| 1. |
|
|
| 2. |
- Groglopo, Adrián, 1967, et al.
(författare)
-
Rasismen kläs på nytt i en gammal toleransdräkt
- 2015
-
Ingår i: Feministiskt Perspektiv. - 2002-1542.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Andra inlägget i debatten om rasismforskningens villkor är skrivet av Adrián Groglopo och Lena Sawyer, som ställer sig kritiska till regeringens och Göteborgs universitets ideologiska utgångspunkter. I synnerhet kritiserar de föreställningen om tolerans. De vill gärna se mer maktkritiska perspektiv.
|
|
| 3. |
- Nordh, Jonas
(författare)
-
Social citizenship and people with dementia : Designing social care policies in Sweden
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- People with dementia are commonly in need of some form of social care from the social services in order to manage their everyday situations. However, social services are shaped by the construction of policy targets. The aim of this dissertation is to explore the social citizenship for people with dementia. Social citizenship for people with dementia is explored by studying how people with dementia, in policy documents, have been constructed as a target group and also by studying how policies are enacted in practice by care managers, in their work and in their meetings with people with dementia. This is illustrated by studying policy documents from national level which range over nearly 40 years and 19 interviews with care managers. It is shown that, if and when, people with dementia are visible in policy documents, they commonly have a negative construction based on their cognitive and communicative abilities, as a burden, disturbing and incapable. It is further investigated how street-level bureaucrats, in this case care managers, experience meeting with people with dementia when they apply for social services. It is shown that care-managers experience difficulties concerning this group comprised of the exchange of information between care managers and people with dementia, refusal of social services by the person, the influence of relatives and other professions as well as moral dilemmas, such as the relations between the person with dementia and their relatives. The study shows that care managers have little support from policies, e.g. legislation and guidelines, in how to handle these dilemmas, and must thus create their own local ways of handling these situations. Care managers are thus influential policy actors concerning the policy target group of people with dementia. The policy processes which this dissertation illustrates, affect the social citizenship of people with dementia. It is shown that they, to an extent, have difficulties in influencing their own everyday situation concerning social services. Finally, the policy processes, will affect their possibility to influence their social citizenship.
|
|
| 4. |
- Agrell, Christina, et al.
(författare)
-
Beskrivningar av pojkar och flickor i sociala utredningar i LVU-ärenden
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att undersöka om det finns skillnader i hur pojkar och flickor beskrivs i barnavårdsutredningar. De senaste 26 LVU-fallen från två kammarrätter och sju länsrätter, räknat från den 1 oktober 1997 och bakåt granskades, 13 ärenden med pojkar och 13 med flickor. Uppdelning skedde i miljöfall och beteendefall. Ett flertal skillnader mellan könen kan konstateras. Exempelvis beskrivs pojkar som aggressiva och hotfulla och som en fara för andra. Flickor beskrivs som farliga för sig själva. I miljöfallen beskrivs flickorna som rädda, ledsna och oroliga. I samtliga utredningar förekommer inga eller ytterst få situationsbeskrivningar kopplade till de personbeskrivande orden.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Uusimäki, Liisa, 1959
(författare)
-
Criminologist Vincent Hurley - Six key motivators for committing crimes
- 2024
