| 1. |
- Ghalwash, Tarek, et al.
(author)
-
Increased energy efficiency and the rebound effect : Effects on consumption and emissions
- 2007
-
In: Energy Economics. - London : IPC science and technology P.. - 0140-9883 .- 1873-6181. ; 29:1, s. 1-17
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The main objective of this paper is to examine how exogenous technological progress, in terms of an increase in energy efficiency, affects consumption choice by Swedish households and thereby emissions of carbon dioxide (CO2), sulphur dioxide (SO2) and nitrogen oxide (NOx). The aim of the paper is closely related to the discussion of what is termed the “rebound effect”. To neutralise the rebound effect, we estimate the necessary change in CO2 tax, i.e. the CO2 tax that keeps CO2emissions at their initial level. In addition, we estimate how this will affect emissions of sulphur dioxide and nitrogen oxides. The results indicate that an increase in energy efficiency of 20% will increase emissions of CO2 by approximately 5%. To reduce the CO2 emissions to their initial level, the CO2 tax must be raised by 130%. This tax increase will reduce the emissions of sulphur dioxide to below their initial level, but will leave the emissions of nitrogen oxides at a higher level than initially. Thus, if marginal damages from sulphur dioxide and nitrogen dioxide are non-constant, additional policy instruments are needed.
|
|
| 2. |
- Granlund, David, 1979-, et al.
(author)
-
The prescribing physician's influence on consumer choice between medically equivalent pharmaceuticals
- 2012
-
In: Review of Industrial Organization. - Dordrecht : Springer. - 0889-938X .- 1573-7160. ; 41:3, s. 207-222
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This paper reports on a study of the prescribing physician's influence on consumers' choice between medically equivalent pharmaceuticals. The study was performed using a dataset of 666,000 observations in which consumers were asked whether they were prepared to pay the price difference in order to obtain the prescribed pharmaceutical instead of the cheapest available substitute. The main results support the hypothesis that prescribing physicians have an impact on consumers' choice between medically equivalent pharmaceutical products.
|
|
| 3. |
- Berggren, Niclas, et al.
(author)
-
Does social trust speed up reforms? : The case of central-bank independence
- 2016
-
In: Journal of Institutional Economics. - : Cambridge University Press. - 1744-1374 .- 1744-1382. ; 12:2, s. 395-415
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Many countries have undertaken central-bank independence reforms, but the years of implementation differ. What explains such differences in timing? This is of interest more broadly, as it sheds light on factors that matter for the speed at which economic reforms come about. We study a rich set of potential determinants, both economic and political, but put special focus on a cultural factor, i.e. social trust. We find empirical support for an inverse u-shape: Countries with low and high social trust implemented their reforms earlier than countries with intermediate levels. We make use of two factors to explain this pattern: the need to undertake reform (which is more urgent in countries with low social trust) and the ability to undertake reform (which is greater in countries with high social trust). Overall, our findings imply that culture matters for institutional change.
|
|
| 4. |
- Bornhäll, Anders, 1984-, et al.
(author)
-
The capital constraint paradox in micro and small family and nonfamily firms
- 2016
-
In: Journal of Entrepreneurship and Public Policy. - : Emerald Group Publishing Limited. - 2045-2101 .- 2045-211X. ; 5:1, s. 38-62
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Purpose – The purpose of this paper is to investigate the importance of the entrepreneur’s quest for independence and control over the firm for governance and financing strategies with a special focus on family firms and how they differ from nonfamily firms.Design/methodology/approach – The analysis is based on 1,000 telephone interviews with Swedish micro and small firms. The survey data are matched with firm-level data from the Bureau van Dijks database ORBIS.Findings – The analysis shows that independence is a prime motive for enterprises, statistically significantly more so for family owners. Family owners are more prone to use either their own savings or loans from family and are more reluctant to resort to external equity capital. Our results indicate a potential “capital constraint paradox”; there might be an abundance of external capital while firm growth is simultaneously constrained by a lack of internal funds.Research limitations/implications – The main limitation is that the study is based on cross-section data. Future studies could thus be based on longitudinal data.Practical implications – The authors argue that policy makers must recognize independence and control aversion as strong norms that guide entrepreneurial action and that micro- and small-firm growth would profit more from lower personal and corporate income taxes compared to policy schemes intended to increase the supply of external capital.Originality/value – The paper offers new insights regarding the value of independence and how it affects strategic decisions within the firm.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Daunfeldt, Sven-Olov, 1970-, et al.
