningarna för jordbruksgrödor utfördes de fullt ut specifikt årsvis, både vad gäller ozonexponering och vad gäller statistik för skördeutbyte under rådande ozonexponering de olika åren. Vad gäller skog komplicerades beräkningarna av att avverkningen ett visst år inte är direkt kopplad till tillväxten samma år och därmed inte heller till ozonbelastningen samma år. Den skogliga statistiken som inhämtades förutsattes representera ett scenario med den begränsning av den skogliga tillväxten som nuvarande ozonbelastning medför. Baserat på dos-respons-relationer vad gäller inverkan av exponering för ozon i form av POD1SPEC beräknades hur stor den skogliga tillväxten skulle ha varit i avsaknad av exponering för ozon, allt annat lika. Differensen mellan dessa scenarion utgjorde ozonpåverkan utifrån dagens exponering för ozon. Beräkningarna för skog grundade sig på ett scenario för årlig tillväxt under nuvarande ozonbelastning för en 10-årsperiod (2010 – 2019), i kombination med fyra olika scenarier för beräkningar av hur mycket högre den skogliga tillväxten skulle ha varit i avsaknad av ozonbelastning, i sin tur baserat på hur ozonbelastningen såg ut under vardera av de fyra åren 2014 - 2017. Sammanfattning - Träd Ozonbelastningen för träd beräknades som länsvisa medelvärden, baserat på POD1SPEC för björk och gran. Dos-respons-relationer för inverkan av ozon på tillväxthastigheter och produktion, baserat på POD1SPEC, antogs utifrån den information som finns tillgänglig i den vetenskapliga litteraturen. För träd valdes att använda resultat för gran och björk från svenska experimentella studier med unga träd. För de skogliga beräkningarna gjordes ett grundläggande antagande, att en ökad tillväxthastighet långsiktigt resulterade i en proportionellt ökad avverkningshastighet. I avsaknad av inverkan av ozon på trädtillväxten beräknades att den årliga skogstillväxten skulle ha varit 7.2 Mm3sk (miljoner kubikmeter stamvolym ovan bark) högre, jämfört med dagens situation. Detta beräknades som ett medelvärde för de olika ozonbelastningarna 2014 - 2017, för Sverige som helhet och för alla trädslag. Detta utgjorde en ökad tillväxt på 7,1%. Som ett resultat av den högre tillväxten i avsaknad av ozon beräknades att den totala skogsavverkningen, inklusive gallring och slutavverkning, skulle ha varit 5,5 Mm3sk högre jämfört med idag, för Sverige som helhet och för alla trädslag, som ett medelvärde för de olika ozonbelastningarna 2014 - 2017. Detta utgjorde en ökad avverkning på 7,0 %. Procentuellt beräknades avverkningen öka mest i Götaland, eftersom den nuvarande ozonbelastningen är högst i denna landsdel. Upptaget av ozon till bladen vid en viss koncentration av ozon i luften beräknades bli större för lövträd, jämfört med barrträd. Dessutom visar relationerna för dos-respons på en mer negativ inverkan av upptaget ozon på tillväxten för lövträd jämfört med barrträd. Tillsammans gör detta att de beräknade effekterna av ozon på tillväxten blev avsevärt högre för lövträd, jämfört med barrträd. För Götaland beräknades att avverkningen av lövträd skulle kunna varit 22 – 24 % högre i avsaknad av ozonbelastning jämfört med dagens situation. Det årliga ekonomiska värdet av den ökade avverkningen som beräknades kunnat ske i avsaknad av ozonbelastning, som ett medelvärde för ozonbelastningen 2014 – 2017, uppgick till 942 MSEK per år för landet som helhet och för alla trädslag. Det samlade värdet var som högst för Götaland, 424 MSEK, medan det var avsevärt lägre för Svealand och Norrland. En jämförelse mellan trädslag för Sverige som helhet visade att det ekonomiska värdet var högst för granskog, följt av tallskog och därefter björk En jämförelse av olika scenarier för beräknat POD1SPEC, baserat på förekomsten av ozon för de olika åren 2014 – 2017, visade att det ekonomiska värdet blev högst baserat på den beräknade för ozonbelastningen 2014 och uppgick då till 1035 MSEK för hela landet och för alla trädslag. Det lägsta värdet var för ozonbelastningen som beräknades för året 2017, 891 MSEK. En analys på länsnivå visade att det högsta ekonomiska värdet för en ökad avverkning i avsaknad av ozonbelastning, som medelvärde 2014 – 2017 och samlat för alla trädslag, uppstod i Västra Götalands län, med 98 MSEK årligen. Lägst var värdet för Gotlands län, med 8 MSEK. Detta berodde till stor del på skillnaderna i den totala arealen produktiv skogsmark i de olika länen. Det högsta ekonomiska värdet för den ökade avverkningen per areal skog uppstod i Skåne, med ett värde 161 SEK ha-1 år-1, som ett medelvärde för alla trädslag. Värdet 942 MSEK per år för den beräknade ökade skogsavverkningen, i avsaknad av ozonbelastning, jämfört med dagens situation för landet som helhet och för alla trädslag, var något högre än i en tidigare studie (Karlsson m.fl., 2014) där motsvarande värde var 733 MSEK per år. Detta motsvarade et ökat värde på knappt 30 %. Sammanfattning - Jordbruksgrödor Ozonbelastningen för jordbruksgrödor beräknades, baserat på POD6SPEC för vete och potatis. Länsvisa medelvärden för POD6SPEC användes för beräkningarna för respektive år. Det