| 1. |
- Ekstrand, Britten, et al.
(författare)
-
Rapport från NCSC 2008
- 2008
-
Ingår i: Campusaktuellt. ; :9
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The Fourth Nordic Conference on Scholarly Communication hölls nyligen i Lund. Cirka en tredjedel av över 150 deltagare vid denna nordiska konferens, kom från Australien, Belgien, Egypten, Grekland, Island, Italien, Litauen, Nederländerna, Schweiz, Tyskland, UK and US. Världen krymper. Konferensen öppnades av Göran Bexell och programmet var späckat med talare över två och en halv dag.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Jönsson Adrial, Christina, 1964-, et al.
(författare)
-
Together we shape better libraries : the Swedish Quality Handbook Project
- 2005
-
Ingår i: IFLA Journal. - 0340-0352. ; 31:2, s. 188-193
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The aim of the Swedish Quality Handbook Project is to help Swedish libraries in all parts of the public sector to start conducting systematic quality management, by utilizing performance indicators. The project is intended to serve as a springboard for libraries interested in engaging in quality development. The cooperation is based on the collection of data for the twelve indicators over a period of three years and a comparison of the results over time and with those of other libraries. The most important outcome from the project is that it has led 50 Swedish libraries to start performing systematic quality management. The project is run by The Special Interest Group for Quality Management and Statistics within the Swedish Library Association, which plays an active role in encouraging Swedish libraries to engage in quality development and evaluation.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Augustinsson, Sören, 1957-, et al.
(författare)
-
Skiss Skåne : konstnärer på arbetsplatser: en insats för hälsa, välbefinnande och kreativitet...
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konst i arbetslivet är en konst i sig. Ungefär så kan rapporten sammanfattas då arbetslivet består av komplexa sammanhang på samma sätt som konst är komplext. Mötet mellan två komplexa världar är svårt, eller t o m omöjligt, att beskriva som ett samband mellan orsak och verkan. Därför har vår forskning haft fokus på både konstnärerna och arbetsplatserna. Konstnärerna har skrivit berättelser och intervjuats och på arbetsplatserna har personal och chefer intervjuats. Detta ger en bild av vad som kan ha hänt i de lokala sammanhang där konst och arbetsliv har mötts genom Skiss-Skåne. Bilden som konstrueras är oskarp, vilket är skäligt när två komplexa världar möts. Skiss-Skånes syfte var att konstnärlig kompetens ska ha effekter på arbetsplatserna och dess arbetsmiljö, främst personalens välbefinnande och hälsa. Även att som konstnärer bidra till nytänkande och utveckling fanns med i syftet. På så sätt har för konstnärerna andra arbetsområden än de mera traditionella tydliggjorts. Konstnärernas möten med arbetsplatserna, där det fungerat bra, kan något förenklat sammanfattas med orden roa och oroa vars innehåll har skapats genom konstnärens kompetens och synsätt. Konstnärens närvaro och relation till personalen har inneburit ett ifrågasättande av deras praktik. Personal har då tvingats till att tolka och försöka förstå vad som har skett i mötet. Arbete består ofta av relativt väl avgränsade uppgifter och mål vilka, enligt organisationsforskningen, har en strävan till att sätta fokus på konstruktioner av rutiner och att upprätthålla det kända och existerande. Genom att genomföra aktiviteter som är utmanande i mötet mellan konstnären och arbetsplatsen kan befintliga rutiner oroas. På så vis kan konstnärernas kommunikation med anställda och chefer främja en förändring av det vardagliga handlandet på en arbetsplats. Ny mening kan ha konstruerats i mötet mellan konstnärer och anställda, i smått och i stort, med andra förtecken än de enbart strikt rationella och instrumentella. I vilken om fattning och exakt när detta har skett är svårt att uttala sig om. Varje relation innehåller samtidigt konkurrens och samarbete. Konkurrens innebär att maktförhållandena tydliggörs och utmanas. I alla relationer finns makt närvarande. Samarbete är förutsättningen för ett samtal. På så sätt, när