1.
Falkheimer, Jesper, et al.
(författare)
Kriskommunikation
2009. - 1
Bok (populärvet., debatt m.m.)
2.
3.
4.
Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
Varken terrorister eller terrorns experter är ensamvargar
2019
Ingår i: Feministiskt Perspektiv, 2019-03-26.
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.) abstract
Att betrakta Tarrant, Breivik och Lundin Pettersson som ensamvargar är även att bortse från rasismens påverkan på den kognitiva och materiella processen inom västerländska samhällen, skriver Adrián Groglopo och menar att även experterna på terror är en del av den processen.
5.
6.
Larsson, Stefan, et al.
(författare)
Smart City Governance - AI Ethics in a Spatial Context : Select papers from 2021/2022
2022
Rapport (populärvet., debatt m.m.) abstract
This brief anthology presents the basics of the interdisciplinary course called “Smart City Governance – AI Ethics in a Spatial Context”, given at Lund University. Furthermore, it includes three papers and a task written by students from the class of 2021/2022 in order to show examples of the topics possible to analyse when combining engineering students from programmes on data, ICT and land surveying with students from the humanities or social sciences.Head of course is Stefan Larsson, Associate Professor at the Department of Technology and Society at LTH, Lund University. As a socio-legal scholar and lawyer at a faculty of engineering, he leads a group studying governance and issues of trust and transparency with autonomous and AI-driven technologies in domains ranging from the public sector to consumer markets, medicine and social robotics.Laetitia Tanqueray is a Teaching Assistant on this course, and canvas coordinator. Laetitia holds bachelors’ in English Law and French Law and a master’s in Sociology of Law. She is a project assistant at the Department of Technology and Society at LTH, Lund University, investigating questions related to socio-legal robotics.
7.
Välfärdspolitik i praktiken : om perspektiv och metoder i forskning
2007
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.) abstract
Förändringar av människors villkor i samhället kräver nya sätt att forska. I den här antologin presenteras olika redskap för kvalitativ forskning om välfärd. I antologin utgår forskarna från redan välkända traditioner inom samhällsvetenskaplig forskning, men argumenterar inte bara för etablerade forskningsmetoder och teoretiska perspektiv inom välfärdsforskningen utan också för nya. Antologin har arbetats fram inom ramen för Nordiska Sommaruniversitetet och därmed influerats av olika forskningstraditioner som förekommer vid universitet och högskolor i Norden. Nya forskningsmetoder där människornas egna utsagor och upplevelser tillvaratas kan tolkas utifrån redan etablerade teoretiska perspektiv som fenomenologi, hermeneutik och interaktionism. De forskningsansatser som presenteras möjliggör att människor även själva är med och formulerar bilden av sina livsvillkor. I antologin visas hur forskning med dessa ansatser kan ske tillsammans med människor i olika åldrar och livssituationer. I antologin visas också att komparativa ansatser kan öppna för nya insikter om olika dimensioner i välfärdsystemet som en kulturell praktik.
8.
9.
Englund, Liselotte, 1964-
(författare)
Ett dubbelt trauma? : Medierapportering som stöd och belastning för överlevande efter olyckor och katastrofer
2012
Rapport (populärvet., debatt m.m.) abstract
Syftet med projektet ”Det dubbla traumat” var att undersöka interaktionen mellan journalister och drabbade, främst med utgångspunkt i överlevandes upplevelser av;(a) mötet med journalister på skadeplats och (b) medierapporteringen (publiceringarna), samt i förekommande fall egen medieexponering.De huvudsakliga teoretiska utgångspunkterna har hämtats från journalistikoch medieforskning rörande bland annat journalistiska arbetsvillkor specifikt vid katastrofrapportering, pressetik samt nyhetsförmedling, medielogik och nyheters dramaturgi. Från det psykotraumatologiska fältet har teorier om krisoch stressreaktioner stått för viktiga perspektiv, både när det gällt utformning av frågor och vid analys av resultat. Ett flertal metoder har tillämpats, däribland litteraturgenomgångar, innehållsanalyser, webb- och postenkäter samt kvalitativa intervjuer. Denna populärvetenskapliga sammanställning ger en skissartad översikt över resultaten från de olika undersökningarna.Projekttiteln antyder en hypotes, nämligen att medieexponering och interaktion med journalister direkt efter en traumatisk händelse potentiellt skulle kunna innebära ett dubbelt trauma för den överlevande. Är så fallet?Enligt projektets resultat är svaret på den frågan både ja och nej. För vissa drabbade individer, i vissa situationer, kan både journalisters agerande på skadeplats och den medierapportering som följer upplevas som ett sekundärttrauma. För andra kan mediernas agerande och publiceringar kan upplevas som ett stöd och ett bidrag till känslan av sammanhang. En kategori överlevande upplever mediernas aktiviteter i anslutning till den traumatiska händelsen som mer eller mindre försumbara. Hela spektret av upplevelser och erfarenheter finns således representerat, och här framträder en delikat uppgift för reportern eller fotografen på plats: att avgöra vem, när och var det kan vara lämpligt eller olämpligt att intervjua, fotografera och rapportera. De överlevandes syn på medierapporteringen förändras också över tid. Fler negativa reaktioner finns på journalistiken i akutskedet än på längre sikt.Reportage och inslag av uppföljande och förklarande karaktär beskriver deflesta drabbade i mer positiva termer än nyhetsrapporteringen i direkt anslutning till händelsen.
10.
Bill, Susanna, et al.
(författare)
Litteratur om tillitsbegreppet
2014
Ingår i: DigiTrust: Tillit i det digitala. Tvärvetenskapliga perspektiv från ett forskningsprojekt. - 9789197989367 ; , s. 15-20
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.) abstract
Detta kapitel visar på hur forskning om tillit är spridd över en rad ämnesområden och forskardiscipliner, och tar upp några av de tydligaste områdena.