sammanlagda, genomsnittliga ekonomiska värdet på det ökade skördeutfall som skulle ha uppstått i avsaknad av ozonpåverkan på jordbruksgrödor i Sverige uppskattades till 528 MSEK per år. De största ökade värdena gällde vete, särskilt höstvete, eftersom detta odlas i stor omfattning. Även de skattade värdena för korn var betydande, särskilt i Skåne. Geografiskt sett var Skåne det län där skattningarna visade på störst ökning av ekonomiska värden för ökade skördeutfall, vilket berodde på en kombination av höga ozonhalter, omfattande jordbruk och ett klimat som är relativt gynnsamt för ozonupptag till växter. Generellt sett var de skattade effekterna av ozon på jordbruksgrödor betydligt mindre i norra jämfört med södra Sverige. Värdet 528 MSEK per år från jordbruksgrödor var avsevärt högre än i en tidigare studie (Karlsson m.fl., 2014) där motsvarande siffra var 180 MSEK per år. Skillnaden berodde troligen främst på att exponeringsmåttet AOT40 användes i den tidigare studien, medan det fysiologiskt mer relevanta ozonexponeringsmåttet POD användes i föreliggande rapport. De i denna studie beräknade skördeförlusterna orsakade av nuvarande ozonbelastning i % för vete låg något lägre än den som uppskattades som genomsnitt för Europa, vilket troligen främst kan förklaras av lägre ozonhalter i Nordeuropa jämfört med Europa som genomsnitt. Skördeförlusterna i % för vete låg obetydligt högre än de som globalt uppskattats för vete genom att experimentellt jämföra veteskörden i filtrerad (i det närmaste utan ozon) och ofiltrerad (med dagens ozonhalter) luft.
|
|
| 3. |
- Fredricsson, Malin, et al.
(författare)
-
Nationell luftövervakning – Sakrapport med data från övervakning inom Programområde Luft t.o.m. 2017
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvårdsverket, Luftenheten, ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö i Sverige. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2017 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2016.För flertalet av de luftföroreningskomponenter som övervakas inom den nationella miljöövervakningen har det, sedan mätningarna startade för mellan 15 och 35 år sedan, generellt sett skett en avsevärd förbättring avseende såväl halter i luft som deposition i bakgrundsmiljö. Utvecklingen har dock varierat i något olika utsträckning beroende på komponenter och lokalisering i landet. Föroreningsbelastningen är oftast lägre ju längre norrut i landet man kommer.För de flesta ämnen som det finns miljökvalitetsnormer (MKN) respektive miljömål för ligger halterna i regional bakgrund avsevärt lägre än angivna gräns- och målvärden. Halterna av ozon överskrider dock i dagsläget MKN för hälsa.
|
|
| 4. |
- Pleijel, Håkan, 1958, et al.
(författare)
-
A method to assess the inter-annual weather-dependent variability in air pollution concentration and deposition based on weather typing
- 2016
-
Ingår i: Atmospheric Environment. - : Elsevier BV. - 1352-2310. ; 126, s. 200-210
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Annual anomalies in air pollutant concentrations, and deposition (bulk and throughfall) of sulphate, nitrate and ammonium, in the Gothenburg region, south-west Sweden, were correlated with optimized linear combinations of the yearly frequency of Lamb Weather Types (LWTs) to determine the extent to which the year-to-year variation in pollution exposure can be partly explained by weather related variability. Air concentrations of urban NO2, CO, PM10, as well as O3 at both an urban and a rural monitoring site, and the deposition of sulphate, nitrate and ammonium for the period 1997–2010 were included in the analysis. Linear detrending of the time series was performed to estimate trend-independent anomalies. These estimated anomalies were subtracted from observed annual values. Then the statistical significance of temporal trends with and without LWT adjustment was tested. For the pollutants studied, the annual anomaly was well correlated with the annual LWT combination (R2 in the range 0.52–0.90). Some negative (annual average [NO2], ammonia bulk deposition) or positive (average urban [O3]) temporal trends became statistically significant (p < 0.05) when the LWT adjustment was applied. In all the cases but one (NH4 throughfall, for which no temporal trend existed) the significance of temporal trends became stronger with LWT adjustment. For nitrate and ammonium, the LWT based adjustment explained a larger fraction of the inter-annual variation for bulk deposition than for throughfall. This is probably linked to the longer time scale of canopy related dry deposition processes influencing throughfall being explained to a lesser extent by LWTs than the meteorological factors controlling bulk deposition. The proposed novel methodology can be used by authorities responsible for air pollution management, and by researchers studying temporal trends in pollution, to evaluate e.g. the relative importance of changes in emissions and weather variability in annual air pollution exposure.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Pihl-Karlsson, Gunilla, et al.