det är som bäst, innehåller mötet konkurrens i form av makt såväl som samarbete för att etablera ett kreativt innehåll i relationen mellan konstnären och personalen. Mötet innehåller också paradoxer som exempelvis det kända och okända som båda samtidigt finns närvarande. Att roa innebär att locka fram positiva känslor som glädje och skratt. I mötet mellan det kända och okända, roandet och oroandet sätts kreativa processer igång som kan ha lett till att individers välbefinnande har gynnats och nya tankar som utvecklar verksamheten kan ha konstruerats. Genom att agera med utgångspunkt i det för personalen okända som kan gränsa till fiktion och fantasi så kan konstnärerna ha bidragit till förnyelse av personalens vardagliga kommunikation och till att skapa ny mening. Detta skiljer sig från de flesta konsulters infallsvinklar. På så sätt är konstnärernas bidrag ett nytt och hoppingivande inslag i det Skånska arbetslivet. Om ovanstående är den positiva bild av projekten så finns där också problem. Om arbetsplatsen inte ges möjlighet att känna sig inkluderad i ett projekt så är risken stor att det förskjuts eller i bästa fall bara blir en kul grej som stör personalen i deras arbete. Ramar och struktur för varje enskilt projekt är också nödvändigt. Om dessa är för vida finns en risk att kreativiteten och bidraget till välbefinnande uteblir, för konstnär såväl som hos personalen. Det är viktigt att det finns möjligheter för att de tillsammans kan skapa en arena där självorganisering av relationers innehåll tillåts ske. På så sätt utmanas också konstnärens makt utav personalen. Detta sker genom att konkurrens (makt) och samarbete är ständiga processer som finns närvarande i relationen. Behovet av ödmjukhet i det lokala mötet är stort. En sådan ödmjukhet har konstnärerna i hög grad också uppvisat, även i de projekt som inte kan anses fullt ut lyckade. Beroende på lokala specifika förutsättningarna har resultaten inte alltid blivit vad som har förväntats. Genom att i större omfattning beakta det lokala och organisationens specifika förutsättningar så kan effekten i kommande projekt, där möten mellan två komplexa världar sker, ytterligare förbättras.
|
|
| 8. |
- Augustinsson, Sören, 1957-, et al.
(författare)
-
Skiss Skåne : projekten som ständiga konstruktioner i små världar: en sammanfattning av forskarrapporten "Skiss Skåne – konstnärer på arbetsplatser"
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I projektet Skiss Skåne har konstnärer varit anställda på olika arbetsplatser för att med sin kompetens bidra till minskad sjukfrånvaro och främja hälsa, kreativitet och nytänkande. Samtidigt är målet också att de ska bredda sin arbetsmarknad. Det är ett svårt uppdrag. Så vitt vi vet har ingen presenterat någon slutlig plan för eller lösning av sjukfrånvaroproblematiken och hur kreativitet utvecklas i olika sammanhang. Org-anisationer är komplexa och därmed oförutsägbara, vilket gör att sådana specific-erade planers genomförande inte är realistiska verktyg för att minska sjukfrånvaro och öka välbefinnandet på arbetsplatser. Enligt oss är utsikterna därför små för att kunna ta fram en specificerad plan för t ex hur sjukfrånvaron skall minskas. De resultat av Skiss Skåne som kan avläsas är yttringar av vad som konstrueras genom dynamiska och mångfacetterade relationer. I centrum för projektens resultat står en omfattande kommunikation mellan människor och mellan människor och teknologi. På så sätt är resultaten i detalj specifika för varje enskilt projekt. Projektens resultat har ingått i komplexa sammanhang och är därför svåra att mäta. Däremot kan vi med stöd i tidigare forskning påvisa de mönster och principer som ligger bakom de resultat och processer som projekt inom ramen för Skiss Skåne har genererat, för att stödja välbefinnande, hälsa och kreativitet på arbetsplatserna. Intervjuer av konstnärer, personal och chefer samt berättelser som konstnärerna har skrivit har syftat till att beskriva och förstå vad som sker i mötet mellan konstnärer och personal samt ge exempel på resultat som uppnåtts. Detta har satts i relation till vår tidigare forskning med dess olika teorier och perspektiv inom främst hälsa, välbefinnande, organisering, lärande och kreativitet.
|
|
| 9. |
- Bringsén, Åsa, 1970-, et al.
