SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "AMNE:(SAMHÄLLSVETENSKAP) AMNE:(Juridik) ;pers:(Munthe Christian 1962)"

Sökning: AMNE:(SAMHÄLLSVETENSKAP) AMNE:(Juridik) > Munthe Christian 1962

  • Resultat 1-10 av 97
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Munthe, Christian, 1962 (författare)
  • Fem kärnfrågor som Coronakommissionen måste ta upp : Five core questions for the Corona Commission
  • 2020
  • Ingår i: Göteborgsposten. - 1103-9345. ; :20201005
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Även om den första fasen nu är förbi i Sverige fortsätter pandemin och framtiden förblir osäker. Valda och föreslagna åtgärder väcker debatt. Men uppskruvat tonläge, fokus på avsändaren och ensidig analys står ofta i vägen för konstruktiva slutsatser. Därför vill jag lyfta fem kärnfrågor som den utlovade ”Coronakommissionen” behöver behandla, skriver Christian Munthe, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet.
  •  
2.
  • Munthe, Christian, 1962, et al. (författare)
  • The Best Interest of Children and the Basis of Family Policy: The Issue of Reproductive Caring Units
  • 2012
  • Ingår i: Cutas, D & Chan, S (eds.). Families: Beyond the Nuclear Ideal. - London and New York : Bloomsbury Academic. - 9781780930107
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • The notion of the best interest of children figures prominently in family and reproductive policy discussions and there is a considerable body of empirical research attempting to connect the interests of children to how families and society interact. Most of this research regards the effects of societal responses to perceived problems in families, thus underlying policy on interventions such as adoption, foster care and temporary assumption of custodianship, but also support structures that help families cope with various challenges. However, reference to the best interest of children can also be applied to a more basic issue in family policy, namely that of what is to be considered a family in the first place. This issue does not raise any questions regarding the proper conditions for when society should intervene in or change the family context of a child. Rather, it is about what social configurations should be recognized as a potentially fitting context for children to enter into and (if all goes well) eventually develop into adulthood within /.../ such that society’s default institutional arrangements allow it to have (by sexual and artificial reproduction, adoption, and combinations of these), care for and/or guard children. [This] will frame any further discussion of /.../ policies having further implications for, for example, the practices of adoption and reproductive technology, as well as regulation of custody in the event of separation or parental disagreement.
  •  
3.
  • Bergström, Martin, et al. (författare)
  • Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn: En systematisk litteraturöversikt och utvärdering av ekonomiska, samhälleliga och etiska aspekter.
  • 2017
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Barn i utsatta situationer kan under kortare eller längre perioder behöva place- ras i en annan familj. Bland barn som växer upp i familjehem är det vanligare med psykisk och fysisk ohälsa. Det är därför viktigt att veta om stödinsatser till barn och familjehemsföräldrar kan hjälpa barnen. Slutsatser X Insatser till familjehemsplacerade barn och familjehemsföräldrar kan för- bättra barnens psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studier- nas vetenskapliga utformning går det inte att avgöra vilka insatser eller vilka delar av insatserna som är verksamma. X För följande tre specifika insatser finns något säkrare kunskap om effekter: • Attachment and Biobehavioral Catch-up är en utbildning för familje- hemsföräldrar som kan minska vissa psykiska symtom hos barnen • Föräldradelen av programmet Incredible Years kan minska barns beteendeproblem och öka familjehemsföräldrars förmåga att klara föräldrarollen • Take Charge är en specialpedagogisk