| 1. |
- Sundbom, Lars, et al.
(författare)
-
Högskoleutbildades inträde på arbetsmarknaden : En studie av hur de högskoleutbildades etableringsprocess kan mätas och beskrivas
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allt fler ungdomar studerar vid högskola innan de går ut i arbetslivet. För många sker utträdet på arbetsmarknaden utan större problem, men detta gäller inte alla.I denna rapport betonas vikten av kunskap om villkoren och förutsättningarna för dem som går ut på arbetsmarknaden efter högskolestudier. En utförlig diskussion förs om de begränsningar och möjligheter som finns att med registerdataanalysen som metod få fram sådan kunskap.I jämförelse med andra länder har Sverige mycket goda förutsättningar att utnyttja registerdata för forsknings- och utredningsarbete. Och när det gäller etableringen på arbetsmarknaden kan befintliga registerdata användas för att belysa både strukturella och individbaserade aspekter.Metodutveckling och fördjupade studier på detta område kan leda fram till mer nyanserade sätt att mäta och beskriva etableringsprocessen. Och ytterst kanske till en säkrare kunskap om hur det går för de studenter som lämnat högskolan, vilket bör vara av värde för många intressenter – alltifrån presumtiva och aktiva högskolestuderande till utbildningsanordnare inom högskolesektorn samt olika myndigheter, organisationer och företag.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ekermo, Mats, 1950-, et al.
(författare)
-
Det räcker inte med en bra idé : Utvärdering av Sveriges Kommuner och Landstings metodutvecklingsarbete med case management för människor med dubbla diagnoser
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Våren 2005 gick Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ut med en intresseanmälan till landets kommuner och landsting att delta i ett metodutvecklingsarbete. Tre regioner med tillhörande landsting och kommuner deltog i projektet. Utvecklingsarbetet var inriktat på målgruppen människor med svåra psykiska problem och samtidigt missbruk, s.k. dubbeldiagnoser eller samsjuklighet. Metoden som skulle införas var case management, en teambaserad behandlingsmodell med en s.k. case manager som spindeln i nätet. Utvärderingen har följt implementeringen med ett brett upplägg och genomförts i två steg. I en delrapport våren 2007 ”Att utbilda vävare och bygga vävstolar samtidigt” summerades processen och dittills uppnådda resultat. Delrapportens titel visar på ett komplext projekt där många delar måste komma på plats för att det nya arbetssättet ska kunna tillämpas. I denna slutrapport görs en samlad analys och bedömning av implementeringen och uppnådda resultat fram till våren 2008. Slutrapportens titel ”Det räcker inte med en bra idé” vill rikta uppmärksamheten på implementeringsproblematiken i projektet. Utöver case management utgörs utvärderingens teoretiska perspektiv av implementeringsteori.
|
|
| 8. |
- Engström, Arne, et al.
(författare)
-
Medelsta-matematik III : Eleverna räknar
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande studie utgör del III av undersökningarna om Medelsta-matematik. Den första delen publicerades 1990 och omfattade undersökningsåren 1977 och 1986. En andra del omfattande åren 1977, 1986 samt 2002 publicerades 2003. I del III presenteras en fördjupad undersökning av de 15 procent lägst presterande eleverna i Medelsta. I rapporten betecknas dessa elever som elever med särskilda utbildningsbehov i matematik, SUM. I 2003 års studie redovisades att den genomsnittliga prestationen för den 15 procent lägst presterande vid slutet av årskurs 9, motsvarade en genomsnittselev i årskurs fyra. Dessa skillnader i elevernas färdigheter kan observeras tidigt. I årskurs 3 motsvarar SUM-elevernas genomsnittliga prestationer vad en normal elev i årskurs 1 presterar. Skillnaderna ökar under skolåren och när SUM-eleverna nått slutet av grundskolan är de för länge sedan utslagna från skolans matematikundervisning. I rapporten redovisas också en jämförelse mellan elever med relativt sett höga prestationer och SUM-elever samt en kvalitativ studie av SUM-elevernas matematikkunskaper. En genomgripande förändring synes nödvändig omfattande skolans styrdokument, existerande undervisningspraxis i riktning mot vardagskunskaper samt en satsning på utvecklingsarbete och forskning om undervisning av SUM-elever.
