| 1. |
- Anderson, Theresa Dirndorfer, et al.
(författare)
-
Storying Research : Conducting Research in New Formats and New Voices
- 2014
-
Ingår i: iConference 2014 Proceedings. - : IDEALS/iSchools. ; , s. 1223-1226, s. 1223-1226
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The session engages with an acute tension evident in scholarly communication: We are witnessing a great deal of innovation and experimentation in relation to the way research is performed and shared. The push towards, and need for, innovation and creativity in academic research is being emphasized to an ever increasing extent. A rich set of digital tools and transdisciplinary engagements have opened the door for research conducted and reported in increasingly hybridised, dynamic and interactive ways. At the same time, academic research is increasingly being evaluated by focusing on quantitative analyses based on publications; analyses which privilege established scholarly practices and publication venues. In the session, we are interested in exploring collectively on the one hand, the voice in and position from which we report on research and - indeed - conduct research. On the other hand, how do we use documents and artefacts to tell our stories? Digital media provide new affordances through a broader selection of modes of representation to present data, results and argumentation. The session is conducted as a 'conversation café', where each café table focuses on one aspect of these opportunities.
|
|
| 2. |
- Hammarfelt, Björn, et al.
(författare)
-
Ensuring Quality and Status : Peer Review Practices in Kriterium, A Portal for Quality-Marked Monographs and Edited Volumes in Swedish SSH
- 2021
-
Ingår i: Frontiers in Research Metrics and Analytics. - : Frontiers Media S.A.. - 2504-0537. ; 6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Although established forms of peer review are often criticized for being slow, secretive, and even unfair, they are repeatedly mentioned by academics as the most important indicator of quality in scholarly publishing. In many countries, the peer review of books is a less codified practice than that of journal articles or conference papers, and the processes and actors involved are far from uniform. In Sweden, the review process of books has seldom been formalized. However, more formal peer review of books has been identified as a response to the increasing importance placed on streamlined peer-reviewed publishing of journal articles in English, which has been described as a direct challenge to more pluralistic publication patterns found particularly in the humanities. In this study, we focus on a novel approach to book review, Kriterium, where an independent portal maintained by academic institutions oversees the reviewing of academic books. The portal administers peer reviews, providing a mark of quality through a process which involves reviewers, an academic coordinator, and an editorial board. The paper studies how this process functions in practice by exploring materials concerning 24 scholarly books reviewed within Kriterium. Our analysis specifically targets tensions identified in the process of reviewing books with a focus on three main themes, namely the intended audience, the edited volume, and the novel role of the academic coordinator. Moreover, we find that the two main aims of the portal–quality enhancement (making research better) and certification (displaying that research is of high quality)–are recurrent in deliberations made in the peer review process. Consequently, we argue that reviewing procedures and criteria of quality are negotiated within a broader discussion where more traditional forms of publishing are challenged by new standards and evaluation practices.
|
|
| 3. |
- Schmidt Burg, Helena, 1992, et al.
(författare)
-
Litteraturöversikter med AI: En pedagogisk resa för studenter och lärare
- 2023
-
Ingår i: Högskolepedagogisk konferens i Göteborg (HKG 2023).
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Debatten kring hur högre utbildning ska förhålla sig till olika tjänster som baseras på generativ AI har tagit fart sen lanseringen av ChatGPT i november 2022. Inte minst uppmärksammad är problematiken med att avgöra om texter speglar studentens lärande av det som ska examineras (t.ex. Linderoth, 2023; Weber-Wulff et al. 2023). En vanlig examinationsuppgift är att skriva någon form av litteraturöversikt, en uppgift som ofta innefattar att söka fram, välja ut och sammanfatta vetenskaplig litteratur och att utifrån denna genomföra en egen analys eller tolkning. Detta är en uppgift som AI-baserade tjänster blir allt bättre på att utföra, inklusive att föreslå referenser för att backa upp påståenden i texten. I förlängningen leder detta till att vi behöver fundera på vad som lärs vid användning av AI-tjänster jämfört med mer traditionella metoder för litteraturöversikter. Vad händer när studenterna inte själva söker upp, väljer ut och sammanfattar, utan istället låter en AI-tjänst göra det? Vilken kunskap behöver studenterna ha för att åstadkomma goda och tillförlitliga sammanfattningar och tolkningar av litteraturen med hjälp av AI-baserade tjänster? Vilka är våra roller som lärare och som bibliotekarier i processen? Workshoppen fokuserar på att prova att skapa en litteraturöversikt med stöd av någon AI-baserad tjänst och att diskutera erfarenheter av resultaten. Exempel hämtas från deltagarnas egna områden och erfarenheter. Workshoppens genomförande 1. Inledning samt kort presentation av ett urval AI-tjänster 2. Deltagarna testar verktygen och skapar begränsade litteraturöversikter med hjälp av en eller flera AI-tjänster. 3. Resultaten som genererats av de olika AI-tjänsterna jämförs med varandra och en diskussion förs kring implikationerna av att studenterna använder tjänsterna i utbildningen. Workshoppen riktar sig till - universitetslärare som hanterar någon form av uppgift som inkluderar litteraturöversikter - universitetslärare som är intresserade av de förändringar som AI-baserade tekniker får för högre utbildning - undervisande bibliotekarier Referenser Linderoth, J. (2023-06-08). Varför vi inte längre kan ha skrivna hemuppgifter i högre utbildning. YouTube.com https://www.youtube.com/watch?v=GZOSh4ocpeI (visad 2023-06-30) Weber-Wulff, D., Anohina-Naumeca, A., Bjelobaba, S., Foltýnek, T., Guerrero-Dib, J., Popoola, O., Šigut, P., & Waddington, L. (2023). Testing of Detection Tools for AIGenerated Text (arXiv:2306.15666). arXiv. https://doi.org/10.48550/arXiv.2306.1566
|
|
| 4. |
- Schmidt Burg, Helena, 1992, et al.
(författare)
-
Litteraturöversikter med AI: En pedagogisk resa för studenter, lärare och bibliotekarier
- 2023
-
Ingår i: Nätverksträffen för Forskningsbibliotekens pedagogiska roll.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad händer när studenterna inte själva söker upp, väljer ut och sammanfattar litteratur utan istället låter en AI-tjänst göra det? Vilken kunskap behöver studenterna ha för att åstadkomma goda och tillförlitliga sammanfattningar och tolkningar av litteraturen med hjälp av AI-baserade tjänster? Vilken blir vår roll som bibliotekarier i processen och hur kan vi bäst stötta studenterna i en etisk användning av tjänsterna? Vad innebär förändringarna för vad vår undervisning ska innehålla och hur den ska planeras? Kom och utforska dessa frågor i en workshop där vi testar och diskuterar olika AI-verktyg tillsammans.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Haider, Jutta, et al.
(författare)
-
Transformation or Continuity? The Impact of Social Media on Information : Implications for Theory and Practice
- 2012
-
Ingår i: Proceedings of the 75th ASIS&T Annual Meeting: Information, Interaction, Innovation, vol. 49. - Silver Springs, MD : American Society for Information Science and Technology. ; 49:1
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This panel debates whether the ways in which social media are changing the nature, creation, seeking, use and sharing of information constitute a transformation or are primarily marked by continuity. Ubiquitous and everyday access to social media (for some) seems to be bringing about changes in social practice, including of information-related activities, such that conceptualisations of information itself are potentially reshaped. Discussants draw inspiration from the pervasive impact on information activities of the everyday adoption of social media. At a theoretical level they also draw inspiration from the analytic resources of contemporary practice theory and its emphasis on materiality and embodiment, routine and change, social expectations and social identity, and knowledge as a process. All the participants of the panel have conducted new empirical research on social media use with a focus on its deep as well as broad impact. The audience members are invited to discuss with the panelists questions such as how social media relate to routinised daily practices and institutionalised practices and hierarchies, how their use refashions social relationships, how they turn information seekers and users into information managers, producers and creators and shape perceptions of information authority and trustworthiness, and how a new theorisation can help librarians, information professionals and researchers understand change and assume a proactive role in it.
|
|
| 7. |
- Francke, Helena, et al.