insats till ungdomar som kan förbättra deras självbestämmande, utbildningsgång och möjligheter till arbete. X Ingen av de insatser som används i Sverige har utvärderats i en studie. I Sverige läggs tonvikten på att utreda familjers lämplighet och att utbilda dem. Att erbjuda stödinsatser till barn eller familjehemsföräldrar under barnens placering är mindre vanligt. Personer som har växt upp i familje- hem, deras föräldrar och familjehemsföräldrar efterlyser stöd till barn och familjehem under placeringen. X Det behövs forskning som undersöker effekten av insatser inom familje- hemsvård. Samtliga insatser som identifierades i litteraturöversikten bör rimligtvis kunna användas i Sverige men deras effekter behöver följas upp och utvärderas i en svensk kontext. De insatser som redan förekommer i Sverige behöver också utvärderas och undersökas vetenskapligt. Det behövs även studier som belyser kostnadseffektivitet i insatser för svenska förhållanden. Bakgrund och syfte Mellan 3 och 4 procent av alla barn i Sverige placeras någon gång i ett familje- hem eller på en institution. Under sitt liv har dessa barn en förhöjd risk för suicid, psykisk och fysisk ohälsa, missbruk, kriminalitet och behov av långvarigt försörjningsstöd. Syftet med denna rapport är att granska och sammanställa det vetenskapliga underlaget för stödinsatser till barn i familjehem och till familje- hemsföräldrar för att minska dessa risker. Metod Den systematiska utvärderingen genomfördes i enlighet med SBU:s metodik. Studierna skulle behandla insatser som utvärderats i kontrollerade studier med hög eller medelhög studiekvalitet. Studierna skulle vara publicerade mellan åren 1990 och 2017 och inkludera minst 40 personer. Uppföljningstiden skulle vara minst tre månader för barn två år eller äldre, och minst en månad för barn yngre än två år. Studier uteslöts om jämförelsegruppen utgjordes av grupp- boende eller om den till stor del bestod av barn som var placerade i släkting- hem. Den systematiska utvärderingen inkluderar även ekonomiska aspekter, en inventering av vilka insatser som används i Sverige, erfarenheter från brukar- organisationer samt en etisk analys. Resultat Effekter av insatser Sammanlagt granskades 5 298 artikelsammanfattningar. Relevans- och kvali- tetsgranskningen identifierade 23 studier av 18 insatser som motsvarade våra kriterier. Sammantaget visar de 23 studierna att det går att påverka familje- hemsplacerade barns psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studier- nas vetenskapliga utformning ger resultaten inte entydiga svar på vilka insatser eller vilka delar av insatserna som är verksamma. För tre av insatserna finns ett begränsat vetenskapligt stöd för att de har effekt: Attachment and Biobehavioral Catch-up kan förbättra barns psykiska hälsa (t.ex. minskad stress); Take Charge kan förbättra barns förmåga till självbestäm- mande samt sociala situation (t.ex. fullföljd utbildning) och Incredible Years kan öka familjehemsföräldrars förmåga att klara föräldrarollen och minska barnens beteendeproblem. Effekterna av de övriga 15 insatserna går inte att bedöma eftersom de endast utvärderats i en studie vardera. Det saknas helt studier som belyser barns tandhälsa och förebyggande av ton- årsgraviditeter. Det saknas också studier av eventuella skadliga eller oönskade effekter av insatserna. Praxisundersökning En enkät skickades ut till ett slumpvis urval kommuner (svar från 80 av 106) och samtliga enskilda företag som arbetar på kommuners uppdrag (svar från 34 av 38). Enkäten identifierade 30 insatser. Ingen av insatserna återfinns i littera- turöversikten. Det framkom bland annat att insatserna fokuserar på bedömning av lämplighet av familjehemsföräldrar och på allmän utbildning av dem före barnen placeras. Det var mindre vanligt med stöd till barn eller familjehems- föräldrar under placeringen. Att döma av de insatser som används saknas kon- sensus om vilka insatser som uppfattas som effektiva. Kostnadseffektivitet Totalt granskades 2 120 artikelsammanfattningar. Två relevanta artiklar hittades men ingen uppfyllde SBU:s krav på kvalitet i den ekonomiska utvärderingen. Studiernas resultat går inte att överföra till svenska förhållanden. Brukar- och anhörigperspektiv Fyra organisationer som företräder barn med erfarenhet av familjehemsvård, deras föräldrar samt familjehemsföräldrar besvarade enkäter eller intervjuades. De efterlyser mer stöd utöver själva placeringen. Dessutom önskar familjehems- föräldrar bättre kunskap om barnets behov vid placeringen och ursprungsför- äldrarna efterlyser stöd för att få vara delaktiga i sina barns liv. sammanfattning och slutsatser 9 insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn Etiska och sociala aspekter När samhället övertar ansvaret för barns vårdnad så finns en särskild skyldighet att tillgodose barnens bästa. Att samhället inte alltid tagit sitt ansvar visar bland annat den så kallade Vanvårdsutredningen (SOU 2011:61). Ett problem är bristen på vetenskaplig kunskap om insatsers för- och nackdelar vilket äventyrar barns rättigheter. Ett annat problem är bristande dokumentation och uppfölj- ning av de insatser som används. Diskussion Vi bedömer att insatserna från litteraturöversikten kan användas i svensk familjehemsvård med överförbara resultat för barnen. Om beslut fattas att införa nya insatser bör man vara uppmärksam på att många kommuner är små med få placerade barn, vilket kan skapa problem med att upprätthålla tillräcklig kompetens. De som arbetar i familjehemsvården är många gånger ovana vid den systematik som insatserna kräver. Även med ökad tillgång på vetenskaplig kunskap om insatsers effekter behövs rutiner för att på ett ordnat sätt införa, vidmakthålla och utmönstra insatser inom familjehemsvården. Detta kan ske genom lokal uppföljning där både positiva och negativa effekter följs upp syste- matiskt och dokumenteras. I förlängningen ger det möjlighet till uppbyggnad av kvalitetsregister. Framtida forskning bör inriktas på att undersöka nyttan av de insatser som används idag eller som kan komma att införas.
  •  
4.
  • Brax, David, 1979, et al. (författare)
  • Arbetet mot hatbrott måste prioriteras – på riktigt
  • 2014
  • Ingår i: Göteborgs-Posten 14 mars 2014. - 1103-9345.
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det finns starka skäl att prioritera arbetet mot hatbrott på riktigt, men i själva verket finns det inga tecken på att regeringen tar frågan på allvar, skriver forskare om hatbrottspolitik och mänskliga rättigheter vid Göteborgs och Lunds universitet.
  •  
5.
  • Fahlström, Gunilla, et al. (författare)
  • Etiska aspekter på insatser inom det sociala området: En vägledning för att identifiera relevanta etiska frågor
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Dessa vägledande frågor är framtagna med syftet att utgöra ett stöd för att identifiera och reflektera kring etiska aspekter vid systematisk utvärdering av insatser inom det sociala området, dvs. socialtjänst och funktionshinderområdet. Syftet är att frågorna ska minska risken för att missa relevanta etiska aspekter avseende specifika insatser. Underlaget är tänkt att användas som ett av flera steg i arbetet med etiska aspekter i SBU:s rapporter.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  • Munthe, Christian, 1962, et al. (författare)
  • Etiska aspekter på att lyssna på barn i familjehem – mål, komplikationer och konflikter
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det finns goda skäl för att samla in upplevelser från familjehemsplacerade barn eftersom det är de som bäst kan berätta om sin egen situation och om hur familjehemsorganisationen fungerar. Men att samla in sådan information medför också en rad möjliga etiska konflikter som analyseras i den här rapporten. Syftet är att ge en grund för utvärdering och jämförelse av olika mer specifika och konkretiserade förslag på hur en modell för att lyssna på barn i familjehem ska utformas. När man tar fram en modell för informationsinhämtning måste syftet tydligt klargöras. Om flera syften ska gynnas är det viktigt att analysera potentiella