| 1. |
- Sundbom, Lars, et al.
(författare)
-
Högskoleutbildades inträde på arbetsmarknaden : En studie av hur de högskoleutbildades etableringsprocess kan mätas och beskrivas
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allt fler ungdomar studerar vid högskola innan de går ut i arbetslivet. För många sker utträdet på arbetsmarknaden utan större problem, men detta gäller inte alla.I denna rapport betonas vikten av kunskap om villkoren och förutsättningarna för dem som går ut på arbetsmarknaden efter högskolestudier. En utförlig diskussion förs om de begränsningar och möjligheter som finns att med registerdataanalysen som metod få fram sådan kunskap.I jämförelse med andra länder har Sverige mycket goda förutsättningar att utnyttja registerdata för forsknings- och utredningsarbete. Och när det gäller etableringen på arbetsmarknaden kan befintliga registerdata användas för att belysa både strukturella och individbaserade aspekter.Metodutveckling och fördjupade studier på detta område kan leda fram till mer nyanserade sätt att mäta och beskriva etableringsprocessen. Och ytterst kanske till en säkrare kunskap om hur det går för de studenter som lämnat högskolan, vilket bör vara av värde för många intressenter – alltifrån presumtiva och aktiva högskolestuderande till utbildningsanordnare inom högskolesektorn samt olika myndigheter, organisationer och företag.
|
|
| 2. |
- Ekermo, Mats, 1950-, et al.
(författare)
-
Det räcker inte med en bra idé : Utvärdering av Sveriges Kommuner och Landstings metodutvecklingsarbete med case management för människor med dubbla diagnoser
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våren 2005 gick Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ut med en intresseanmälan till landets kommuner och landsting att delta i ett metodutvecklingsarbete. Tre regioner med tillhörande landsting och kommuner deltog i projektet. Utvecklingsarbetet var inriktat på målgruppen människor med svåra psykiska problem och samtidigt missbruk, s.k. dubbeldiagnoser eller samsjuklighet. Metoden som skulle införas var case management, en teambaserad behandlingsmodell med en s.k. case manager som spindeln i nätet. Utvärderingen har följt implementeringen med ett brett upplägg och genomförts i två steg. I en delrapport våren 2007 ”Att utbilda vävare och bygga vävstolar samtidigt” summerades processen och dittills uppnådda resultat. Delrapportens titel visar på ett komplext projekt där många delar måste komma på plats för att det nya arbetssättet ska kunna tillämpas. I denna slutrapport görs en samlad analys och bedömning av implementeringen och uppnådda resultat fram till våren 2008. Slutrapportens titel ”Det räcker inte med en bra idé” vill rikta uppmärksamheten på implementeringsproblematiken i projektet. Utöver case management utgörs utvärderingens teoretiska perspektiv av implementeringsteori.
|
|
| 3. |
- Gustafsson, Mikael, 1965-
(författare)
-
ArbetsDax – för psykiskt funktionshindrade : Talet om klienter, samordnare och samverkan i en verksamhet för arbetslivsinriktad rehabilitering
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet inrättades runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Det ansågs då viktigt att utveckla samverkan mellan berörda myndigheter och andra organisationer för att de psykiskt funktionshindrade inte skulle hamna ”mellan stolarna”. I Eskilstuna inrättades en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med en ny yrkesgrupp av professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med rapporten är att utifrån olika empiriska material bidra till förståelsen av verksamhetens diskursiva karaktär, det vill säga språkbrukets betydelse inom verksamheten, och till förståelsen av samordnarens yrkesroll. Det förstnämnda är intressant utifrån antagandet att språkbruket har en central roll i verksamheten. Det sistnämnda är intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kan bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än yrkesgrupper på de rena myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkar med.Verksamhetens diskursiva karaktär framstår i analysen av verksamhetsdokument, intervjuer och observationer som ett komplext konsensusarbete med särskilt fokus på klienter, samordnare och samverkan. Klienten framställs som en kluven identitet: å ena sidan som en aktiv individ med den ”rätta” viljan enligt arbetslinjen, å andra sidan som en passiviserad individ med en begränsad förmåga p.g.a. psykiska funktionshinder. Samordnaren framställs som en komplex och gränsöverskridande profession som ska utföra ett