(författare)
-
Vårdpersonalens uppfattningar om arbete, glädje, trivsel och hälsa
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetslivet har en betydelsefull roll när det gäller människans hela livssituation och förändringar på arbetsmarknaden har inneburit att en mindre andel av befolkningen idag tillhör arbetskraften. De som blivit kvar har fått mer att göra med större fysiska och psykiska påfrestningar som följd. Ofta studeras och presenteras arbete som en riskfaktor för ohälsa medan dess eventuella positiva påverkan på anställdas hälsa studerats i betydligt mindre utsträckning.Syftet med denna delstudie var att undersöka personalens upplevelse av sin aktuella arbetssituation i relation till deras bild av en hälsofrämjande arbetsplats.Rapporten redovisar resultatet från en kvalitativ studie med gruppintervjuer (fokusgrupps intervjuer) på två vårdavdelningarna vid sjukhusen i Hässleholm och Kristianstad. Resultat från de två avdelningarna presenteras i ett sammanhang eftersom likheterna är stora men också för att det ger en möjlighet att diskutera eventuella skillnader dem emellan.Resultatet tyder på att intervjudeltagarna uppskattar sina arbeten på de två vårdavdelningarna. Det finns dock utrymme för förbättringar om arbetsplatserna skall leva upp till deltagarnas bild av en hälsofrämjande arbetsplats. Resultatet visar att det är arbetsplatsens stödjande funktioner som ger arbetsglädje och skapar trivsel. Stödet trivseln och arbetsglädjen kan dock förbättras med insatser för en större närhet till chef och läkare samt för bättre fungerande arbetsgrupper som helhet. Faktorer som ligger bakom upplevda krav och påfrestningar anses vara orsaker till upplevelsen av negativ stress. Stressen uppges å sin sida vara huvudanledningen till att arbetsplatserna inte är hälsofrämjande för deltagarna, vilket indikerar ett behov av att reducera kraven på arbetsplatserna. Att intervjudeltagarna inte spontant reflekterade över individuella faktorers betydelse för upplevelsen av trivsel och arbetsglädje kan ses som att det är av underordnad betydelse. Troligt är dock att det även kan bero på många människors förmåga att söka efter orsaker till uppfattningar eller upplevelser i sin omgivning istället för hos sig själva.Intressant är de två olika bilderna av en hälsofrämjande arbetsplats som studiens resultat visar. En ganska stor del av intervjudeltagarna ger uttryck för att en arbetsplats som är stabil i det mesta är hälsofrämjande vilket inte överensstämmer med tidigare arbetsrelaterad forskning. För interventionsprojektet med deltagarbaserat perspektiv är studiens resultat användbart för förståelse för deltagarnas uppfattningar och upplevelser.
|
|
| 10. |
- Klefbom, Carin, et al.
(författare)
-
Vad får tandhygienister göra? : ny studie visar tandläkarnas syn på tandhygienisternasbehörighetsområden och yrkesutövande
- 2005
-
Ingår i: Tandläkartidningen. - 0039-6982. ; 97:10, s. 66-73
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- För att kunna fördela arbetsuppgifterna på en tandvårdsklinik på ett rationellt och patientsäkert sätt måste de olika personalkategorierna ha god kännedom om varandras behörighet och kompetensområden. Resultatet av denna studie visar att tandhygienistyrket behöver tydliggöras mer och att tandläkarnas kännedom om tandhygienistens behörighet och kompetens behöver förbättras. Det framgår av den enkät som sändes till 100 slumpmässigt utvalda tandläkare. Enkäten innehöll frågor om de legitimerade tandhygienisternas behörighet, tandläkarnas erfarenheter av de arbetsuppgifter som tandhygienisterna utför samt tandläkarnas ståndpunkt i diskussionen om tandhygienisternas framtida behörighet. Av de 65 tandläkare som besvarade enkäten svarade endast två rätt på samtliga frågor om tandhygienisternas behörighet.
|
|
