1. |
- Schömer, Eva, 1960-, et al.
(författare)
-
Rätten att säga det som tänks eller mänskliga rättigheter i ett intersektionellt perspektiv
- 2007. - 1
-
Ingår i: Mänskliga rättigheter i svensk belysning. - Malmö : Liber förlag. - 9789147087488 ; , s. 95-113
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln belyser Schömer mänskliga rättigheter från ett feministiskt intersektionellt perspektiv mot bakgrund av dom från Högsta domstolens år 2005 i vilket yttrandefriheten och religionsfriheten ställdes på sin spets. En pingstpastor höll i juli 2003 en predikan under temat ”Är homosexualitet en medfödd drift eller onda makters spel med människor?” I artikeln diskuteras domen mot bakgrund av den liberala rättstraditionen varvid Schömer konstaterar att principen om alla människors lika värde inte kan tillmötesgås eftersom likvärdighetsprincipen tar sin utgångspunkt i att olika intressen just har olika värde. Logiken i rätten när det gäller de mänskliga rättigheterna bygger, menar Schömer, på ett cirkelresonemang som är omöjligt att ta sig ur om utgångspunkten för dess bedömning inte förändras. För att råda bot på detta förordar Schömer en rättvisa som tar sin utgångspunkt i den reella konflikten, där värdekonflikter och intressekonflikter inte döljs och maskeras genom ett tal om likhet då det råder olikhet. Ett intersektionellt perspektiv på rätten skulle kunna råda bot på dessa problem eftersom ett sådant perspektiv inte underbygger de reella förhållandena med argument om att alla människor har lika värde. Ett feministiskt intersektionellt betraktelsesätt av rätten skulle kunna innebära att olika värden och olika de intressen som de är grundade på lyfts fram utan att något särskilt intresse förordas. Det blir på så sätt nödvändigt att låta olika intressen få företräde vid skilda tidpunkter, men till skillnad från hur det är i dag, är det viktigt att inte dölja vilket/a intresse/n som ligger till grund för bedömningen.
|
|
2. |
|
|
3. |
- Schömer, Eva, 1960-, et al.
(författare)
-
Jämställdhetens dilemman
- 2003. - 1
-
Ingår i: Mer än bara kvinnor och än. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144024660 ; , s. 89-118, s. 89-117
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
4. |
|
|
5. |
|
|
6. |
|
|
7. |
|
|
8. |
- Schömer, Eva, 1960-
(författare)
-
Personlig assistans – en arbetsrättslig limbo
- 2017
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 23:3, s. 24-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln belyser hur personliga assistenter upplever sin arbetsmiljö och vilka möjligheter de anser sig ha, att påverka sina arbetsförhållanden utifrån ett rättssociologiskt perspektiv. Författaren länkar personliga assistenters arbetslivserfarenheter med några av de juridiska förutsättningarna, som gäller vid arbete i annans hem. Syftet är att utveckla förståelsen för vad som händer vid dessa möten, då människor och juridik korsar varandra på ett arbetsrättsligt område, som i det närmsta verkar befinna sig i ett slags arbetsrättsligt ingenmansland. I artikeln diskuteras bland annat hur brukares och assistenters intressen kan tillgodoses, utan att den enas rättigheter inte kränker den andres?
|
|
9. |
- Schömer, Eva
(författare)
-
Personlig assistans - en arbetsrättslig limbo
- 2017
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - 1400-9692. ; 23:3, s. 24-24
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Artikeln belyser hur personliga assistenter upplever sin arbetsmiljö och vilka möjligheter de anser sig ha, att påverka sina arbetsförhållanden utifrån ett rättssociologiskt perspektiv. Författaren länkar personliga assistenters arbetslivserfarenheter med några av de juridiska förutsättningarna, som gäller vid arbete i annans hem. Syftet är att utveckla förståelsen för vadsom händer vid dessa möten, då människor och juridik korsar varandra på ett arbetsrättsligt område, som i det närmsta verkar befinna sig i ett slags arbetsrättsligt ingenmansland. I artikeln diskuteras bland annat hur brukares och assistenters intressen kan tillgodoses, utan att den enas rättigheter inte kränker den andres?
|
|
10. |
|
|