SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "AMNE:(SAMHÄLLSVETENSKAP) AMNE:(Annan samhällsvetenskap) ;lar1:(naturvardsverket)"

Sökning: AMNE:(SAMHÄLLSVETENSKAP) AMNE:(Annan samhällsvetenskap) > Naturvårdsverket

  • Resultat 1-10 av 31
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Jönsson, K. Ingemar, 1959-, et al. (författare)
  • Ekologisk kompensation som styrmedel i kommunal planering
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Projektet har undersökt erfarenheter av och förutsättningar för att tillämpa ekologisk kompensation inom ramen för den kommunala planeringen. Inom olika delstudier har projektet undersökt ekologisk kompensation som styrmedel, tillämpningen av skadelindringshierarkin, utformningen av kompensationsmodeller och rutiner, användningen av olika modeller för beräkning av förluster och vinster inom kompensationsprojekt, samt allmänhetens preferenser för olika kompensationsalternativ. Projektet har genomförts i nära samarbete med Helsingborgs och Lomma kommun, och Kommunförbundet Skåne har varit projektets kommunikationspartner och arrangör av flera större möten och workshopar med tjänstemän från många kommuner i Skåne. ...
  •  
2.
  • Öhrman, Phillip, et al. (författare)
  • En studie om tillit till inventeringssystemet för stora rovdjur
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Tillit, att lita på samhället och på sina medmänniskor, är samhällets kitt. Ett samhälle, inklusive dess olika komponenter, som präglas av hög tillit antas fungera bättre än om tilliten är låg. Syftet med vår studie är att utvärdera tilliten till inventeringssystemet för stora rovdjur bland de myndigheter och intresseorganisationer som är direkt berörda av systemet. På basis av intervjuer utvärderade vi tilliten genom sex olika delkomponenter; kommunikation,ansvars- och kompetensfördelning, resurser, respekt, kunskap och rättvisa. Vi har identifierat brister i alla sex delkomponenterna vilket sammantaget resulterar i att tilliten för systemet kan betecknas som låg. • Kommunikationen i systemet; hur kommunikationen sker, vad somkommuniceras, och på vilket sätt beslut kommuniceras upplevs som undermålig.• Ansvars- och kompetensfördelningen upplevs som otydlig. Det finns en klyfta mellan de som fastställer regler och riktlinjer och de som utför inventeringarna, varför relationerna präglas mer av kontroll och misstro än av handlingsutrymme och tillit.• Inventeringsresurserna räcker inte till eller prioriteras fel; t.ex. prioriteras varg på bekostnad av de övriga arterna. Det minskar förutsättningarna att fatta välgrundade beslut om ersättningar för rovdjurspredation ochom licens- och skyddsjakt.• Respekten för kunskap, näringsverksamhet och ideellt arbete upplevs som bristfällig. Respekten missgynnas också av den rigida kontrollkultur som upplevs ha utvecklats till följd av mål- och resultatstyrning i kombination med strikta inventeringskriterier.• Integrationen av ny kunskap är bristfällig. Bristen på ett systematiskt s.k. adaptivt lärande leder till att nya lösningar inte tillämpas eller utvecklas i tillräckligt hög grad.• Systemet upplevs som orättvist och slutet. En översyn av hur kostnader och nytta fördelas efterlyses av aktörerna, både vad gäller direkta kostnader,men även transaktionskostnader, dvs. kostnader förknippade med samråd och samverkan. Det är också oklart hur aktörerna aktivt tillåts delta i utvecklingen av systemet. Aktörerna lyfter fram en rad förslag till hur tilliten kan stärkas. Det utgör grunden till förbättringar som också kan accepteras av de flesta:• Inled ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete med fokus på dialog och aktörssamverkan, till exempel inom ramen för Dialog för Naturvård.• Arbeta gemensamt fram en tydlig rollfördelning som beskriver vem som gör vad, när och varför inom hela inventeringskedjan, med syftet att öka förutsägbarheten för alla inblandade.• Skapa incitament och strukturer för adaptiv förvaltning inom hela inventeringskedjan,på alla nivåer.• Ta fram en översyn av hur kostnader och nytta fördelas för alla aktörer.Det ska inkludera direkta kostnader och transaktionskostnader, dvs. kostnader förknippade med samråd och samverkan.• Utveckla och effektivisera inventeringsmetoderna, gärna med ny teknik som DNA, kameror och drönare. Utöka samarbetet med forskningsprojekt som till exempel ScandCam.• Återkoppla direkt till intresseorganisationernas och allmänhetens observationerför att öka motivationen att rapportera.• Utveckla ett regelverk för de år där det saknas inventeringsdata (t.ex.på grund av snöbrist), genom till exempel en rutin för framskrivning av antalet djur baserat på trendanalys.• Minska fjärrstyrningen, NVs roll bör vara mer koordinerande än kontrollerande.• Verka för kunskapsintegration (s.k. kollektiv intelligens) genom att samordnakunskaper, vetenskaplig samt lokal och traditionell kunskap, så att det gagnar hela systemet.• Gör en översyn av hur resurser fördelas och prioriteras i systemet.