(author)
-
Using the Eurostat-OECD Definition of High-Growth Firms : A Cautionary Note
- 2015
-
In: Journal of Entrepreneurship and Public Policy. - : Emerald Group Publishing Limited. - 2045-2101 .- 2045-211X. ; 4:1, s. 50-56
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Purpose – High-growth firms (HGFs) have attracted an increasing amount of attention from researchers and policymakers, and the Eurostat-Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) definition of HGFs has become increasingly popular. The paper aims to discuss this issue.Design/methodology/approach – The authors use a longitudinal firm-level data set to analyze the implications of using the Eurostat-OECD definition.Findings – The results indicate that this definition excluded almost 95 percent of surviving firms in Sweden, and about 40 percent of new private jobs during 2005-2008.Research limitations/implications – The proportion of small firms and their growth patterns differ across countries, and the authors therefore advise caution in using this definition in future studies.Practical implications – Policy based on the Eurostat-OECD definition of HGFs might be misleading or even counterproductive.Originality/value – No previous studies have analyzed the implications of using the Eurostat-OECD definition of HGFs.
|
|
| 7. |
- Daunfeldt, Sven-Olov, 1970-, et al.
(author)
-
Which firms provide jobs for unemployed non-Western immigrants?
- 2019
-
In: Service Industries Journal. - : Routledge. - 0264-2069 .- 1743-9507. ; 39:9-10, s. 762-778
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Although the refugee immigration crisis is one of the major socio-economic challenges in Europe, we still lack knowledge on what characterizes firms that provide jobs for unemployed immigrants. We provide an answer by investigating firms that recruit unemployed non-Western immigrants using matched employer-employee data from Statistics Sweden. We find large industry differences; firms active in the service sectors, such as the hospitality, transport, and healthcare industries, are much more likely to hire unemployed non-Western immigrants than firms in high-tech and manufacturing industries. In addition, after controlling for educational attainment and industry of occupation, firms with at least one non-Western immigrant manager hire more than four times as many unemployed non-Western immigrants than firms without any non-Western immigrant managers. Public policies that target industries might thus also influence job opportunities for immigrants and, thereby, the possibility of their integration into society.
|
|
| 8. |
- Hellström, Jörgen, 1970-, et al.
(author)
-
Demand and welfare effects in recreational travel models : Accounting for substitution between number of trips and days to stay
- 2012
-
In: Transportation Research Part A. - : Elsevier. - 0965-8564 .- 1879-2375. ; 46:3, s. 446-456
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In this paper we present a non-linear demand system for households’ joint choice of number of trips and days to spend at a destination. The approach, which facilitates welfare analysis of exogenous policy and price changes, is used empirically to study the effects of an increased CO2 tax. In particular, we focus on the effect of including substitution between households choice of the number of trips and days to spend at a destination in the welfare analysis. The analysis reveals that the equivalent variation (EV) measure, for the count data demand system, can be seen as an upper bound for the households welfare loss. Approximating the welfare loss by the change in consumer surplus, accounting for the positive effect from longer stays, imposes a lower bound on the households welfare loss. The difference in the estimated loss measures, from the considered CO2 tax reform, is about 20%. This emphasizes the importance of accounting for substitutions toward longer stays in travel demand policy evaluations.
|
|
| 9. |
- Lindberg, Kreg, et al.
(author)
-
Facilitating Integrated Recreation Management : Assessing Conflict Reduction Benefits in a Common Metric
- 2009
-
In: Forest Science. - : Society of American Foresters. - 0015-749X .- 1938-3738. ; 55:3, s. 201-209
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Recreation management on public land often involves trade-offs. For example, cross-country skiers may experience conflict with snowmobiles. A potential management response is trail separation, which may lead to gains to skiers but also ecological and financial costs associated with creation of a new trail. If separation involves snowmobile access restrictions, there may be experiential losses for that user group. Management responses are not always based on explicit identification and integration of the gains and losses accruing across diverse stakeholders and dimensions; economics provides a criterion, a metric, and measurement tools to facilitate such integration. A Swedish case study illustrates this approach and assesses values accruing to skiers from reduced snowmobile presence. Cross-country skiers were sampled on-site in the southern Ja¨mtland mountain region, and follow-up mail surveys included choice experiment scenarios. Conditional logit analysis of the 1,468 completed scenarios indicates that skier welfare gains from conflict reduction are substantial and reflect both direct and indirect contact. A change from sharing trails to not seeing, hearing, or smelling snowmobiles leads to gains of 185 kronor (US$23) per skier party.
|
|
| 10. |
- Nordström, Jonas, et al.
