| 1. |
- Bergman Ärlebäck, Jonas, 1972-
(författare)
-
Matematisk modellering i svenska gymnasieskolans kursplaner i matematik 1965-2000
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport studerar hur begreppen matematisk modell och matematisk modellering behandlats i kursplanerna i matematik för motsvarande svenska gymnasieskolans naturvetenskapliga program mellan åren 1965 och 2000. En översikt över sex kursplaners olika form och innehåll ges och tre olika analyser på tre olika nivåer genomförs; en innehållsanalys, en kvalitativ analys, och en analys som beaktar relationen mellan begreppen modellering, tillämpningar och problemlösning. Analysen visar att matematiska modeller och modellering förekommit implicit sedan kursplanen från 1965, men att begreppen främst i de två senaste kursplanerna lyfts fram explicit och fått en central position i kursplanerna. I den nuvarande kursplanen Gy2000 framgår att matematiska modeller kan tolkas både som ett undervisningsmål i sig och som ett didaktiskt hjälpmedel att lära matematik.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Pettersson, Astrid, 1947-, et al.
(författare)
-
Matematiken i PISA
- 2010
-
Ingår i: Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. - Stockholm : Skolverket. ; , s. 97-112
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Jagers, Peter, 1941
(författare)
-
Matematikens ord
- 2009
-
Ingår i: LexicoNordica. ; 16, s. 315-318
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Grip, Niklas, 1970-, et al.
(författare)
-
Vibrationsanalys för tillståndsbedömning av byggkonstruktioner : Tillämpningsexempel : (Main results and summary in Swedish. Detailed results in English Appendices.)
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I projektet beskrivs och tillämpasnågra metoder för tillståndsbedömningav olika typer av konstruktioner med och utan skador.Tillståndsbedömningen skermed hjälp av vibrationsanalys.Detektering av skador av olika typ och storlekdiskuteras. Randvillkorens betydelse undersöks för att få överensstämmelse mellan förutspådda och uppmätta egenmoder och egenfrekvenser.Med den programvara som utvecklats är det möjligt att detektera sprickor i enkla betongplattor med hjälp av vibrationsmätningar. För mer avancerade konstruktioner finns en potential att vidareutveckla programvaran.Mätningar och analyser presenterasför femkonstruktioner: (1) En betongplatta –Sprickor har kunnat identifieras utifrån vibrationsmätningar och en successivt uppdaterad finit element modell (FEM).(2) En bågbro av betong över Långforsen i Kalix älv–Okända randvillkor har kunnat bestämmasför t ex undergrundens styvhetmedhjälp avuppmätta vibrationer. Detekteringav specifika skadorhar ännu inte kunnat genomföras.(3) En fackverksbro av stålöver Åby älv–Enviss skadedetektering har kunnat genomföras med vibrationsmätningar. Brons sårbarhet för korrosion och lokala mekaniska skador har studerats.(4) En förspänd betongbrotill gruvan i Kiruna–Modeller av bron har arbetats framför obelastatoch brottbelastat tillståndoch jämförts med uppmätta vibrationer med gott resultat.(5) Ett betonghus med nio våningar i Luleå –En FEM-modell av huseti bruksstadiethar tagits fram och resultat från den har jämförts med uppmätta vibrationer med gott resultat.Metoder och resultatpresenteras översiktligti rapportens huvudtext. Detaljerade beskrivningar gesi appendix.I appendix presenterasäven en programvaramed färdiga moduler för de undersökta konstruktionerna. Programmet kan laddas ner och användasfritt
|
|
| 10. |
- Lundberg, Anna, L., V.
(författare)
-
Proportionalitetsbegreppet i den svenska gymnasiematematiken : en studie om läromedel och nationella prov
- 2011
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Proportionalitet är ett centralt begrepp i skolmatematiken. Begreppet introduceras i de lägre stadierna och återkommer i så gott som samtliga kurser från årskurs 9 tillsista kursen på gymnasiet. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur det matematiska begreppet proportionalitet hanteras i den svenska gymnasieskolan. En generell problematik kopplad till detta syfte är hur skolans styrdokument realiseras i läromedel och nationella prov. Fokus för denna avhandling har varit hur proportionalitet hanteras i det svenska gymnasiet i kursen Matematik A i några läromedel och nationella prov. För att undersöka detta utvecklades ett analysverktyg utifrån det teoretiska ramverket i ATD (Anthropological Theory of the Didactic). Av intresse är här relationer mellan de olika nivåerna i den didaktiska transpositionen, som berör just hur skolans styrdokument realiseras i läromedel och nationella prov. För det empiriska studiet av materialet användes från ATD begreppet matematisk organisation, genom att använda ett analysverktyg för att granska typer av uppgifter om proportionalitet, lösningstekniker och teoretiska modeller för proportionalitetsbegreppet.De data som presenterats i denna studie ger en ganska ostrukturerad bild av de matematiska organisationer av begreppsområdet proportionalitet som presenteras i läromedel och i nationella prov och de ser även olika ut när det gäller hur proportionalitet hanteras i läromedlen respektive det nationella provet för Matematik A. Resultatet visar att ungefär var fjärde uppgift i de studerade kapitlen och de nationella proven berör proportionalitet men att begreppet hanteras ensidigt vad avser uppgiftstyp. Skillnader observerades mellan läromedel och nationella prov när det gäller hur lösningstekniker rekommenderas för olika typer av proportionalitetsuppgifter. De två teoretiska modeller för proportionalitet som har undersökts, dvs. statisk och dynamisk proportionalitet, finns representerade i ungefär lika omfattning i både läromedel och nationella prov. Vid uppgifter inom geometri handlar det dock ofta om statisk proportionalitet medan det inomområdet funktioner är vanligare att använda dynamisk proportionalitet.Lärare bör få kunskap om skillnader mellan läromedel och läroplaner, och hur dessa tolkas i nationella prov, så att de i sin verksamhet kan välja det undervisningsinnehåll, inklusive övningsuppgifter, som ger en god variation för eleven kopplat till kursplanernas mål
|
|