målkonflikter. De etiska hänsyn som vi belyser är främst sådana som aktualiseras när barn är informationsförmedlare snarare än mottagare av vård. Utöver detta presenterar vi vägar att behandla begreppsliga och etiska grundfrågor om tolkningen och värderingen av barns intressen. Barn i allmänhet och familjehemsplacerade barn i synnerhet utgör en särskilt sårbar och värnlös grupp. Det är därför viktigt att lyssna på dem och att då vara extra varsam. Det är särskilt viktigt att dels ta hänsyn till barns växande förmåga till självbestämmande, dels att utforma modellen så att den hjälper barnen att kunna berätta om såväl positiva som negativa erfarenheter. Den modell som används för att inhämta information från familjehemsplacerade barn måste syfta till att förbättra deras situation i allmänhet, samtidigt som man måste se till att detta syfte inte kommer i konflikt med enskilda barns intressen. Det gäller i synnerhet när barnen är så små att de inte kan ge giltigt samtycke och där forskningsetiken föreskriver skarpa krav på riskfrihet. Med äldre barn följer krav på att respektera och främja barnens självbestämmande. En viktig fråga är hur modellen ska förhålla sig till den reguljära familjehemsvården. Det finns goda skäl att hålla isär dem, både på grund av modellens syfte och för att de som använder modellen inte ska missförstå den. Samtidigt kan det vara bra att ha kvar kopplingar mellan modellen och den reguljära familjehemsvården, även om det aktualiserar en rad etiska frågor som rör integritet, partiskhet och risker för barnen. De etiska aspekterna förankras dels i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och Helsingforsdeklarationen – Etiska principer rörande medicinsk forskning som involverar människor (Helsingforsdeklarationen), dels i en etisk och filosofisk bakgrundsdiskussion med stöd i internationell forskning. Rapporten avslutas med en checklista till hjälp för att systematiskt analysera etiska aspekter av olika modeller som kan användas för att lyssna på barn i familjehem.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 97
Typ av publikation
tidskriftsartikel (46)
konferensbidrag (17)
bokkapitel (12)
annan publikation (8)
rapport (5)
bok (5)
visa fler...
samlingsverk (redaktörskap) (3)
recension (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (74)
refereegranskat (22)
populärvet., debatt m.m. (1)
Författare/redaktör
Sundell, Knut (4)
Bergström, Martin (4)
Håkansson, Kickan (4)
Jonsson, Ann Kristin ... (4)
Wirtberg, Ingegerd (4)
visa fler...
Anckarsäter, Henrik, ... (3)
Åström, Therese (3)
Sandman, Lars (3)
Edvardsson Björnberg ... (2)
Wahlström, Jan, 1939 (2)
Larsson, D. G. Joaki ... (2)
Sandin, Per (2)
Nilsson, Thomas, 195 ... (2)
Forsman, Anders, 194 ... (2)
Radovic, Susanna, 19 ... (2)
Östlund, Pernilla (2)
Fahlström, Gunilla (2)
Juth, Niklas, 1973- (2)
Westerholm, Barbro (2)
Nilsson, Lars (1)
Richardson, Erica (1)
Nilsson, Staffan, 19 ... (1)
Schröder-Bäck, Peter (1)
Strech, Daniel (1)
Blanco, A (1)
Ascher, Henry, 1953 (1)
Johansson, Mats (1)
Lindblom, Annika (1)
Hörberg, Ulrica, 196 ... (1)
Kihlbom, Ulrik (1)
Backlund, Åsa (1)
Zeiler, Kristin (1)
Vinnerljung, Bo (1)
Eriksson, Stefan (1)
Halldenius, Lena (1)
Vahlne Westerhäll,, ... (1)
Bertilsson, Göran (1)
Lintamo, Laura (1)
Tranæus, Sofia (1)
Cederblad, Marianne (1)
Blennow, Elisabeth (1)
Rask, Mikael, 1958- (1)
Levi, Ragnar (1)
Brülde, Bengt, 1959 (1)
Wallinius, Märta, 19 ... (1)
Dunbar, E (1)
Broström, Linus (1)
Behdadi, Dorna, 1988 (1)
Söderberg, Andreas (1)
visa färre...
Lärosäte
Göteborgs universitet (97)
Lunds universitet (4)
Kungliga Tekniska Högskolan (2)
Sveriges Lantbruksuniversitet (2)
Linköpings universitet (1)
Chalmers tekniska högskola (1)
visa fler...
Linnéuniversitetet (1)
Karolinska Institutet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (70)
Svenska (26)
Tyska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (94)
Humaniora (93)
Medicin och hälsovetenskap (57)
Teknik (5)
Lantbruksvetenskap (5)
Naturvetenskap (3)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy