| 1. |
- Kander, Astrid, et al.
(författare)
-
Slänger vi skräpet till grannen?
- 2013
-
Ingår i: Generationsmålet- kontroverser kring konsumtion och klimat. - 9789175042626 ; , s. 17-34
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Enligt det av riksdagen antagna miljöpolitiska generationsmålet ska Sverige till nästa generation lämna över ett land där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade problem på annat håll i världen. Detta mål omöjliggör ett snävt nationellt perspektiv på exempelvis utsläpp av klimatgaser. Vi kan inte nöja oss med att få ner de inhemska utsläppen om vi samtidigt drar nytta av ökade utsläpp på andra håll i världen, där de varor som vi konsumerar produceras. Ett rättvisande mått på ett lands klimatpåverkan måste ta hänsyn till handeln med omvärlden. Frågan är hur detta bäst kan göras, så att det uppmuntrar till snabba globala utsläppsminskningar. De svenska koldioxidutsläppen har, enligt den officiella statistiken, minskat sedan 1970-talet, samtidigt som den ekonomiska tillväxten fortsatt. Men har Sverige verkligen minskat sin klimatpåverkan, eller har utsläppen bara flyttat någon annanstans genom att vi i ökande utsträckning importerar billiga produkter som är tillverkade med energikrävande och miljöförstörande metoder i andra länder? Hur ser den genomsnittlige svenskens utsläpp egentligen ut? Vilket är det ”rätta” sättet att mäta Sveriges ansvar för klimatbelastande utsläpp? Det traditionella sättet att beräkna nationella utsläpp är att fokusera på utsläppskällor inom landets gränser. Då ingår alla utsläpp från produktion av varor och tjänster – oavsett var i världen dessa varor och tjänster sedan konsumeras – liksom slutlig energianvändning för exempelvis uppvärmning, hushållsel och transporter. Denna metod, som brukar kallas territoriell eller produktionsbaserad, är den som ligger till grund för ländernas officiella redovisning till exempelvis FN. Med detta sätt att räkna hamnar Sveriges utsläpp av koldioxid på drygt 5 ton per person och år, vilket är klart under genomsnittet för OECD-länderna (10 ton), men högre än det globala genomsnittet (4,4 ton). Metoden svarar dock inte mot generationsmålets krav, eftersom den inte beaktar vilka utsläpp vår konsumtion orsakar på annat håll i världen. Ett annat sätt, som blivit populärt inom delar av forskarsamhället och bland miljörörelser, är att fokusera på konsumtionen, inklusive importerade varor. Det innebär att utsläpp som sker i exempelvis Kina för att producera svenska konsumtionsvaror räknas som Sveriges ansvar, samtidigt som utsläppen från den del av den svenska produktionen som exporteras räknas bort. Den konsumtionsbaserade metoden stämmer i detta avseende bättre överens med andan i generationsmålet. Med denna metod hamnar Sveriges utsläpp av koldioxid istället på cirka 9 ton per person och år. Utifrån dessa resultat hävdas ibland att ”Sverige städar sin egen bakgård, men slänger över skräpet till grannen”. Men även konsumtionsbaserad redovisning är problematisk eftersom den inte tar hänsyn till klimateffekterna av ett lands export, eller till investeringar i klimateffektiv energi och produktionsteknik i exportindustrin. Astrid Kander har därför utvecklat en helt ny beräkningsmodell som ger länder med klimateffektiv export fullt erkännande för denna, samtidigt som varje land får ta fullt ansvar för såväl nivå som sammansättning på sin konsumtion. Med denna metod, som är ett slags hybrid mellan de båda föregående och bygger på att konsumtionsmetoden kompletteras med beräkning av så kallade NEGA-emissioner, hamnar istället de svenska koldioxidutsläppen på cirka 4 ton per person och år. Hur nationella utsläpp av klimatgaser redovisas är förstås inte bara relevant i förhållande till svenska miljömål utan har stor betydelse även för internationella klimatförhandlingar, inte minst för att de ger så olika resultat vad gäller fördelningen av ansvar för globala koldioxidutsläpp. I detta kapitel försöker vi bena ut begreppen och diskuterar de olika metodernas fördelar och nackdelar. Utgångspunkten är att redovisning av nationella utsläpp av växthusgaser ska tjäna som verktyg för att så snabbt och effektivt som möjligt minska de globala utsläppen.
|
|
| 2. |
- Levin, Mikael, 1981-
(författare)
-
Att elda för kråkorna? : hushållens energianvändning inom bostadssektorn i Sverige 1913-2008
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis investigates the development of the long-term energy consumption in the Swedish households by estimating the sector’s total energy use and moreover, by examining how structural, institutional and economic factors have affected the demand for energy in the residential sector during the period 1913-2008. The investigated period covers a transition from traditional fuels, such as firewood, to fossil fuels and finally renewable energy. Previous quantitative research in the field of energy history has mainly focused on estimates of the primary energy supply, and further, this research has primarily been supply-oriented and has therefore focused the production of energy and the supporting infrastructure. Overall, there is currently a lack of knowledge covering the long-term patterns in Swedish household’s energy consumption, including changes of the household energy mix. Identifying the central mechanisms behind these changes is the central research question in this thesis. Improved understanding of the energy transformation in Swedish households constitutes important knowledge for all actors who address energy and climate policy, not the least are knowledge about the complex factors that have affected the household consumption of fossil fuels, and thereby the household’s carbon dioxide emissions, important.- The aim of this thesis is to contribute to a better under-standing of the households' role in the energy system and how this role has changed during the 1900s until 2008. The thesis uses a structural analytical approach, based on the concepts suggested by foremost Olle Krantz and Lennart Schön, to understand how the household’s energy consumption is linked to structural changes and techno-logical development. Although the structural analytical chronology, as suggested by Schön, primary builds on the industrial sector, the households can be expected to follow a similar pattern of transformation. This since general-purpose energy technologies is central for the pattern of transformation. However, since different sectors face different conditions and different abilities to utilize the energy, it is equally plausible to assume that the households follow a different pattern than other sectors. The response could either have been faster or slower. The thesis concludes that the period covering the years 1913 to 1973 was a catching-up phase. The households lagged behind the industrial sector with respect to the transition to coal, electricity and oil. But in 1973 the households had however a similar energy mix to other sectors. The second conclusion is therefore that the households made a faster transition from oil to electricity and district heating. After 1985 the household’s energy mix took a different path compared to other sectors, which is the third conclusion. After 1985 the household’s oil consumption continued to decline as the consumption of district heating was increasing. The households were also more prone to increase their consumption of bio-fuels during the 1990s.
|
|
| 3. |
- Kander, Astrid, et al.
(författare)
-
Innovation trends and industrial renewal in Finland and Sweden 1970-2013
- 2018
-
Ingår i: Scandinavian Economic History Review. - : Informa UK Limited. - 1750-2837 .- 0358-5522.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We examine trends in innovation output for two highly ranked innovative countries: Finland and Sweden (1970-2013). Our novel dataset, collected using the LBIO (literature-based innovation output) method, suggests that the innovation trends are positive for both countries, despite an extended downturn in the 1980s. The findings cast some doubt on the proposition that the current stagnation of many developed countries is due to a lack of innovation and investment opportunities. Our data show that Finland catches up to, and passes, Sweden in innovation output in the 1990s. In per capita terms, Finland stays ahead throughout the period. We find that the strong Finnish performance is largely driven by innovation increase in just a handfull of sectors, but is not restricted to few companies. Both countries saw a rise in innovation during the dot-com era and the structural changes that followed. Since 2000 however, Sweden has outperformed Finland in terms of total innovations, especially in machinery and ICT, while the Finnish rate of innovation has stabilized. We suggest that these patterns may be explained by different paths of industrial renewal.
|
|
| 4. |
- Ejermo, Olof, et al.
(författare)
-
Swedish business research productivity
- 2011
-
Ingår i: Industrial and Corporate Change. - : Oxford University Press (OUP). - 0960-6491 .- 1464-3650. ; 20:4, s. 1081-1118
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sweden experienced an increase in the ratio of granted patents to research and development spending (R&D) between 1989 and 1998, a period when R&D spending grew rapidly. The ratio of patents granted to R&D spending (research productivity) increased by 40% over the period, and the ratio of quality-adjusted patents to R&D exhibited an even more impressive increase of 60%. Sectors with especially high research productivity and quality-adjusted research productivity include low and medium technology manufacturing, chemicals and transportation. However, the growth in quality-adjusted research productivity was primarily generated by the high-tech pharmaceuticals and electronics industries. The service-based sectors experienced a significant increase in R&D spending over the period, but the research productivity decreased.
|
|
| 5. |
- Kaijser, Arne, et al.
(författare)
-
Framtida energiomställningar i historiskt perspektiv
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ör att kunna begränsa temperaturökningen till högst två grader över förindustriell nivå behöver de globala utsläppen kulminera före år 2020 och halveras till år 2050 relativt 1990 års nivå. Det betyder att de utvecklade länderna i Europa och Nordamerika behöver minska sina utsläpp med minst 80 procent till år 2050. En sådan radikal minskning innebär i praktiken att vi måste göra en samhällsomställning till en ekonomi som bygger på fossilfri energitillförsel och fossilfri produktion. Stora omvandlingar av samhällsekonomin har hänt förut, t.ex. i samband med industrialismens genombrott. Men vad är möjligt att klara av i form av omställning av framtida energisystem och långlivade infrastrukturer? Hur snabbt kan en framtida samhällsomställning till låga utsläpp ske? Vilka drivkrafter och hinder finns det för en klimatomställning? Vetenskapliga synteser, t.ex. ”Scientific perspectives after Copenhagen” har dragit slutsatsen att det finns tekniska begränsningar med att ställa om samhället snabbt. En omställningstakt på över 4 procent per år har bedömts vara praktiskt svårgenomfört med tanke på livslängden hos energi- och industrianläggningar samt transportinfrastrukturer liksom de stora nyinvesteringar och kostnader som en så snabb omställning skulle innebära.Dessa utgångspunkter för vad som krävs för att klara tvågradersmålet har intresserat Naturvårdsverket att låta forskare syntetisera aktuell forskningskunskap om historiska samhällsomställningar och dra slutsatser om möjligheten för en framtida omställning till mycket låga växthusgasutsläpp. Föreliggande studie analysererar ett antal genomgripande förändringar sedan 1800-talets mitt under den första, andra och tredje industriella revolutionen och för en avslutande diskussion om möjligheter och utmaningar för att lyckas med en klimatomställning. Studien har finansierats av Naturvårdsverkets forskningsanslag och utförts av Professor Arne Kaijser vid Institutionen för filosofi och teknikhistoria på Kungliga Tekniska Högskolan samt av Professor Astrid Kander vid Ekonomisk-historiska institutionen på Lunds Universitet. Innehållet i rapporten och de slutsatser som dras där står forskarna fullt ut själva för.
|
|
| 6. |
- Kander, Astrid, et al.
(författare)
-
Energy consumption, pollutant emissions and growth in the long run-Sweden during 200 years
- 2004
-
Ingår i: European Review of Economic History. - 1361-4916. ; 8:3, s. 297-335
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines the evolution of energy use and pollution emissions in Sweden over the past two centuries – a much longer period than has been investigated in the large literature on the environmental Kuznets curve. In this article we show that both energy consumption and pollution emissions in Sweden declined relative to GDP over the last two hundred years. In absolute terms both energy use and pollution increased up until 1970, after which date energy consumption stabilised and pollutant emissions declined, leading to less environmental stress. The energy intensity results are decomposed to determine the relative impact of structural changes in the output structure versus within-sector changes. For the period after 1970 another decomposition for pollution emissions is performed to separate out changes in preferences from energy-related changes. The analyses show that technical change in a broad sense has been crucial for explaining the long-term decline in both energy intensity and pollutant intensity, while the transition to the service economy had negligible effects. Changed preferences affected the decline in emissions after 1970.
|
|
| 7. |
- Kander, Astrid
(författare)
-
Economic growth, energy consumption and CO2 emissions in Sweden 1800-2000.