  •  
3.
  • Norrby, Thomas, et al. (författare)
  • Framtidens Flexibla Förvaltningsformer? : En utvärdering av projektet Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Projektet Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden startades 2008 på initiativ av Naturvårdsverket utifrån behovet att utveckla förvaltningsformer för bevarande och hållbart nyttjande av större värdefulla kustoch havsområden. Det övergripande syftet med projektet var att bidra till att uppfylla Sveriges åtaganden inom Helsingforskommissionen (HELCOM) och Oslo-Paris konventionen (OSPAR), samt åtagandet inom FN:s konvention om biologisk mångfald. Projektet har bestått av fem regionala pilotprojekt som drivits av länsstyrelserna i Västernorrlands, Stockholms, Östergötlands, Blekinge och Västra Götalands län. Fyra av projektområdena är helt eller delvis klassade som Baltic Sea Protected Areas (BSPA). Det femte är delvis klassat som Marine Protected Area (MPA). Samtliga områden saknade en plan för framtida förvaltning. Pilotprojektens uppdrag var att utveckla samverkansplaner för respektive område med ekosystemansatsen som vägledning. SLU har fått i uppdrag att utvärdera projektet av Naturvårdsverket. Utvärderingen fokuserar på processerna i pilotprojekten, dvs. hur projekten kom igång och hur arbetet med samverkansplanerna genomförts. Utvärderingens ansats är kvalitativ och har som huvudsaklig inriktning att undersöka hur viktiga aspekter av ekosystemansatsen förståtts och operationaliserats i de olika piloterna. Syftet är också att undersöka på vilket sätt detta givit avtryck i det fortsatta arbetet med samverkansplanerna. De enskilda piloterna har analyserats var och en för sig. Analysen har varit inriktad på att ringa in piloternas 1) förutsättningar, 2) arbetsprocess och 3) resultat (samverkansplanerna) med avseende på centrala aspekter av ekosystemansatsen. Dessa aspekter har speglats i tre begreppspar: delaktighet och samverkan, förankring och legitimitet, samt lärande och adaptivitet. Analysen av de enskilda pilotprojekten ligger till grund för en jämförande analys av de olika pilotprojekten, och därefter för rapportens slutsatser och rekommendationer. Dessa finns sammanfattade i kapitel 6. Det finns ett fortsatt behov av att undersöka, praktiskt pröva och utveckla förståelse för hur vi kan utveckla nya förvaltningsformer för bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser, med ekosystemansatsen som bas. Men det finns inga entydiga svar på frågor om hur man skapar ett brett och kontinuerligt deltagande, hur man initierar och upprätthåller ett adaptivt, reflekterat och lärande arbetssätt, hur man organiserar flernivåförvaltningen eller vilken roll myndigheter och andra berörda kan och ska ha. Därför måste nya förvaltningsformer fortgående prövas, samtidigt som det är viktigt att utnyttja lärdomar från tidigare projekt.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  • Fredman, Peter, et al. (författare)
  • Friluftsliv 2014 : nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna rapport redovisar resultaten från en nationell enkätundersökning avseende svenskarnas friluftsvanor år 2014 (december 2013 till november 2014). Enkäten utgör en viktig del i arbetet med uppföljning av friluftsliv i miljömålssystemet samt målen för friluftspolitiken (se Naturvårdsverket, 2014). Undersökningen genomfördes som en elektronisk panelundersökning (8410 intervjuer med personer bosatta i Sverige i åldersintervallet 16-84 år) och utfördes av Mittuniversitetet (i samarbete med undersökningsföretaget Norstat) på uppdrag av Naturvårdsverket. Resultaten redovisas i fyra delar som omfattar (i) friluftslivet enligt nyckelbegreppen (utövande av friluftsliv, deltagande i friluftsaktiviteter, värna och bibehålla värden för friluftslivet, tillgänglighet och buller), (ii) friluftslivet hos olika grupper, (iii) friluftslivet i miljökvalitetsmålen, samt (iv) friluftslivets förändring över tid. Från undersökningen kan bland annat noteras; - att 83 procent är ute i naturen "ganska eller mycket ofta" på längre ledigheter, 60 procent på helger och 51 procent på vardagar. - att nöjes- och motionspromenader, vistelser