| 1. |
-
Är det nå'n innovation?! : Att nyttiggöra hum/sam-forskning
- 2013
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samhällsutmaningar kan mötas med hjälp av forskning och innovation. Sambandet mellan innovation och forskning får stort utrymme i diskussioner om framtiden. Men hur fungerar det för forskning från humaniora och samhällsvetenskapliga ämnen? Hur gör vi då?I den här antologin diskuteras hum/sam-forskningens vägar framåt för att göra forskning tillgänglig i mer än böcker och artiklar. I artiklarna lyfts exempel, modeller, arbetssätt och olika synsätt. Begrepp och definitioner av innovation och nytta reflekteras. Tanken är att väcka nyfikenhet och frågor hos forskare, innovationsstödjare, samhällsaktörer, företagare, entreprenörer och en nyfiken allmänhet för hum/sam-forskningens möjligheter att förnya och förändra framtiden.Författare i antologin är: Helena Bani-Shoraka (Stockholms universitet), Patrik Bångerius (Karlstads universitet), Per Kristensson (Karlstads universitet), Malin Lindberg (Luleå tekniska universitet), Mattias Martinson (Uppsala universitet), Cecilia Nahnfeldt, (Karlstads universitet), Milda Rönn (Stockholms universitet); Christina Lindkvist Scholten (Malmö Högskola)Redaktörer för antologin är Cecilia Nahnfeldt, Karlstads universitet och Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet som sedan några år samarbetar med forskning om innovationer, hum/sam-forskning och genusperspektiv.
|
|
| 2. |
- Hedlund, Ann, et al.
(författare)
-
Är dagens arbeten attraktiva? Värderingar hos 1 440 anställda
- 2010
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 16:4, s. 31-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Utifrån problematiken med att rekrytera kompetent arbetskraft är det intressant att studera vad som gör arbeten attraktiva. Här presenteras de första resultaten av vad anställda från några arbetsplatser tycker om arbete med utgångspunkt i modellen av Attraktivt Arbete. Både vad som är viktigt för att ett arbete ska vara attraktivt och synen på nuvarande arbeten redovisas. Hur viktigt är det att vara förtrogen med sitt arbete? Hur viktiga är arbetskamraterna?
|
|
| 3. |
- Gallardo, Gloria, et al.
(författare)
-
We adapt … but is it good or bad? Locating the political ecology and social-ecological systems debate in reindeer herding in the Swedish Sub-Arctic
- 2017
-
Ingår i: Journal of Political Ecology. - Arizona : The University of Arizona. - 1073-0451. ; 24:1, s. 667-691
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract Reindeer herding (RDH) is a livelihood strategy deeply connected to Sami cultural tradition. This article explores the implications of two theoretical and methodological approaches for grasping complex socioenvironmental relationships of RDH in Subarctic Sweden. Based on joint fieldwork, two teams – one that aligns itself with political ecology (PE) and the other with social-ecological systems (SES) – compared PE and SES approaches of understanding RDH. Our purpose was twofold: 1) to describe the situation of Sami RDH through the lenses of PE and SES, exploring how the two approaches interpret the same empirical data; 2) to present an analytical comparison of the ontological and epistemological assumptions of this work, also inferring different courses of action to instigate change for the sustainability of RDH. Key informants from four sameby in the Kiruna region expressed strong support for the continuation of RDH as a cultural and economic practice. Concerns about the current situation raised by Sami representatives centered on the cumulative negative impacts on RDH from mining, forestry and tourism. PE and SES researchers offered dissimilar interpretations of the key aspects of the RDH socio-economic situation, namely: the nature and scale of RDH systems; the ubiquitous role of conflict; and conceptualizations of responses to changing socioenvironmental conditions. Due to these disparities, PE and SES analyses have radically divergent sociopolitical implications for what ought to be done to redress the current RDH situation.
|
|
| 4. |
- Bergström, Gunilla, 1965
(författare)
-
Ett könsperspektiv på resor i arbetet
- 2008
-
Ingår i: Arbetsmarknad och arbetsliv.. - Karlstad : Karlstads universitet, Arbetsvetenskap. - 1400-9692. ; 14:2, s. 29-50
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Resor i arbetet, särskilt om de innebär övernattning på annan ort, är ett arbetsvillkor som har betydelse för vardagslivets organsiering. Den här typen av resande medför en frånvaro från hemmet utöver normal arbetstid, vilket reducerar tillgänglig tid för aktiviteter knutna till hemmiljön. Artikeln belyser kvinnors och mäns olika erfarenheter av vad denna frånvaro innebär, både när det gäller praktiska aspekter såsom hushållsarbete och mer känslomässiga upplevelser.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Edebalk, Per Gunnar
(författare)
-
Arbetsgivarna, sjukförsäkringen och sjuklönen - en historik
- 2010
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 16:3, s. 27-38
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Tidigt antog Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) principen att företag inte skulle konkurrera med sociala förmåner på arbetsmarknaden. SAF ställde sig positiv till den allmänna sjukförsäkring som infördes i Sverige 1955. Systemet innehöll självrisker, något som SAF såg som nödvändigt inom en sjukförsäkring. Utvecklingen fram till 1990 innebar att avtalslösningar hade eliminerat alla självrisker. För att skärpa kontrollen hade SAF börjat förorda lagenlig sjuklön. I början av 1990-talet infördes både sjuklön och självrisker i det allmänna systemet. Detta var helt i enlighet med SAFs åsikter.
|
|
| 7. |
-
Friluftsliv i förändring. Studier från svenska upplevelselandskap.
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- »Vistelser i naturen handlar inte i första hand om trädslagsblandning, fiskevatten, naturreservat och fjälltoppar – de utgör bara arenan. Vistelser i naturen handlar om människor!« Friluftsliv är en central del av det svenska upplevelselandskapet. Nästan 90 % av svenska folket vistas ute i naturen ganska eller mycket ofta. Med denna bok fördjupas friluftslivets förutsättningar och framtid med hjälp av resonemang om vad friluftsliv är och en uppsjö av intervjuer med tillfrågade friluftsutövare. Författarna undersöker bland annat rådande friluftstrender och barns möten med naturen, vilket väcker följdfrågor om friluftslivets roll för en hållbar utveckling. Boken beskriver hur våra liv förhåller sig till naturen såväl i ett vardagligt som ett mer akademiskt sammanhang. Vad innebär till exempel friluftsliv för förvaltning, ekonomi, naturturism och tätorternas människor? Antologin är en bearbetning av slutrapporten från forskningsprogrammet ”Friluftsliv i förändring” som pågick åren 2006–2013. De många vinklarna som presenteras över ämnet fördjupas av bokens 21 författare och friluftskännare som med en bredd tar sig an detta viktiga ämne som de flesta har ett förhållande till. Boken kompletteras dessutom med många natursköna illustrationer.
|
|
| 8. |
- Furåker, Bengt
(författare)
-
Inlåsning på den svenska arbetsmarknaden
- 2010
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 16:4, s. 55-70
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel har tre syften: att teoretisk-begreppsligt diskutera och nyansera bilden av fenomenet inlåsning, att ge en viss empirisk belysning av inlåsningen och att huvudsakligen explorativt undersöka vilka faktorer som ligger bakom. Som empiriskt underlag används en genomförd enkätundersökning hösten 2006 bland ett slumpmässigt urval av anställda i Sverige.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