(author)
-
Ekologisk kompensation : Upptag och integrering bland svenska aktörer och kvantifiering av de samhällsekonomiska effekterna
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Under de senaste decennierna har flera internationella rapporter visat på en världsomfattande förlust av biologisk mångfald och funktionella ekosystem. Ett av de största hoten är förändrad markanvändning. Ett sätt att förebygga och lindra skada är att arbeta med skadelindringshierarkin och ekologisk kompensation. Enligt skadelindringshierarki skall exploatören sträva efter att (1) undvika, (2) minimera och (3) återställa den biologiska mångfalden eller avhjälpa negativ miljöpåverkan på plats. Därefter kan de eventuellt kvarvarande negativa konsekvenserna (4) kompenseras. Detta sista steg går i Sverige under namnet ekologisk kompensation.Ekologisk kompensation som idé utvecklades på 1970-talet och har sedan dess använts och utvecklats av offentliga organisationer och företag runt om i världen. I Sverige genomförs kompensationsåtgärder antingen med utgångspunkt i miljöbalken eller genom frivilliga åtaganden, oftast i relation till fysisk planering (så kallad frivillig ekologisk kompensation). Vid den lagstyrda kompensationen står biologisk mångfald i fokus, medan den frivilliga ekologiska kompensationen också fokuserar på bevarandet av ekosystemtjänster.Genom planmonopolet, ansvaret för allmännyttan, samt i flera fall betydande markinnehav, har svenska kommuner en framträdande roll i arbetet med båda typerna av ekologisk kompensation. Beroende på hur landets kommuner väljer att arbeta med ekologisk kompensation i samband fysisk planering kommer utfallet för skydd av biologisk mångfald och ekosystemtjänster att variera. Denna rapport fokuserar på kommuners arbete med ekologisk kompensation från två olika vinklar: användning av ekologisk kompensation i kommunal fysisk planering (del 1) och hur modeller kan ge stöd för beslut av kompensationsåtgärder (del 2).Vi studerarDel 1 består av en teoretisk bakgrund, en översiktlig aktörsanalys, två empiriska kapitel. Den teoretiska bakgrunden ger en övergripande beskrivning av konceptets grundläggande idéer och etiska, sociala, tekniska och styrningsrelaterade utmaningar som identifierats i den vetenskapliga litteraturen. Denna bakgrund används som en analytisk utgångspunkt för de empiriska kapitlen. I den översiktliga analysen av praktiken beskrivs svenska aktörers (myndigheter, företag och kommuner) arbete med ekologisk kompensation. I det första empiriska kapitlet kartläggs upptaget och användningen av konceptet ekologisk kompensation i översiktliga planeringsdokument (översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner, grönplaner och naturvårdsplaner). I det andra empiriska kapitlet redovisas en intervjustudie genomförd med kommunala tjänstepersoner kring drivkrafter och barriärer i relation till kommunens arbete med ekologisk kompensation.I den andra delen av projektet beskrivs och demonstreras hur modellering kan användas för att kvantifiera förluster av ekosystemtjänster vid en exploatering, något som kan användas för att ta fram lämpliga kompensationsåtgärder. Som fallstudier studeras exploatering av två olika typer av markanvändning: bostadsnära natur (grönområden) som används för rekreation samt jordbruksmark. De ekosystemtjänster som studeras vid exploatering av jordbruksmark är Sveriges livsmedelsförsörjning och kolinlagring för att motverka klimatförändring. Studien visar även hur förluster av ekosystemtjänster kan översättas till samhällsekonomiska monetära värden för att underlätta beräkningar och finansiering av kompensationsåtgärder. För den bostadsnära naturen utvecklas en enkel modell som synliggör rekreationsvärden samt belyser fördelningseffekter vid ekologisk kompensation.Vi finnerDel 1Kartläggningen av de översiktliga planeringsdokumenten pekar på ett betydande upptag av konceptet i kommunerna. Skillnaden i hur långt kommunerna har kommit i användandet av konceptet varierar dock. Bland