i skog och mark och trädgårdsarbete är de vanligaste friluftsaktiviteterna (bad är populärast på sommaren medan kälkåkning, tur- och längdskidor är populäras på vintern). - att lövskogar är den naturtyp som uppskattas mest att utöva friluftsliv i, följt av barrskogar, fjäll, odlingslandskapet och myrar (äldre skogar är betydligt mer attraktiva än ungskog och kalhyggen). - att över hälften av de svarande i hög grad haft upplevelser av trygghet, återhämtning och en naturpräglad miljö vid det senaste friluftstillfället. - att nästan hälften av de svarande i någon grad upplever brist på lämpliga platser eller områden för att ägna sig åt friluftsaktiviteter i den utsträckning man önskar. - att friluftsliv till havs, i skärgård eller till fjälls ofta sker långt från hemmet. - att ca 30 procent har upplevt någon grad av buller vid senaste friluftstillfället (främst från trafik, vägar och flyg). - att på vardagar är kvinnor ute oftare i naturen än män, äldre personer är ute oftare än yngre, personer bosatta på landsbygden är ute oftare än personer i storstäder, personer utan hemmavarande barn under 18 år är ute oftare än personer med barn i samma ålder, och personer som vuxit upp i Europa är ute oftare i naturen än personer som själva, eller vars far eller mor, växt upp utanför Europa. - att brist på tid är det vanligaste hindret för utövande av friluftsaktiviteter (andra vanliga hinder är att man saknar någon att utöva aktiviteten med, att man saknar lämpliga områden eller familjesituationen). - att yngre personer har sämre kunskaper om allemansrätten jämfört med äldre personer.
  •  
7.
  • Fredman, Peter, 1965-, et al. (författare)
  • Friluftsliv 2018 : Nationell undersökning av svenska folkets friluftsvanor
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Rapporten redovisar en nationell enkätundersökning över svenskarnas friluftslivår 2018. Friluftsliv i olika former är en populär fritidssysselsättningbland svenskarna, vilken kan beskrivas som ”vistelse utomhus i natur- ellerkulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling”.Målet för den av riksdagen antagna friluftspolitiken är att stödja människorsmöjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten ären grund för friluftslivet. Åtta av Sveriges 16 miljömål innehåller också preciseringarsom berör friluftsliv. Dagens friluftsliv har dessutom nära kopplingartill en växande naturturism. Syftet med undersökningen är att ge ett bra underlag för uppföljningar avfriluftsmålen och friluftslivet i miljömålen. Detta sker genom att dels redovisastatus för friluftslivet i Sverige år 2018, dels genom att visa på förändringarsedan år 2007. Ytterligare ett viktigt syfte är att erhålla data över friluftslivbåde nationellt och i respektive län, för att på så sätt få ett underlag till analyserav friluftslivet på olika geografiska nivåer. Undersökningen genomfördes i form av en postal enkätundersökningriktad till personer bosatta i Sverige i åldern 16 år och äldre under periodenseptember – november 2018. Mittuniversitetet utformade frågorna i samrådmed Naturvårdsverket och i dialog med andra myndigheter som ingår i nätverketför friluftsliv. Datainsamlingen genomfördes av Statistiska centralbyrån(SCB) och rapporten är framtagen av Mittuniversitetet på uppdragav Naturvårdsverket.
  •  
8.
  •  
9.
  • Jordan, Thomas, 1958 (författare)
  • Konfliktkunskap för rovdjursförvaltningen
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • enna rapport är en introduktion till konflikthantering och behandlar konflikter, konflikthantering och konfliktförebyggande åtgärder inom rovdjursförvaltningen. Det är en kunskapsöversikt som kan bidra till reflektion och som kan öka förståelsen för konflikternas egenskaper. Rapporten kan också vara ett stöd i att undersöka vilka möjligheter det finns att hantera komplexa samhällskonflikter och vilka strategier och åtgärder som kan bidra till att berörda myndigheter kan utveckla en så professionell hantering av konflikterna som möjligt. Syftet är att stödja och bidra till att utveckla svenska myndigheters kapacitet att hantera konflikterna kring rovdjursförvaltningen på ett konstruktivt sätt.
  •  
10.
