| 1. |
- Krekula, Clary, 1959-
(author)
-
Pleasure and time in senior dance : Bringing temporality into focus in the field of ageing
- 2022
-
In: Ageing & Society. - : Cambridge University Press. - 0144-686X .- 1469-1779. ; 42:2, s. 432-447
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Population ageing and discourses on healthy ageing have led to a growing interest in social dancing for seniors. While senior dance has been described as both common and contributing to good health, the fundamental connection between bodily and temporal dimensions has been fairly neglected. As a result, there is a risk of portraying dance among older adults as a general practice, while at the same time the senior dance's potential to shed light on relations between temporality and ageing is not utilised. Based on qualitative interviews with 25 women and eight men, aged 52-81, in Sweden, whose main leisure activity was dancing, this article sheds light on this knowledge gap by illustrating the pleasurable experiences of senior dance. The results illustrate that the pleasurable experiences of dancing can be understood as three different experiences of temporality: embodied experience of extended present, an interaction with synchronised transcending subjectivities and age identities with unbroken temporality. The results also highlight the central role that temporal aspects play in processes around subjectivities in later life, as well as the close connection between ageing embodiment and temporality. They also illustrate the ability of dance to create wellbeing, not only through its physical elements, but also through the sociality that constitutes the core of dancing. In light of these results, the article argues that the temporal processes relate to individuals' diverse relationship with the world and that they therefore play a central role in subjective experiences of ageing.
|
|
| 2. |
- Tyrkkö, Arja
(author)
-
I skärningspunkten mellan arbetsliv och föräldraskap : En studie om livsformer i 1990-talets Sverige
- 1999
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The central problem area of this dissertation concerns the connection between working life and parenthood. The main purpose is to develop an analytical strategy which validity is determined by the extent to which it can consider and cover the complexity of the conditions and practices of everyday life for working parents. Starting in an understanding of the concept life-mode as a sensitizing concept, an analytical model is developed and a Boolean approach is used to study the complex interrelation between working life and parenthood. In the dissertation the relationship between working life and parenthood is studied focusing on the work place. Parenthood, organization and gender are three key concepts which direct the analysis of the organizational forms everyday life take on. The empirical material of the dissertation comes from a questionnaire survey carried out in Sweden in 1992. The material consists of nine occupational groups, divided in women and men. A qualitative comparative method, developed by Charles C. Ragin, is used to compare organization-based adjustment situations. The factors of the analytical model are presented in binary form and tested against empirical data. The results are presented as equations that reflect the complexity of the interrelations between working life and parenthood through conjunctures of causal conditions, i e leading position, thedominance of one of the sexes at departmental level, children-specific scope of action, general scope of action, and the outcome, i e different adjustment strategies used by parents. The division of the adjustment strategies in three degrees of imposed restrictions on the work situation - everyday actions, smaller restrictions and bigger changes of the work situation.- is an attempt to account for the size of the work and family circles.
|
|
| 3. |
- Johansson, Sara, 1984-
(author)
-
Kartläggning av behov och förutsättningar för en avhopparverksamhet i Värmlands län
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna rapport redovisas resultatet av en regional kartläggning genomförd vid FoU Välfärd Värmland på uppdrag av Brottsofferjouren Värmland. Projektet har genomförts under 2014 och möjliggjorts genom medel från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Kartläggningens syfte var att utifrån ett verksamhetsperspektiv undersöka behov och förutsättningar för en avhopparverksamhet i Värmlands län, med tonvikt vid behovsfrågan och särskilt fokuserad på individer från politiskt extrema organisationer. De verksamheter som representeras i studien är socialtjänst, polis, skola och politik, och data har insamlats via en webbenkät. De olika verksamheterna har valts då de bedömts som sannolika att möta den problematik som omgärdar våldsbejakande miljöer och avhopp.Med webbenkäten har de olika verksamheternas befintliga beredskap samt erfarenheter av de aktuella miljöerna kartlagts. Utifrån detta har en bedömning av överensstämmelsen mellan befintliga samt önskvärda åtgärder och rutiner gjorts, varefter en bild kunnat tecknas av situationen samt av behov och förutsättningar för en lokalt förankrad avhopparverksamhet. Utöver enkäten har ett antal kvalitativa intervjuer genomförts med särskilt sakkunniga inom området. Dessa intervjuer har bidragit med ytterligare en dimension till analysen av behov och förutsättningar.Resultatet visar inte på ett entydigt eller akut överhängande behov av en avhopparverksamhet, även om det finns en utbredd upplevelse av att behovet kommer att öka i och med att politisk extremism uppfattas som en växande problematik. Webbenkäten visar dessutom att det bland annat finns ett behov av:Utökad samverkan mellan berörda aktörer och upprättande av nätverk för de som kommer i kontakt med problematikenFörbättrade informationskanalerÖkad kunskapsförsörjning i frågornaEn förstärkning av det förebyggande arbetetIntervjuerna visar dessutom på vikten av att uppmärksamma den smittoeffekt som kan uppstå när en politiskt extrem organisation finns etablerad på en ort. Vidare framhålls de anhöriga som viktiga resurser i arbetet runt såväl avhoppare samt aktiva extremister – och även som en grupp som kan ha egna behov som behöver mötas av en eventuell avhopparverksamhet. Intervjuerna betonar även vikten av närhet, omedelbarhet och tillgänglighet i arbetet med avhoppare – något som accentuerar vikten av en lokal beredskap.I rapporten kommenteras förutsättningar för ett framtida arbete med avhoppare genom en bedömning av nuvarande beredskap och rutiner, och ett antal åtgärdsförslag att arbeta vidare med formuleras.
|
|
| 4. |
- Krekula, Clary, et al.
(author)
-
Det heterogena åldrandet : Vad kan begreppet tredje åldern tillföra?
- 2011. - 1
-
In: Tredje åldern. - Malmö : Gleerups Utbildning AB. - 9789140673473 ; , s. 49-62
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Tredje åldern beskrivs som den period under senare delen av livet då man är fri från arbetslivets krav och skyldigheter men ännu inte i behov av sociala rättigheter i form av vård och omsorgsinsatser. Under de senaste åren har begreppet tredje åldern kommit att användas allt oftare även inom det sociala arbetet, både nationellt och internationellt.I den här boken problematiseras begreppet tredje åldern med utgångspunkt från aktuell forskning ur en rad olika samhälleliga och sociala perspektiv. Det centrala temat i boken hämtas från livsloppsperspektivet och teorier om socialt medborgarskap. Här diskuterar författarna frågor som: Vilken roll har gruppen "tredje åldrare" i samhället? Vad innebär tredje åldern för det professionella och frivilliga sociala arbetet? Är fri tid enbart en medborgerlig rättighet, eller finns det också samhälleliga skyldigheter under den "fria" tiden?Tredje åldern - Sociala aspekter och medborgarskap riktar sig främst till studerande på universitets- och högskoleutbildningar på grund-, och avancerad nivå inom socialt arbete, social omsorg, vård-, samhälls- och beteendevetenskap. Den vänder sig också till yrkesverksamma inom fältet och andra som är intresserade av det sociala arbetets utmaningar inom äldreomsorgen.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andersson, Janicke, et al.
(author)
-
Att leva med tiden : Samhälls- och kulturanalytiska perspektiv på ålder och åldrande
- 2011
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Att leva med tiden handlar om vad ålder och åldrande kan betyda i olika sammanhang och hur betydelsen förändras över tid och rum. I boken diskuteras olika samhälls- och kulturvetenskapliga perspektiv på ålder och åldrande. Boken belyser vilka konsekvenser vetenskapliga sätt att se på åldrande kan få i analys av, och relation till, vardagsliv, vetenskaplig verksamhet och i det offentliga livet. Förutom historiska tillbakablickar presenteras också teorier om ålder, normalitet och identitet samt ålder ur ett intersektionellt perspektiv.
|
|
| 7. |
- Krekula, Clary, et al.