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this episode, I am joined by criminologist and former New South Wales Police detective, Vincent Hurley. Vincent delves into his remarkable career, which includes roles as a police officer, police hostage negotiator, and Detective at Mount Druitt and Penrith, where he investigated serious crimes such as domestic homicides, sexual assaults, serious (non-sexual) assaults, home invasions, and local drug distribution, among others. He shares his journey from policing to criminology and discusses the six key motivators for committing crimes. Vincent is well-known for his outspoken views, particularly his criticism of Australian politicians on the Q+A program, where he argued that domestic violence is not sufficiently addressed because it's seen as politically inconvenient. He also offers his perspective on why he questions the current approach to women's shelters and why, in his view, it’s the perpetrator who should be removed from the home, not the victim.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Edman, Johan, 1967-
(författare)
-
Vård och ideologi : Narkomanvården som politiskt slagfält
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan mitten av 1960-talet har narkotikaproblemet varit ständigt närvarande i politiken. Utredning har följt på utredning, lagar har stiftats, straff har höjts, informationskampanjer sjösatts och nya vårdmetoder har lanserats. I boken Vård och ideologi undersöker historikern Johan Edman den svenska narkomanvårdens historia. Han visar hur narkomanvården varit en fråga som använts för vitt skilda politiska syften, där allt ifrån oro för politiskt radikal ungdom, främmande religioner eller obegriplig musik tolkats som problem med koppling till narkotika. Narkotikabruket har beskrivits som kapitalistiskt klassförtryck, amerikanism och kulturell förflackning samtidigt som svenskhet, solidaritet och arbetsamhet varit värden som präglat behandlingshemmens arbete.I boken studeras den svenska narkomanvården under åren 1960–2000. Den handlar om statens försök att få till stånd en verksam narkomanvård, om de politiska diskussionerna och den byråkratiska organiseringen av ett problem som visat sig vara svårt att lösa. Jakten på den verksamma vårdmetoden tycks vara ett evighetsprojekt: från det tidiga 1900-talets aversionskurer, vitamin- och insulinbehandlingar, via Antabus och psykoterapi, till fostransmodeller, tolvstegsmetoder och substitutionsbehandlingar. Trots 100 år av missbrukarvård efterfrågas fortfarande en verksam kunskap. I den här boken undersöks varför denna jakt tagit sig dessa uttryck, varför den ständiga ambitionen att nå säker kunskap ter sig som ökenvandringar mot en hägring.Narkotikaproblemet visar sig vara både politiskt och terapeutiskt, och debatten om narkotikakonsumtionen har ofta haft vitt skilda politiska syften. Oron för politiskt radikal ungdom, främmande religioner eller obegriplig musik har kunnat begripliggöras som narkotikaproblem. Från annat håll har narkotikaproblemet beskrivits som kapitalistiskt klassförtryck, amerikanism och kulturell förflackning. Modernitet, urbanisering och industrialisering har också kritiserats i narkotikaproblemets namn. Högern har ropat på förstärkt polis medan vänstern har önskat krossa det kapitalistiska klassamhället; kristen kärlek och skattesänkningar har på olika sätt motiverats som medel i kampen mot narkotikan.De politiska problembeskrivningarna och kampen om de ideologiska lösningarna har också varit intensiv utanför de folkvaldas kammare. På behandlingshemmen och inom den styrande byråkratin har det tydliggjorts att narkotikaproblemet är ett ideologiskt problem. Den verksamma behandlingsmetoden och den attraktiva ideologin har konkurrerat om utrymmet — många gånger har de betraktats som samma sak. Behandlingshem har motarbetats från byråkratiskt håll när de intagit ideologiskt tveksamma positioner. Värden som landsbygdsromantik, svenskhet, solidaritet och arbetsamhet har premierats.Däremot kom individualism, amerikanism och profitintresse länge att motarbetas inom den ideologiska narkomanvården. I slutet av undersökningsperioden blev sådana bedömningar dock underordnade en övergripande ideologisk strävan att göra missbrukarvården till en marknad bland andra.Författaren visar sammanfattningsvis att narkotikaproblemet i grunden är ett ideologiskt problem. Frågan om vad som är problematiskt med narkotikakonsumtion kan varken ställas eller besvaras utan att man samtidigt berör frågan om den goda medborgarens eller det goda samhällets kvaliteter. Denna ideologiska grundton är uppenbar när man studerar narkotikaproblemets formulering på politisk eller byråkratisk nivå och även på behandlingshemmen. Detta ideologiska perspektiv är nödvändigt om man vill förstå narkotikaproblemets komplexa natur och varför det inte låter sig lösas med aldrig så kunskapsbaserad metodutveckling.
|
|