de 164 kommunerna som nämner ekologisk kompensation har tre av tio kommuner utvecklat planeringsverktyg i form av processverktyg, planeringsunderlag och beräkningsmodeller. Resterande kommuner har en varierande grad av integrering av konceptet i planerna; från hänvisningar till gällande lagstiftning, till skrivningar om att de ska ta fram planeringsverktyg. Det finns även en stor variation i hur kommunerna relaterar till konceptets grundläggande idéer och utmaningar.Intervjustudien visar att det finns flera sätt att se på kompensation ur ett kommunalt perspektiv, där vissa ser kompensation som något positivt och som en möjlighet att skapa en dialog med exploatörer, medan andra ser användningen som mer problematiskt. Vissa utmaningar framträder dock gemensamt i de studerade kommunerna; flera kommuner lyfter problemet kring bristande uppföljning av genomförda kompensationsåtgärder vilket skapar en osäkerhet kring långsiktigt säkerställande av naturvärden och ekosystemtjänster. Det är en mångfacetterad problembild som handlar såväl om osäkerheter kring om frivilliga åtgärder ens blir implementerade, om de får adekvat skötsel. I relation till detta nämner också tjänstepersoner i mindre kommuner att lokala politiker inte vill ställa för höga krav p.g.a. risken att avskräcka exploatören. Många tjänstepersoner nämner också att de skulle önska tydligare mandat både från den kommunala politiken och från nationell lagstiftning men också mer konkreta råd (underlagsmaterial och rådgivning) för hur de kan använda kompensationsåtgärder som ett verktyg inom ramarna för existerande lagstiftning.Del 2Vid exploatering av exempelvis jordbruksmark är det otydligt hur effekterna bör analyseras och eventuellt kompenseras. Studien visar att exploatering av jordbruksmark försämrar Sveriges potential till livsmedelsförsörjning i framtiden och ökar landets utsläpp av växthusgaser. Vi beskriver hur den negativa påverkan på livsmedelsförsörjningen kan beräknas och hur den kan kompenseras genom ekologisk intensifiering av kvarvarande jordbruksmark. Ökade utsläpp av växthusgaser behöver emellertid kompenseras med lämpliga kolfångståtgärder i närtid. Resultaten från vår fallstudie visar att exploatering av ett hektar jordbruksmark i Götalands södra slättbygder innebär ett nettokrav på exploatören på ca 2 miljoner kr för att finansiera kompensationsåtgärder. I fallstudien har vi bara undersökt två effekter av exploatering av jordbruksmark för att undersöka potentialen i modelleringsmetoden. Men andra ekosystemtjänster och biologisk mångfald i allmänhet kommer sannolikt att påverkas negativt vid en exploatering. Det beräknade nettokravet kan därför tolkas som ett minimumvärde.Vid kompensation av bostadsnära grönområden visar resultaten att tillgänglighet är den viktigaste faktorn vid beräkningar av rekreationsvärden, eller mer specifikt hur många som bor i närheten av eller passerar förbi grönområdet på väg till skola, arbete etc. Även om det finns skillnader mellan olika grupper i samhället beträffande hur ofta de besöker ett tätortsnära grönområde är dessa skillnader små i förhållande till tillgänglighetens (avståndets) betydelse för rekreationsvärdet. Det är dock viktigt att framhålla att det kommer att finnas vinnare och förlorare vid en rumslig flyttning av kompensationsåtgärder.De beräkningsmodeller som vi presenterar i denna rapport skulle kunna ge ett ökat stöd och beslutsunderlag vid ekologisk kompensation. För att göra de mer komplexa modellerna tillgängliga för användare skulle modellerna kunna tillhandahållas på nationell nivå. Även om bra modeller kan bidra till ett förbättrat beslutsunderlag är det av yttersta vikt att det finns bra stöd, vägledning, kvalitetskriterier samt goda uppföljningsmekanismer för ekologisk kompensation. I annat fall förlorar modellerna också sitt värde. De aspekter som är allra svårast att modellera är av intrikat ekologisk eller lokal art och ställer därför krav på kompetens och lokalkännedom hos den som använder modellerna.
|
|