(författare)
-
Tillgängliggöra på kort eller lång sikt? : En studie av svenska lärosätens institutionella repositorier
- 2016
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Presentationen redogör för resultaten av en enkät som besvarades av personal vid 34 svenska lärosätens institutionella repositorier under sommaren 2015. Syftet med studien var att utveckla förståelse för förutsättningarna för långsiktigt digitalt bevarande av materialet i de svenska lärosätenas institutionella repositorier. Detta gjordes dels genom att undersöka organisationernas syn på det institutionella repositoriets funktion och livscykel, dels genom att skapa en bild av innehållet i repositorierna. Presentationen behandlar enkätsvaren kring det institutionella repositoriets funktion med fokus på hur viktigt respondenterna uppskattar att tillgängliggörande och långsiktigt bevarande av forskningspublikationer, studentarbeten och forskningsdata genom repositoriet är. Dessutom behandlas svar som rör policy och arbetssätt vad gäller filformat eftersom dessa val är viktiga vid långsiktigt digitalt bevarande.
|
|
| 8. |
- Francke, Helena, et al.
(författare)
-
Institutional repositories as infrastructures for long-term preservation
- 2017
-
Ingår i: Information research. - : Högskolan i Borås. - 1368-1613. ; 22:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction. The study describes the conditions for long-term preservation of the content of the institutional repositories of Swedish higher education institutions based on an investigation of how deposited files are managed with regards to file format and how representatives of the repositories describe the functions of the repositories. Method. The findings are based on answers to a questionnaire completed by thirty-four institutional repository representatives (97% response rate). Analysis. Questionnaire answers were analysed through descriptive statistics and qualitative coding. The concept of information infrastructures was used to analytically discuss repository work. Results. Visibility and access to content were considered to be the most important functions of the repositories, but long-term preservation was also considered important for publications and student theses. Whereas a majority of repositories had some form of guidelines for which file formats were accepted, very few considered whether or not file formats constitute open standards. This can have consequences for the long-term sustainability and access of the content deposited in the repositories. Conclusion. The study contributes to the discussion about the sustainability of research publications and data in the repositories by pointing to the potential difficulties involved for long-term preservation and access when there is little focus on and awareness of open file formats.
|
|
| 9. |
- Francke, Helena, et al.
(författare)
-
Forskning om informationskompetens i skolsammanhang
- 2013
-
Ingår i: Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: en forskningsantologi. - : BTJ Förlag. - 9789170187582 ; , s. 142-203
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta kapitel är att presentera aktuell forskning om informationskompetens i skolan. Kapitlet behandlar därigenom forskning inom ett område som anknyter till ett av skolbibliotekens huvuduppdrag, nämligen att främja elevers förståelse för och förmåga att söka och använda information. Forskningen sker med olika utgångspunkter beroende på såväl teoretiska antaganden som syftet med forskningen och vi försöker i kapitlet att synliggöra detta.
|
|
| 10. |
- Sundin, Olof, et al.
(författare)
-
Förändrade kunskapsformer och förnyade informationskompetenser i gymnasieskolan
- 2011
-
Ingår i: Resultatdialog 2011. - : Vetenskapsrådet. - 9789173071994 ; , s. 149-155
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En medievärld i förändring och ett ökat individuellt ansvar för sökning, värdering och sammanställning av information i skolan väcker frågor om hur elever, lärare, skolbibliotekarier och deltagare i sociala medier hanterar källkritiska frågor och trovärdighet. I våra studier av klassrumsaktiviteter och av deltagande i Wikipedia framkommer en komplex relation mellan preferenser för förhandsgranskade, stabila källor och för den mångfald av ståndpunkter som kommer till uttryck och förhandlas fram på Internet.
|
|