konsensusarbete med klienterna, exempelvis i form av ett motivationsarbete för att transformera betalningsmaktens tvång över klienten (i huvudsak från försäkringskassans sida) till klientens ”fria” vilja. Samordnaren har också att sträva efter konsensus i relation till andra myndigheters representanter och de arbetsgivare som klienterna ska arbetsträna hos. Samverkan framställs i form av direktiv för och problematiseringar av rehabiliteringsverksamheten. Detta sker bland annat med hjälp av intertextuella legitimitetsreferenser i policydokument för verksamheten, samt med hjälp av den centrala metaforen rehabiliteringskedjan som ordnar de samverkande myndigheterna i förhållande till klienternas ”rehabiliteringskarriär”. Stort fokus finns på språkliga skillnader mellan organisationerna, med strävan efter konsensus genom att på mer eller mindre subtila vis försöka mildra åtskillnaden. I analysen framstår ändå försäkringskassan som ”blåslampa”, arbetsförmedlingen som ”bromskloss” och kommunen som ”försvarare” av verksamheten.Samordnarens professionskaraktär analyseras genom jämförelser med två teorier: dels Roine Johanssons teori om strukturella dimensioner för gräsrotsbyråkrater inom rena myndigheter som försäkringskassan och arbetsförmedlingen, och dels Mats Börjesson & Eva Palmblads samt Annette Carstens teori om den nutida välfärdsarbetarens språkliga praktik. Analysen visar att samordnaren framstår som en gräsrotsbyråkratisk profession med tämligen stort handlingsutrymme, men därutöver som en gränsöverskridande ”hybridprofession” vars insats till stor del består i ett konsensusarbete i relation till klienter, samverkande organisationsrepresentanter, arbetsgivare hos vilka klienterna arbetstränar, samt i relation till betalningsmakten (i första hand försäkringskassan).I rapportens senare del fördjupas diskussionen om samordnaren som en profession som inte endast fokuserar på klientens förmåga och vilja, utan även på dennes spontana lust. Samtidigt framstår ArbetsDax som ett försök att utveckla välfärdsarbetets organisation i riktning bort från forna tiders omyndigförklarande socialpolitik, bland annat genom att skapa den nya professionen samordnare.
|
|
| 4. |
- Strandberg, Thomas
(författare)
-
Adults with acquired traumatic brain injury : experiences of a changeover process and consequences in everyday life
- 2009
-
Ingår i: Social work in health care. - London : Taylor & Francis. - 0098-1389 .- 1541-034X. ; 48:3, s. 276-297
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this study is to illuminate the changeover process, support and consequences experienced by adults who acquired traumatic brain injury (TBI). Fifteen persons were in-depth interviewed using a semi-structured interview guide. Data were analysed by latent-content analysis and structured into six themes.Consequences were negative as well as positive. Significant others were important as a driving force for training and life-situation. The informants were initially satisfied with social supports but in the longer term became more critical regarding accessibility to such supports. The majority had difficulties in returning to working-life after injury. The outcomes seemed to be a prolonged process, probably never-ending, which gradually became integrated as a part of life.
|
|
| 5. |
- Sundbom, Lars, 1944-, et al.
(författare)
-
Utbildningssamhällets underklass? : En registerstudie om unga vuxna med låg utbildning
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utbildningssamhällets underklass? Dagens ungdomar förväntas skaffa sig en betydligt högre utbildning än den som den obligatoriska nioåriga grundskolan ger för att kunna klara sig bra i livet. Hur skall de annars kunna få ett intressant och utvecklande arbete, som också ger en någorlunda hygglig inkomst, ja, ett arbete överhuvudtaget? Vi lever ju i ett samhälle där kunskap och utbildning sägs vara nyckeln till framgång. Men vi lever också i ett samhälle där många ungdomar i varje årskull misslyckas med att erövra denna nyckel. Som lågutbildade unga vuxna har de att möta utbildningssamhällets utmaningar med enbart en mer eller mindre skral grundskoleutbildning i bagaget. Vilka är de? Vad har de för bakgrund? Vad gör de? Hur går det för dem? I Utbildningssamhällets underklass? presenteras en analys av de lågutbildade unga vuxnas situation baserad på riksomfattande longitudinella registerdata. Den ger en ingående bild av omfattningen och konsekvenserna av den ”utslagning” från utbildningssystemet som pågått i många år och som berör många tusen ungdomar i varje årskull.