  • Stenberg, Jenny, 1959, et al. (författare)
  • Att länka miljöeffekter och sociala effekter: Utvärdering av LIP-finansierade bostadsförnyelseprojekt
  • 2005
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna utvärdering av LIP-finasierade bostadsförnyelseprojekt, s.k. flerdimensio-nella projekt, kom till stånd för att det finns ett intresse från Naturvårdsverket av att ta fram kunskap om vilket samspel som finns mellan miljöeffekter och sociala effekter i denna typ av nationella satsningar. Förutom att fokusera på miljöeffekter, har vi således också studerat hur de boende har varit inblandade i arbetet och i vilken mån lokalt anställda och boende varit involverade i en lärandeprocess med bestående resultat. Vi har också tittat på om områdets attraktivitet har förändrats.Utvärderingen har lagts upp på ett sätt som är inspirerat av fallstudiemetodik och i studien ingår tio projekt. Analysen vilar på i princip fyra olika typer av information en miljömatris, en massmediastudie, en intervjuundersökning av boende och anställda samt statistiska data om re-spektive bostadsområde.De teorier vi valt att använda för analys av den samlade empirin MAINtetra (Kain 2003) är en tankemodell avsedd att bistå i sökandet efter ökad förståelse om och kunskapsinhämtning gällande komplexa problem från en mångtydig verklighet. Den underlättar alltså möjligheten att relatera olika kunskapsområden till varandra för att öka förståelsen för hur de olika delarna berör varandra i perspektivet hållbar utveckling. Sammantaget visar utvärderingen att det är nödvändigt att länka miljöaspekter och sociala aspekter för att få långvarig effekt och för att få ett helhetsperspektiv. Detta är knappast ett kontroversiellt resultat även om ett sådant arbetssätt är långt ifrån praxis i samhället. Det som är mest intressant är kanske heller inte att detta samband är viktigt. Utvärderingen visar snarare på hur miljöaspekter och sociala aspekter hänger samman. Denna förståelse och kunskap är viktig, eftersom det är den som ger individer anledning till att förändra sina beteendemönster.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 31
Typ av publikation
rapport (27)
bok (2)
samlingsverk (redaktörskap) (1)
proceedings (redaktörskap) (1)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (27)
populärvet., debatt m.m. (2)
refereegranskat (2)
Författare/redaktör
Skarin, Anna (3)
Clough, Yann (2)
Hasselström, Linus (2)
Söderqvist, Tore (2)
Sandström, Camilla, ... (2)
Sandström, Per (2)
visa fler...
Alkan Olsson, Johann ... (2)
Mellin, Anna (2)
Brady, Mark (2)
Fredman, Peter (2)
Ankre, Rosemarie, 19 ... (2)
Chekalina, Tatiana, ... (1)
Nilsson, Mats (1)
Smith, Henrik G. (1)
Bodin, Örjan (1)
Olsson, Peter (1)
Söderholm, Patrik (1)
Thuvander, Liane, 19 ... (1)
Stenberg, Jenny, 195 ... (1)
Nordström Källström, ... (1)
Bryhn, Andreas (1)
Adler, Sven (1)
Nilsson, Lovisa (1)
Hedblom, Marcus (1)
Blicharska, Malgorza ... (1)
Olsson, Anna (1)
Hallgren, Lars (1)
Ericsson, Göran (1)
Sandström, Ulf, 1953 ... (1)
Alam, Moudud (1)
Hilding-Rydevik, Tui ... (1)
Dalhammar, Carl (1)
Jönsson, K. Ingemar, ... (1)
Jönsson, K. Ingemar (1)
Hanson, Helena (1)
Lundmark, Linda (1)
Nordström, Jonas (1)
Sandström, Camilla (1)
Raitio, Kaisa (1)
Almqvist, Gustaf (1)
Henningsson, Mariann ... (1)
Bolin, Karl (1)
Söderholm, Patrik, 1 ... (1)
Wilhelmsson, Fredrik (1)
Hammarlund, Cecilia (1)
Johansson, Carina (1)
Dänhardt, Juliana (1)
Ek, Kristina (1)
Wihlborg, Elin, 1970 ... (1)
Skärbäck, Erik (1)
visa färre...
Lärosäte
Sveriges Lantbruksuniversitet (13)
Linköpings universitet (3)
Göteborgs universitet (2)
Högskolan Kristianstad (2)
Umeå universitet (2)
visa fler...
Mittuniversitetet (2)
Kungliga Tekniska Högskolan (1)
Uppsala universitet (1)
Luleå tekniska universitet (1)
Stockholms universitet (1)
Lunds universitet (1)
Chalmers tekniska högskola (1)
Karlstads universitet (1)
visa färre...
Språk
Svenska (27)
Engelska (4)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (31)
Naturvetenskap (30)
Lantbruksvetenskap (9)
Humaniora (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy