| 1. |
|
|
| 2. |
- Frostenson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Sustainable supply chain management when focal firms are complex : a network perspective
- 2015
-
Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier. - 0959-6526 .- 1879-1786. ; 107, s. 85-94
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of the paper is to generate an understanding of the prerequisites for sustainable supply chain management. A common tendency in the literature is to see sustainable supply chain management as something that is undertaken by a focal firm at the end of the chain. Even though many scholars point to the need for cooperative approaches, focal firms are still considered to manage supply chains from one fixed and coherent vantage point: the managerial outlook of the focal firm itself, understood as a structurally coherent, top-down controlled unit. Through an illustration from the Swedish retail sector, we argue that such a vantage point is problematic. We suggest a deeper analysis of focal firms and sustainable supply chain management in terms of a network perspective employed mainly in the Industrial Marketing and Purchasing (IMP) literature. The adopted network perspective recognizes both internal and external complexity of sustainable supply chain management, implying, for example, difficulties to control entire organizations and the existence of multiple supply chains to manage. It is also suggested that sustainable supply networks may be a viable concept to use when dealing with sustainability issues related to production, since it relates sustainability in the supply chain to the more general responsibility context of firms.
|
|
| 3. |
- Borglund, Tommy, 1968-, et al.
(författare)
-
Increasing responsibility through transparency? : A study of the consequences of new guidelines for sustainability reporting by Swedish state-owned companies
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2007, the Swedish government introduced new guidelines requiring state-owned companies to provide sustainability reports in accordance with the Global Reporting Initiative (GRI). The reform was part of an active ownership policy of the Swedish government with an ambition to promote sustainability in state-owned companies. Given the lack of empirical studies on the effects of GRI reporting this explorative study examines the consequences of new requirements on GRI reporting on state-owned companies in Sweden. The purpose of the paper is to investigate if and to what extent the government’s augmented sustainability information requirements have had effects on the sustainability activities at state-owned companies. The study is based on questionnaires sent to CSR and sustainability managers at state-owned companies and to the chairmen of these companies. The questionnaires were complemented with interviews with the sustainability managers of a selection of these state-owned companies. The results show that the introduction of the new guidelines affected the companies to varying degrees. The companies that lacked previous experience of sustainability reporting have gone through a more extensive process of change than those that were already submitting sustainability reports. The results also show that the guidelines contributed mainly to improved procedures for reporting on sustainability issues rather than bringing about far-reaching changes in sustainability activities in practice. This leads us to the conclusion that the reporting of sustainability issues in the first instance strengthens and improves reporting procedures, whereas the next step – to changes in practice – is a greater one.
|
|
| 4. |
- Frostenson, Magnus
(författare)
-
Legitimationskontrollen : en studie av etiska värderingars roll i gränsöverskridande förvärv och fusioner
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- From an employee perspective, the study examines the intra-firm role of ethical values in four cases where Swedish firms are acquired by or merge with foreign comptetitors. This is done by using the conceptual tool of internal legitimacy, adding up to the research question on what grounds internal legitimacy is created for changes regarding work content, work routines, and organization in the Swedish firms under study.A model for understanding internal legitimation in an organizational context is developed, defining internal legitimacy as an internal license to operate, understood in relational terms, given by the employees on the basis of common values, meaningfulness, self-interest, and emotional grounds. Different forms of internal legitimacy are identified. Moral (normative) legitimacy rests upon common (ethical) values, cognitive legitimacy builds on meaningfulness, pragmatic legitimacy has its roots in self-interest, while the emotional context warrants its own form of legitimacy that can be understood in identificational terms.The four cases differ in substance from each other. The first case concerns an Internet firm taken over by a German competitor. The second case is about a consultancy firm that is acquired by a British multinational. The third case describes an American acquisition of an industrial firm, while the fourth case focuses on a merger of equals between a Swedish and a Finnish firm within raw material extraction and manufacturing.Changes in work content are found to be more detrimental to internal legitimacy than changes in work routines and organization. This is due to the challenge that externally imposed changes in work content pose to the basic meaning of work as understood by the employees.Five factors, understood as facilitators for internal legitimacy, are identified. The autonomy factor, the competence factor, the identification factor, the market logic factor, and the instrumental factor. These factors have a strong bearing on the creation of internal legitimacy in the examined firms.The autonomy factor signifies a claim for relative organizational autonomy and independence from the new owners and respect for the individual need for self-realization at work. In ethical terms, both these aspects build on elements of freedom, equality, tolerance, diversity, and co-determination, ethical concepts that are closely knit together in the minds of Swedish employees and provide the basis for how they want to be treated by the new owners.The competence factor refers to employee expectations on the new owners' knowledge and competence. This factor can be understood as instrumental, building on self-interest, in the way that there is a strong expectation that the new owners contribute with knowledge that is good for business. But it can also be understood in value terms, signifying a respect for professional knowledge as a value, shared for example in technically oriented engineering cultures.The identification factor has to do with what the employees are, want to be, and to what extent the new owners facilitate their endeavor to become this. This factor is multi-faceted. Elements of narcissicstic self-interest, correspondence between employee values and the perceived values of the new owners, and emotional factors all contribute to identification, not the least in terms of status.The market logic factor refers to the fact that acceptance of evolutionary market logic warrants legitimacy for relatively harsh measures in terms of, for example, downsizing. The degree to which the employees consider evolutionary market logic to be valid in a functional sense is crucial since it implies the level of cognitive acceptance of the rules of the game of the market and, also, their natural consequences on a micro-level.The instrumental factor builds on self-interest and has to do with the degree to which personal interests, for example career interests, are furthered by the order established by the new owners.Ethical values play an important role in the sense that they are fundamental to trust, which must be enjoyed by a foreign owner to gain acceptance from an internal Swedish employee force. Trust is manifested in the autonomy factor and the identification factor. Knowledge can also be seen as a value, however not an ethical one, that is also vital to trust and is manifested in the competence factor.One important finding is that there seems to be a common Swedish understanding of the ethical values at stake. Autonomy, expressed as freedom, is linked to participation, equality, and respect for the individual. Another important finding is that, contrary to intuitive expectations, there is no connection between conventionally understood macro-level national cultural similarity and micro-level internal legitimacy for changes in terms of work content, work routines, and organization. Internal legitimacy is virtually absent in the German-Swedish case and relatively low in the Finnish-Swedish case. To some degree it exists within the British-Swedish case while it is high in the U.S.-Swedish case. This shows that assumptions of macro-level cultural similarity are not good predictors when it comes to micro-level outcomes concerning the human side of mergers and acquisitions. Rather, the five factors mentioned above have more significance in terms of internal legitimacy creation.
|
|
| 5. |
- Frostenson, Magnus, 1970-
(författare)
-
Lärarlegitimationen som organisationsfråga : strategisk respons och professionella konsekvenser
- 2014
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - : Örebro universitet. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 23:2, s. 45-69
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Swedish teacher certification reform can beseen as a professional reform introduced to enhance the status and knowledge level of the teaching profession. However, a high degree of autonomy is granted to local schools when it comes to organizing and preparing for the reform. The article identifies different strategic responses of schools and discusses their professional consequences. Strategic responses include, for example, organizational selection and prioritization between certified and non-certified teachers, unwanted re-organization of schools and emergency solutions. It is argued that such responses imply a stronger division between certified and non-certified teachers as well as a clash between formalized competence and ideals relating to professional practice.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Frostenson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Principer för hållbarhetsredovisning i teori och praktik : en studie av fjärrvärmebranschen
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intresset för hållbar utveckling har ökat markant under det senaste åren. Inte minst märks det i att allt fler företag numera lämnar hållbarhetsredovisningar. I takt med denna utveckling har även olika ramverk växt fram för att utveckla kvaliteten på dessa redovisningar där GRI (GlobalReportingInitiative) är den vanligast förekommande. I den här rapporten granskar vi fjärrvärmeföretag (143 företag) i syfte att kartlägga hur de redovisar hållbarhetsinformation och om de redovisningsprinciper som presenteras i GRI:s ramverk beaktas och tillämpas. Resultatet visar att endast ett fåtal av företagen följer GRI:s ramverk men att ungefär hälften av företagen lämnar någon form av hållbarhetsredovisning separat eller som en del av årsredovisningen. Studien visar också att den information som lämnas av de företag som inte följer GRI:s riktlinjer är olikartad och ofta saknar precision varför exempelvis möjligheten att jämföra företag är liten samt pekar på att behovet av redovisningsstandards för hållbarhetsredovisning.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Frostenson, Magnus, et al.
