| 1. |
|
|
| 2. |
- Martinsson, Dennis, 1986-
(författare)
-
Samtyckeslag kan lägga fokus på brottsoffret
- 2018
-
Ingår i: Nerikes Allehanda. - Örebro : Nerikes allehanda AB. - 1103-971X. ; :28 mars, s. 11-11
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Sammanhållning eller splittring? : Olikgörande av barn och unga i samtidens Sverige
- 2024. - 1
-
Ingår i: Presented at Nationell konferens i offentlig rätt. Rätten i samhällsutveckling - den offentliga rättens utmaningar och möjligheter, Umeå, 22-23 maj, 2024. - Stockholm : Jure.
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Något har hänt i svensk politik. De barnpolitiska förslagen haglar.Frågor om barn och unga har blivit heta. I det politiska samtalet ochpå nyheterna sammanförs barn och unga, migration och integration,brott och straff, förort och utanförskap på olika sätt. Samtidigt sombarns rättigheter har stärkts på flera sätt genom lagstiftning undersenare år, ser vi också att politiska förslag som rör barn allt oftare gårut på en sak: ökad social kontroll. Det gäller kanske särskilt de barnpolitiska förslag som rör migration och integration. Den här bokentar därför temperaturen på utvecklingen inom just dessa områden.Bokens fokus gör också att den säger något om den ökade politiseringen av barns integration och välfärd som vi ser i samtidens Sverige.I boken ger 19 författare exempel på de senaste årens förändringari lagstiftning och praktik som direkt eller indirekt riktar sig till utsatta grupper av barn och familjer med bakgrunder som inte är majoritetssvenska. Lästa tillsammans, skildrar författarnas olika bidrag enberättelse om en välfärdsstat i förändring. Det är en välfärdsstat somtydligare, och oftare, betonar exkludering framför inkludering utifrån ett synsätt där krav och kontroll leder till ordning och integrering. Det leder till den för samtiden kritiska frågan: Kan exkluderingav vissa barn och deras sociala kontexter leda till sammanhållning?
|
|
| 5. |
- Martinsson, Dennis, 1986-
(författare)
-
Att undervisa om juridiska begrepp : pedagogiska utmaningar och tänkbara strategier
- 2017
-
Ingår i: Juridisk Publikation. - Stockholm, Sweden : Juridisk Publikation. - 2000-2920 .- 2002-3537. ; :2, s. 429-450
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ämnesdidaktiska frågor inom juristutbildningen har den senaste tiden tilldragit sig ett ökat intresse. I den här artikeln diskuterar jag en fråga som ständigt är aktuell för universitetslärare, nämligen den pedagogiska utmaningen i att undervisa om begrepp. Framställningen tar avstamp i en förhållandevis allmängiltig pedagogisk teori (socialkonstruktionism). Utifrån denna teori diskuteras utmaningen att göra juridiska begrepp begripliga i undervisningssammanhang. För att göra diskussionen gripbar, utgår jag från det straffrättsliga begreppet gärningsculpa, som många juriststudenter stöter på under straffrättskursen. Detta kan naturligtvis bytas ut mot vilket juridiskt begrepp som helst, varför artikeln kan vara givande även för den som undervisar inom andra rättsområden. De tankar som kommer till uttryck i artikeln bygger såväl på rön i högskolepedagogisk litteratur som på mina egna undervisningserfarenheter.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
-
Teori och politik : – straffrätt i omvandling
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Något har hänt med kriminalpolitiken. Brott och straff står högt på den politiska agendan hos såväl regeringen som oppositionen. Kriminalpolitiken hör till väljarnas viktigaste frågor. Brottsligheten får ett allt större utrymme i media. Reformtakten på det straffrättsliga området har accelererat. I den här boken tar tolv yngre svenska straffrättsforskare pulsen på den samtida kriminalpolitiken. Genom de olika bidragen belyses några av de mest omstridda platserna på den straffrättspolitiska kartan. Boken säger därigenom något om det kriminalpolitiska och straffrättsteoretiska landskapet vid början av 2020-talet. Sedda tillsammans behandlar de olika bidragen teman som kriminalpolitiska utvecklingstendenser, straffrättsvetenskapens roll, relationen melln teori, politik och dogmatik - och inte minst hur man ska förstå de straffrättsteoretiska premisserna i en föränderlig tid.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
