| 1. |
|
|
| 2. |
- Wedin, Åsa, 1955-
(författare)
-
Monologen som resurs för språkutveckling i klassrummet i förskola och skola
- 2009
-
Ingår i: ASLAs skriftserie. - Stockholm : Stockholms universitet. - 1100-5629. ; 22, s. 57-69
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna artikel diskuteras elevers utveckling av textuell kompetens i förskola och skolans tidigare år som särskilt betydelsefull för den tidiga skriftspråksutvecklingen. Artikeln bygger på en etnografiskt inriktad studie i år f–6 med fokus på andraspråkselever. I artikeln betonas vikten av att elever erbjuds tillfälle att möta och själva uttrycka längre sammanhängande tankar i tal och skrift. Vidare argumenteras för att satsning på elevers utveckling av läs- och skrivförmåga i de tidigare åren inte är tillräcklig utan att även den allmänna språkutvecklingen måste prioriteras. Detta gäller i synnerhet de elever som inte möter skolans språk utanför skolan.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Östlund, David
(författare)
-
A knower and friend of human beings, not machines : The business career of the terminology of social engineering, 1894-1910
- 2007
-
Ingår i: Ideas in History. - 1890-1832. ; 2:2, s. 43-82
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The terminology of ‘social engineers’ and ‘social engineering’ has been used in divergent ways in different historical contexts. Against the backdrop of the predominantly negative usages of recent decades, not least in critical evaluations of the Swedish welfare state, this article brings out the application that originally turned the terms into common goods. The business career of the expressions started in 1894 with an essay by the relatively radical Dutch industrialist J. C. Van Marken, and received its last major impetus in a book by the moderate American social reformer W. H. Tolman in 1909 (in French 1910). The main idea was that there was a parallel function to fill, alongside that of technical expertise, within modern industry. Dealing with human beings, solving problems within (and perhaps around) the workplace, was just as important for private companies as handling materials and machinery, not least in terms of efficiency and profitability due to motivation and loyalty among the workers. Van Marken’s and Tolman’s approaches are compared, mirroring the encounter between social reform and business management within ‘the labour question’ of the era. The functional parallel introduced by them, stressing the non-technical nature of the social engineer’s professional qualifications, including the talents of the diplomat, is also contrasted with the original version of the usages revolving around the machine metaphor (still the conceptual core in latter-day pejorative applications of the terminology), which was popularized as a positively-charged rhetorical tool in a religious context in 1911.
|
|
| 5. |
- Svensson, Birgitta
(författare)
-
Språkutvecklande insatser i Malmö stad
- 2008
-
Ingår i: Språkutveckling och forskningscirklar - utvärderingar av insatser i regi av Malmö Stads Resurscentrum för mångfaldens skola. - Halmstad : Högskolan i Halmstad. ; , s. 31-
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Olsson, Lars
(författare)
-
Altern im gesellschaftlichen Wandel : Ein interdisziplinäres Forschungsprojekt über Schweden im 19. und 20. Jahrhundert
- 1984
-
Ingår i: Zeitschrift für Gerontologie: europäische Zeitschrift für Altersmedizin und interdisziplinäres Alternsforschung. - : Dietrich Steinkopff. Darmstadt. - 0044-281X. ; 17:1, s. 6-12
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The author discusses the conceptual framework of ageing in rural and industrial societies. The empiciral studies concern changes in the provisions for old age and in ageing processes of farmers, rural workers and industrial workers. A life course perspective is combined with the analytical terms class and gender.
|
|
| 7. |
-
Socialakter och sjukjournaler i forskningens tjänst : Rapport från ett symposium i Sigtuna 26-27 april 1978
- 1978
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten handlar om konsekvenserna av att arkivgallra två av Sveriges mest unika forskningsmaterial, socialakter och sjukjournaler. Forskningsbetydelsen av de två materialtyperna blir särskilt relevant med hänsyn till att journalerna och socialakterna kan länkas till de svenska befolkningsregistren, världens främsta longitudinella befolkningsregister. Rapporten bygger på föreläsningar och diskussioner mellan forskare företrädesvis från medicin och samhällvetenskap samt historia.
|
|