(författare)
-
Hållbarhetsredovisning i svensk detaljhandel : Roll, relevans och nytta
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar resultaten från forskningsprojektet ”Hållbarhetsredovisning och interna organisatoriska processer för ökad hållbarhet”. Syftet med projektet har varit att undersöka vilken betydelse hållbarhetsredovisning har för handelsföretags interna organisatoriska processer för ökad hållbarhet samt, att öka kunskapen om hur dessa processer konkret kan bidra till ökad hållbarhet inom handeln. Projektet bygger både på en bred översikt över hur handelsföretag kommunicerar sitt hållbarhetsarbete via hållbarhetsredovisningar och på fördjupade studier av hur ett fåtal större handelsföretag internt arbetar med hållbarhetsprocesser och hur detta kan relateras till just hållbarhetsredovisningens roll. Denna rapport presenterar de olika delstudiernas resultat på ett relativt övergripande plan och knyter dem till de forskningsfrågor som projektet har utgått ifrån. I den första delstudien visas att en relativt liten andel av handelsföretagen använder sig av hållbarhetsredovisning över huvud taget. Det finns heller inte en tydligt externt kommunicerad processförståelse av hållbarhetsarbetet. Kommunikationen kan ibland vara omfattande i rapporterna men det saknas oftast en sammanhängande redovisning av hur hållbarhetsfrågorna hanteras, med vilka medel, enligt vilken strategi och hur (eventuell) framgång mäts. Vad företag väljer att rapportera är också väldigt varierande. En del företag koncentrerar sig på hållbarhetsfrågor kopplade till kärnverksamheten medan andra fokuserar på aktiviteter som ligger långt utanför kärnverksamheten. Utifrån de två kvalitativa delstudier som genomförts har betydelsen av hållbarhetsredovisning som instrument, dess roll och relevans kunnat identifieras. I de två fallföretag som använder sig av hållbarhetsredovisning går det att urskilja ett antal funktioner av redovisningen som kommer till uttryck i högst varierande grad. Vi identifierar här hållbarhetsredovisningen som motor för hållbarhetsarbetet, uppföljningsdokument av hållbarhetsarbetet och som profileringsdokument för företaget. En övergripande iakttagelse är att hållbarhetsredovisningen inte entydigt kan knytas till någon av dessa roller utanuppvisar aspekter av samtliga. Den är exempelvis inte en motor för hållbarhetsarbetet i stark mening utan har en plats i ett vidare hållbarhetssammanhang som företaget verkar inom. Relevansen av hållbarhetsredovisningen diskuteras i kontrast till företag som inte använder sig av detta instrument. Här framförs argument från de olika fallföretagen av högst skiftande karaktär. Redovisningen beskrivs i olika utsträckning som irrelevant, delvis relevant och väldigt relevant för hållbarhetsarbetet. Utifrån det som har framkommit av studierna identifierar vi tre åtgärder som kan göra relevansen av hållbarhetsredovisningen större. Dessa är: - Indikator- och nyckeltalsanvändning som prestationsmätning snarare än leveransposter från enskilda enheter i organisationen. - Synkronisering av vad hållbarhetsredovisning är och förutsätts betyda i organisationen i förhållande till både hållbarhetsarbetet i stort och övergripande strategier och målsättningar (inte bara på hållbarhetsområdet). - Fasta strukturer och roller för arbetet med hållbarhetsredovisning för att klargöra ägarförhållandet till redovisningen.
|
|
| 10. |
- Frostenson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Styrteknologier och differentiering av den professionella praktiken : Exemplet lärare
- 2021
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Arbetsvetenskap vid Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 27:4, s. 49-67
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Lärares arbetsprestationer mäts och utvärderas alltmer på individnivå. I artikeln undersöks förekomst och användning av instrument för att mäta lärares arbetsprestationer. Baserat på en enkät till 2 000 svenska grundskole- och gymnasielärare visar artikeln på en högst varierande förekomst av prestationsmätningar. Instrument som uppföljnings- och utvecklingssamtal, kursutvärderingar, prestationsbaserad lönesättning förekommer i högre grad än föräldraenkäter, klassrumsobservationer och kollegial bedömning. Instrumenten används mest i aktiebolagsdrivna friskolor. Skolledningar använder sådana instrument i olika syften, främst som underlag för individuell lönesättning. I artikeln relateras resultaten till differentiering inom lärarprofessionen. Styrning är en delförklaring till varför lärarprofessionen differentieras.
|
|
