| 1. |
|
|
| 2. |
- Bahner, Julia, et al.
(författare)
-
Who Counts as a Sexual Subject? The Impact of Ableist Rhetoric for People with Intellectual Disability in Sweden
- 2024
-
Ingår i: Sexuality Research and Social Policy. - 1868-9884 .- 1553-6610. ; 21:1, s. 161-176
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: The ableist rhetoric around sexuality in disability services and beyond can hinder subjective sexual expression and have a powerful impact on health, self-esteem, and everyday life through internalized ableism, structural marginalization, and interpersonal discrimination. The aim of this study was to explore the ableist rhetoric of sexuality and its impact on sexual scripting for people with intellectual disability. Methods: A thematic analysis was carried out on data generated through ethnographic fieldwork at five sheltered accommodations and semi-structured interviews with ten individuals with intellectual disability. Results: The results show that people in Sweden with intellectual disability are desexualized within a moral order that is maintained in post-institutional social care. Through this moral order, which is deeply embedded in an ableist rhetoric about sexual relationships, sexual scripting for disabled people is constrained both inside post-institutional social care initiatives, and in the broader community of “ableist environments.” In response, disabled people employ various strategies of resistance. Conclusions: A rhetoric of positive sexuality should be a guiding principle for successfully supporting the development of sexual agency on each individual’s own term. Policy Implications: We conclude by encouraging the development of initiatives that will empower and support people with intellectual disability to learn about their sexual rights and to find solutions that allow for development of sexual agency and subjectivity.
|
|
| 3. |
- Dag, Munir, 1968-
(författare)
-
Unga människor med rörelsehinder utanför arbetsmarknaden : om barriärer, sociala relationer och livsvillkor
- 2003
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien har varit att beskriva de specifika barriärer som individer med rörel-sehinder i åldrarna 20-35 år upplever att de möter i sin strävan att komma in på arbets-marknaden. Syftet har också varit att beskriva individernas livssituation under arbets-löshet och jämföra detta med livssituationen i någon form av sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ, intervjuer med 12 individer med rörelsehinder.Resultaten från intervjuerna visar att individer med rörelsehinder möter barriärer inom olika områden. Barriärerna uppkommer via ett komplext samspel mellan den so-ciala och fysiska miljön, regelsystemen och individen. Studien tyder på olika orsaker till att individer med rörelsehinder möter barriärer i sina försök att få arbete. Exempel på sådana hinder är själva funktionshindret, graden av anpassning i den fysiska miljön, samhällets fördomar och rådande lagar. Utifrån detta har studien kunnat särskilja tre huvudkategorier av barriärer - individrelaterade, miljörelaterade och regelrelaterade.Resultatet visar att barriärer på individnivå är låg utbildning, avsaknad av yrkeserfa-renhet, lång period av arbetslöshet och dåliga kunskaper i regelsystemet. Ytterligare barriärer på individnivå är låg motivation att söka arbete.De miljörelaterade barriärer som identifieras är främst dåligt anpassade arbetslokaler, avsaknad av tekniska hjälpmedel och dåligt fungerade färdtjänst, bristande information samt rådande attityder om funktionshindrade i samhället. Dessa aspekter innebär di-rekta hinder för anställning av rörelsehindrade.Studien tyder också på att regelsystemen kan fungera som barriärer. Dels uppger un-dersökningsgruppen att de har bristande kunskaper i gällande regler, dels uppges att det inte är lönsamt att arbeta, eftersom inkomsten inte förbättras med ett arbete.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Eriksson, Maria
(författare)
-
Om vårdnad, boende och umgänge
- 2001
-
Ingår i: Barn som ser pappa slå. - Stockholm : Förlagshuset Gothia, Stockholm. - 9172053240 ; , s. 104-137
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Gustafsson, Mikael, 1965-
(författare)
-
ArbetsDax – för psykiskt funktionshindrade : Talet om klienter, samordnare och samverkan i en verksamhet för arbetslivsinriktad rehabilitering