(författare)
-
Försurning och övergödning i Kronobergs län : Resultat från Krondroppsnätet till och med 2018/19
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mätningar av atmosfäriskt nedfall och markvattenkemi har bedrivits inom Krondroppsnätet i Kronobergs län sedan 1996. Under det hydrologiska året 2018/19 gjordes mätningar på fyra platser i länet, vid granytorna i Fälleshult, Angelstad och Tagel, samt vid tallskogen i Attsjö i östra delen av länet.Mycket kväve i markerna ger höga markvattenhalter vid störningarDet totala nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog i Kronobergs län har beräknats till mellan 8 och 14 kg per hektar för det hydrologiska året 2018/19, med högst nedfall i länets västra delar. Detta överskrider den kritiska belastningsgräns som har satts för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år. Det länsvisa totala nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog i Kronobergs län har minskat med 27 % under perioden 2001–2018. Vid Tagel, den enda mätplats i länet där mätningar på öppet fält görs, har kvävenedfallet med nederbörden på öppet fält minskat med 48 % (1996/97–2018/19). Samtidigt har nederbörden minskat i samma storleks-ordning, vilket kan vara en av förklaringarna till det minskade kvävenedfallet.Halterna av nitrat i markvatten har under de senaste åren varit mycket låga i ostörd växande skog i länet. Stormskador kan dock leda till tillfälliga perioder med ökade halter av nitrat i markvattnet och risk för utlakning till grund- och ytvatten. Att skogen mår bra och fortsätter ta upp kväve är viktigt, inte bara för miljökvalitetsmålen Levande skogar, Begränsad klimatpåverkan och Ingen övergödning, utan även för Bara naturlig försurning.Lågt svavelnedfall men långsam återhämtning från försurningFörsurning utgör fortsatt ett stort miljöproblem i Kronobergs län. Svavelnedfallet till skog i länet har dock minskat kraftigt under de senaste drygt två decennierna, med mellan 78 och 93 %. Numera ligger svavel-nedfallet på omkring 1 kg per hektar jämfört med 5 till 8 kg per hektar i slutet av 1990-talet. Trots detta går återhämtningen från försurning i markvattnet i länets skogar långsamt, med stora variationer mellan de olika mätplatserna.Ett historiskt högt försurande nedfall under många år återspeglas i bestående surt markvatten, med pH runt eller under 5 och utan buffringskapacitet. Den återupptagna mätserien vid Fälleshult i länets västra del upp-visar dock mindre sura förhållanden jämfört med de tre övriga mätplatserna i länet. För att markvattnet ska bidra till en återhämtning från försurning i sjöar och vattendrag måste det ha ett värde på den syraneutrali-serande förmågan (ANC) som är klart högre än noll. Vid länets ytor ligger ANC i markvattnet kring eller under noll, och särskilt Angelstad uppvisar kraftigt negativa värden. Vid Angelstad förekommer också för-höjda halter av toxiskt oorganiskt aluminium.En analys av trenderna på samtliga mätplatser i södra Sverige visar att det finns många ytor utan signifikant återhämtning från försurning, och i de fall där återhämtning kan påvisas är den långsam. För att mark och vatten ska återhämta sig från försurning, och miljömålet Bara naturlig försurning ska uppnås, krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att nedfallet av kväve inte överskrider vad skogen kan ta upp, och att skogsbrukets för-surningspåverkan hålls på en låg nivå.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
Marknära ozon i södra Sverige. Utveckling av en manual för bedömning av överskridanden av målvärden.
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Länsstyrelserna i O, N, M, G, F, K samt H län har IVL Svenska Miljöinstitutet och Göteborgs Universitet genomfört en studie av förekomsten av marknära ozon i södra Sverige. Variationen i ozonförekomsten från kust och inåt landet har undersökts genom timvisa mätningar av ozonhalter och meteorologi med ett mobilt mätsystem i Skåne. Dessutom har kompletterande, månadsvisa mätningar bedrivits av medellufthalter av ozon och kvävedioxid samt temperatur. Vidare har de timvisa ozonmätningar som bedrivs vid Asa, SLU´s försökspark strax norr om Växjö, utvärderats med avseende på jämförelser med andra timvisa ozonmätningar som bedrivs i södra Sverige. Slutligen har praktiskt inriktad manual utarbetats för att möjliggöra länsvisa, yttäckande bedömningar av den årliga ozonförekomsten i relation till förekommande målvärden.
|
|
| 10. |
|
|