|
|
| 9. |
- Gustafsson, Mikael, 1965-
(författare)
-
ArbetsDax – för psykiskt funktionshindrade : Talet om klienter, samordnare och samverkan i en verksamhet för arbetslivsinriktad rehabilitering
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet inrättades runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Det ansågs då viktigt att utveckla samverkan mellan berörda myndigheter och andra organisationer för att de psykiskt funktionshindrade inte skulle hamna ”mellan stolarna”. I Eskilstuna inrättades en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med en ny yrkesgrupp av professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med rapporten är att utifrån olika empiriska material bidra till förståelsen av verksamhetens diskursiva karaktär, det vill säga språkbrukets betydelse inom verksamheten, och till förståelsen av samordnarens yrkesroll. Det förstnämnda är intressant utifrån antagandet att språkbruket har en central roll i verksamheten. Det sistnämnda är intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kan bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än yrkesgrupper på de rena myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkar med.Verksamhetens diskursiva karaktär framstår i analysen av verksamhetsdokument, intervjuer och observationer som ett komplext konsensusarbete med särskilt fokus på klienter, samordnare och samverkan. Klienten framställs som en kluven identitet: å ena sidan som en aktiv individ med den ”rätta” viljan enligt arbetslinjen, å andra sidan som en passiviserad individ med en begränsad förmåga p.g.a. psykiska funktionshinder. Samordnaren framställs som en komplex och gränsöverskridande profession som ska utföra ett konsensusarbete med klienterna, exempelvis i form av ett motivationsarbete för att transformera betalningsmaktens tvång över klienten (i huvudsak från försäkringskassans sida) till klientens ”fria” vilja. Samordnaren har också att sträva efter konsensus i relation till andra myndigheters representanter och de arbetsgivare som klienterna ska arbetsträna hos. Samverkan framställs i form av direktiv för och problematiseringar av rehabiliteringsverksamheten. Detta sker bland annat med hjälp av intertextuella legitimitetsreferenser i policydokument för verksamheten, samt med hjälp av den centrala metaforen rehabiliteringskedjan som ordnar de samverkande myndigheterna i förhållande till klienternas ”rehabiliteringskarriär”. Stort fokus finns på språkliga skillnader mellan organisationerna, med strävan efter konsensus genom att på mer eller mindre subtila vis försöka mildra åtskillnaden. I analysen framstår ändå försäkringskassan som ”blåslampa”, arbetsförmedlingen som ”bromskloss” och kommunen som ”försvarare” av verksamheten.Samordnarens professionskaraktär analyseras genom jämförelser med två teorier: dels Roine Johanssons teori om strukturella dimensioner för gräsrotsbyråkrater inom rena myndigheter som försäkringskassan och arbetsförmedlingen, och dels Mats Börjesson & Eva Palmblads samt Annette Carstens teori om den nutida välfärdsarbetarens språkliga praktik. Analysen visar att samordnaren framstår som en gräsrotsbyråkratisk profession med tämligen stort handlingsutrymme, men därutöver som en gränsöverskridande ”hybridprofession” vars insats till stor del består i ett konsensusarbete i relation till klienter, samverkande organisationsrepresentanter, arbetsgivare hos vilka klienterna arbetstränar, samt i relation till betalningsmakten (i första hand försäkringskassan).I rapportens senare del fördjupas diskussionen om samordnaren som en profession som inte endast fokuserar på klientens förmåga och vilja, utan även på dennes spontana lust. Samtidigt framstår ArbetsDax som ett försök att utveckla välfärdsarbetets organisation i riktning bort från forna tiders omyndigförklarande socialpolitik, bland annat genom att skapa den nya professionen samordnare.
|
|
| 10. |
- Kullberg, Christian, 1957-, et al.
(författare)
-
Vårdöverenskommelsen : stimulansmedel till bättre vård och behandling av personer med tungt missbruk
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten innehåller en utvärdering av statliga stimulansmedel riktade till kommunerna, med syfte att stödja utvecklingen inom missbruks- och beroendevården. Under åren 2006 och 2007 fördelade länsstyrelserna 340 miljoner kronor till kommunerna med syfte att öka specialisering och integrering, öka tillgängligheten samt stärka arbetet med individuella vårdplaner. Socialstyrelsen har haft i uppdrag att biträda länsstyrelserna med kunskapsstöd, bland annat vad gäller effektiva metoder i missbruks- och beroendevården, samt att nationellt samordna, följa upp och utvärdera satsningen.
|
|