|
|
| 6. |
- Antal-Lundström, Ilona
(författare)
-
Estetiska aktiviteter som pedagogiskt redskap : Rapport från ett pågående interkulturellt skolutvecklingsprojekt
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våren 2003 inleddes ett utvecklingsarbete i samarbete mellan forskare vid Mälardalens högskola och fyra skolor i Eskilstuna kommun. Genom införandet av en estetikbaserad pedagogik ville man stimulera en personlighets- och kompetensutveckling bland eleverna. Skolutvecklingsprojektet består av två delar, en utvecklingsdel och en forskningsdel. Utvecklingsdelen handlar om en nära samverkan mellan forskare och lärarei syfte att ge stöd och stimulans till användning av estetiska aktiviteter i skolarbetet. Forskningsdelen handlar om att undersöka effekterna av de estetiska aktiviteterna avseende elevernas kompetensutveckling och verksamhetens didaktiska förutsättningar. I rapporten presenteras utvecklingsarbetets teoretiska grund, som vilar på den radikala estitiken, samt en beskrivning av utvecklingsarbetets förlopp och betydelse sett ur medverkande lärares och skolledares perspektiv. Författaren till rapporten, Ilona Antal-Lundström, är fil.dr. och universitetslektor i pedagogik vid Mälardalens högskola. Hennes forskning handlar om estetik i ett pedagogiskt perspektiv, med fokus på de estetiska aktiviteternas roll i personlighetsutvecklingen.
|
|
| 7. |
- Eriksson, Kimmo, 1967-, et al.
(författare)
-
Emotional reactions to losing explain gender differences in entering a risky lottery
- 2010
-
Ingår i: Judgment and Decision Making. - 1930-2975. ; 5:3, s. 159-163
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A gender difference in risk preferences, with women being more averse to risky choices, is a robust experimental finding. Speculating on the sources of this difference, Croson and Gneezy recently pointed to the tendency for women to experience emotions more strongly and suggested that feeling more strongly about negative outcomes would lead to greater risk-aversion. Here we test this hypothesis in an international survey with 424 respondents from India and 416 from US where we ask questions about a hypothetical lottery. In both countries we find that emotions about outcomes are stronger among women, and that this effect partially mediates gender difference in willingness to enter the lottery.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Familjerättsutredares bemötanden av barn som upplevt våld och barnens strategier
- 2009
-
Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift. - Lund. - 1104-1420 .- 2003-5624. ; :1, s. 20-37
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Since the early 1990s a chain of law reforms have intended to increase children’s participation in family law proceedings. Based upon a study of vulnerable children as social actors in family law proceedings this article explores family law investigators’ approaches to children, and children’s strategies in encounters with investigators as well as the investigation process at large. The discussion is based upon thematically structured interviews with children whose father has been violent to their mother. The different kinds of investigator approaches that can be reconstructed from the children’s narratives span from an emphatic and child-oriented approach to a distant, adult-oriented one disqualifying the child as participant in the process and as victim of violence. Children’s strategies span from accepting cooperation in the process, unwilling cooperation, open protest to attempts to achieve a higher degree of participation in the process. Most commonly, children have been approached as ‘protected child’ or as ‘disqualified adult’. The informants’ descriptions of themselves as unwilling, unavailable, or openly protesting, tend to coincide with the latter position: to get neither influence over the investigation process nor care and empathy seems to be the most problematic position from children’s point of view. As regards children’s experiences of violence these have rarely been a topic for dialogue between child and investigator. The children have mainly been approached as ‘protected victims’, ‘invisible victims’ or even ‘unprotected victims’ when the children’s own vicitimisation has become visible to investigators but the children are left without protection. Drawing upon this sample of informants, we suggest that the most challenging task for family law investigators seems to be to make children’s vulnerable position visible and at the same time offer them a high degree of participation: to approach them as victims and actors
|
|
| 9. |
- Månsson, Niclas, 1965-
(författare)
-
Röster om delaktighet : En kvalitativ studie om ungdomars uppfattning av och chanser till samhällelig delaktighet
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Röster om delaktighet”Delaktighet”, ”påverkan” och ”engagemang” har blivit honnörsord i diskussionen om hur medborgare bör vara med och påverka sina egna och andras situation. Tre stora utredningar gjorda under 2000-talet visar emellertid att den form av social, ekonomisk och etnisk segregering som Sverige erfarit under de senaste 20 åren resulterat i minskad social och politisk delaktighet i heterogena mångkulturella områden.I denna studie förs ett samtal med ungdomar och vuxna ansvariga involverade i projekt som syftar till att öka ungdomars samhälleliga delaktighet och få dem att verka för lokalsamhällets väl. Samtalen berör frågor om delaktighet, inkludering och exkludering. Den bild som växer fram angående ungdomars känsla av delaktighet är mer positiv än den som framkommer i de tre statliga utredningarna som utgör en referensram för denna studie. Då studien också berör de former av exkludering som sker genom inkluderande strävanden är det emellertid möjligt att visa att delaktigheten bland ungdomarna är villkorad då vissa medlemmar är mer delaktiga än andra.
|
|