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Large transformations of technologies have occurred in the Swedish economy during the last two centuries, resulting in higher income, better quality of products and changing composition of GDP. An agrarian society has given way to an industrial society and lately to a post-industrial phase. The energy supply systems have changed, from traditional energy carriers, such as firewood and muscle energy to modern carriers like coal, oil and electricity, with effects on CO2 emissions. Not only the energy supply has gone through fundamental changes, but also forest management, which affects the net emissions of CO2. The interrelations of growth, energy and CO2 are analyzed in this thesis, which uses standard calculations, relative price analyses and energy quality factors, to determine the relative effects of structural and technical changes, including changes in energy carrier composition to explain the long term delinking of energy consumption, CO2 emissions and economic growth that takes place. Technical change is the main reason of energy intensity decline. Total factor productivity gains, including improvements in technical energy efficiency, saves energy in relation to output. The most spectacular energy savings took place in the sectors transportation & communications and industry. Structural changes at the sector level tended to increase energy intensity between 1870 and 1970. No correlation was found between increasing energy quality and decreasing energy intensity, but energy quality may have had an impact on economic growth rates. The consumers’ surplus was exceptionally high during the interwar period and the three decades after the Second World War, and the total energy quality was outstanding during the latter period. The most rapid relative decline in energy intensity took place between 1970 and 2000. In this period structural changes at the sector level no longer worked to increase energy intensity and the new growth direction of the third industrial revolution saved energy in relation to output. The decrease in energy intensity after 1970 was not caused by changed patterns of foreign trade for Sweden, but by changed patterns of demand in Sweden as well as abroad. CO2 intensity, when only emissions from fossil fuels are counted, shows a pattern of either one long Environmental Kuznets’ Curve, interrupted by the Wars, or of three separate EKCs. The main determinants of this CO2 intensity are energy intensity and energy carrier composition, where the latter turned out to be most influential. The three costs involved in energy consumption, purchasing cost, handling costs and environmental costs are intended to play different roles at different income levels, with effects on energy carrier composition. The estimate of CO2 emissions and sequestration by Swedish forests showed a magnitude well in parity with emissions from fossil fuels. The aggregate CO2 emissions over the period 1800-2000 were not much altered, but the pattern of CO2 intensity was profoundly altered when forest emissions were included. Furthermore the analysis of forest management questioned the idea that firewood caused net CO2 emissions in a dynamic perspective, because the demand for thin timber dimensions stimulated a rational forestry.
|
|
| 8. |
- Baumert, Nicolai, et al.
(författare)
-
Global outsourcing of carbon emissions 1995–2009: A reassessment
- 2019
-
Ingår i: Environmental Science and Policy. - : Elsevier BV. - 1462-9011. ; 92, s. 228-236
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Increasing global production fragmentation allows for outsourcing of emissions, which may undermine national climate policies. Researchers focusing on the gap between consumption-based and production-based emissions have concluded that developed countries are systematically outsourcing emissions to developing countries. However, asymmetries in emissions embodied in trade may emerge due to differences in carbon intensity of energy and production between different countries, and need not be evidence of outsourcing. This study investigates if previous results concerning emission in –and outsourcing of developed and developing countries hold when emission flows are adjusted for technological differences. Two striking results are demonstrated: first, the magnitude of outsourcing is significantly smaller than previous studies have suggested, and, second, there is no clear divide between developing and developed countries. Large developed Anglophone countries (US, UK, Canada and Australia) were increasingly outsourcing emissions between 1995 and 2009 by shifting toward more carbon-intensive goods in their imports and less carbon intensive goods in exports, whereas other developed countries (i.e. the Nordics, advanced Asia and even the aggregate EU-27) maintained a positive emission trade balance. Among major developing countries, China is a major insourcer of emissions, while other emerging economies show no consistent pattern (e.g. India, Turkey and Brazil) or marginal outsourcing (e.g. Indonesia and Mexico). These results contribute to a more nuanced understanding of the impact of international trade on global carbon emissions.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