(author)
-
Ålder i intersektionell analys
- 2005
-
In: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :2-3, s. 81-94
-
Journal article (peer-reviewed)
|
|
| 8. |
- Haraldson, Anna-Lena
(author)
-
Organisering för samverkan : En introduktion
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den här rapportens syfte är att mot bakgrund av tidigare forskning om och utvärderingar av samverkan inom offentliga organisationer, speciellt människobehandlande organisationer, introducera olika former av samverkan samt framförallt lyfta fram några viktiga faktorer vid planering och organisering av samverkan.Rapporten inleds med en bakgrundsbeskrivning av olika orsaker till ökad samverkan, exempelvis ökade krav på effektivisering och försök att hantera den ökade specialiseringen inom välfärdsstatens organisationer. Därefter behandlas olika former och modeller för samverkan. Samverkan kan omfatta allt från integrering av olika enheter inom olika organisationer till mindre samarbetsprojekt inom en enhet eller mellan olika professionella yrkesgrupper. I nästa del lyfts flera faktorer fram som är viktiga att tänka på innan man startar själva samarbetet, exempelvis ledningens ansvar, klargörande av syftesbeskrivningar, legitimitet och avsättande av tid. Flera tidigare studier visar att ledningen bör ha en aktiv roll under hela projekttiden. Ledningen är viktig för att skapa förutsättningar som tid och resurser men framförallt för att klargöra syften och hantera gränsdragningar och anspråk mellan de olika enheter eller huvudmän som ingår i samverkan. Ledningen har också en viktig uppgift i att tillse att målen är tillräckligt tydliga och relevanta samt att se till att samverkan är förankrad och har legitimitet hos samtliga personer som berörs av samverkan. I flera fall var exempelvis inte mellancheferna i respektive organisation involverade i projekten vilket hindrade handläggarna från att kunna samverka på ett effektivt sätt. Om ledningen inte finns tillgänglig för att lösa dessa frågor finns risk att underliggande nivåer tvingas hantera frågor de inte har mandat för.I kapitlet därefter lyfts faktorer fram som är viktiga vid själva genomförandet, exempelvis formella och informella organisationselement, institutionella logiker och professioners olika kunskaps- och tolkningsramar. I all samverkan skall ofta flera olika delar av de samverkande enheterna eller organisationerna skapa en ny organisation. För detta krävs ofta både nya rutiner och delegationsordningar där makt, ansvar, befogenheter och hantering av sekretessfrågor är klargjorda. Men det är inte bara formella faktorer som behöver hanteras. Flera studier visar att både kulturella och institutionella element som normer, värderingar, kunskaps- och förklaringsmodeller samt organisations- och beslutslogiker i hög grad påverkar samverkan. Dessa element är ofta svårare att hantera eftersom de ligger inbäddade i organisationerna och ofta är en del av olika professioners identitet och yrkesstolthet.Rapporten avslutas med några reflektioner om effekter, risker och möjligheter med olika typer av samverkansprojekt. Det finns ganska få utvärderingar som visar effekter av olika samverkansprojekt och de som finns visar ibland motstridiga resultat exempelvis att sjukskrivningar både minskat och ökat som en följd av samverkansprojekten. En del utvärderingar visar också att man lyckats motverka fragmenteringen, ökat helhetssynen och individanpassningen i förhållande till brukarna genom samverkansprojekten. Dessa projekt hade dock ofta externa anställda personer som arbetade direkt mot brukarna. Ett annat resultat som framkommer i olika utvärderingar är att professioner utvecklat en större förståelse för varandras verksamhet men också att man haft problem med att kommunala verksamheter underordnats hälso- och sjukvårdens verksamhet. Slutligen nämns i flera studier att samverkansprojekt kan leda till att strukturella problem individualiseras och/eller att omgivningsfaktorernas betydelse för projekten negligeras.Det kanske viktigaste när det gäller samverkan verkar dock vara att ta hänsyn till lokala förutsättningar, utgå från verkliga problem och tillse att man arbetar utifrån en kollegial jämlikhet med respekt för varandras professioner och uppgifter.
|
|
| 9. |
- Almqvist, Kjerstin, et al.
(author)
-
Psykisk ohälsa
- 2005
-
Reports (peer-reviewed)
|
|
| 10. |
|
|