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet inrättades runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Det ansågs då viktigt att utveckla samverkan mellan berörda myndigheter och andra organisationer för att de psykiskt funktionshindrade inte skulle hamna ”mellan stolarna”. I Eskilstuna inrättades en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med en ny yrkesgrupp av professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med rapporten är att utifrån olika empiriska material bidra till förståelsen av verksamhetens diskursiva karaktär, det vill säga språkbrukets betydelse inom verksamheten, och till förståelsen av samordnarens yrkesroll. Det förstnämnda är intressant utifrån antagandet att språkbruket har en central roll i verksamheten. Det sistnämnda är intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kan bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än yrkesgrupper på de rena myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkar med.Verksamhetens diskursiva karaktär framstår i analysen av verksamhetsdokument, intervjuer och observationer som ett komplext konsensusarbete med särskilt fokus på klienter, samordnare och samverkan. Klienten framställs som en kluven identitet: å ena sidan som en aktiv individ med den ”rätta” viljan enligt arbetslinjen, å andra sidan som en passiviserad individ med en begränsad förmåga p.g.a. psykiska funktionshinder. Samordnaren framställs som en komplex och gränsöverskridande profession som ska utföra ett konsensusarbete med klienterna, exempelvis i form av ett motivationsarbete för att transformera betalningsmaktens tvång över klienten (i huvudsak från försäkringskassans sida) till klientens ”fria” vilja. Samordnaren har också att sträva efter konsensus i relation till andra myndigheters representanter och de arbetsgivare som klienterna ska arbetsträna hos. Samverkan framställs i form av direktiv för och problematiseringar av rehabiliteringsverksamheten. Detta sker bland annat med hjälp av intertextuella legitimitetsreferenser i policydokument för verksamheten, samt med hjälp av den centrala metaforen rehabiliteringskedjan som ordnar de samverkande myndigheterna i förhållande till klienternas ”rehabiliteringskarriär”. Stort fokus finns på språkliga skillnader mellan organisationerna, med strävan efter konsensus genom att på mer eller mindre subtila vis försöka mildra åtskillnaden. I analysen framstår ändå försäkringskassan som ”blåslampa”, arbetsförmedlingen som ”bromskloss” och kommunen som ”försvarare” av verksamheten.Samordnarens professionskaraktär analyseras genom jämförelser med två teorier: dels Roine Johanssons teori om strukturella dimensioner för gräsrotsbyråkrater inom rena myndigheter som försäkringskassan och arbetsförmedlingen, och dels Mats Börjesson & Eva Palmblads samt Annette Carstens teori om den nutida välfärdsarbetarens språkliga praktik. Analysen visar att samordnaren framstår som en gräsrotsbyråkratisk profession med tämligen stort handlingsutrymme, men därutöver som en gränsöverskridande ”hybridprofession” vars insats till stor del består i ett konsensusarbete i relation till klienter, samverkande organisationsrepresentanter, arbetsgivare hos vilka klienterna arbetstränar, samt i relation till betalningsmakten (i första hand försäkringskassan).I rapportens senare del fördjupas diskussionen om samordnaren som en profession som inte endast fokuserar på klientens förmåga och vilja, utan även på dennes spontana lust. Samtidigt framstår ArbetsDax som ett försök att utveckla välfärdsarbetets organisation i riktning bort från forna tiders omyndigförklarande socialpolitik, bland annat genom att skapa den nya professionen samordnare.
|
|
| 7. |
- Kullberg, Christian, Professor, 1957-, et al.
(författare)
-
Förståelse, bedömningar och hjälpinsatser : Socialarbetares arbete med män som våldsoffer
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report outlines the background to, and presents the results from the Crime Victim Compensation and Support Authority funded project "Social Workers' understanding of men as victims of crime". The project aimed at describing and analyzing how social workers understand and work with male victims of violence. More precisely, the research has focused on how social workers describe men's vulnerability and how they understand men's needs for assistance, what assistance that is provided and the way the constellations of perpetrators and victims of different gender and contexts in which the violence occurs in affect the understanding of male victims of violence. The study has also been devoted to the question of whether the Support Centers for young crime victims in Sweden provide different types of and different amount of help to young men and women afflicted of violence. The project was conducted in three substudies.The results from substudy 1 show that more young men than women seek support from the Support centers studied. Men predominate in number of cases and in the different categories of crime. The results also show that young men on average receive less assistance over a shorter average duration than young women. This applies irrespective of the category of offense that the vulnerability applies to. Furthermore, the young men, compared to the women, proportionally receive fewer interventions characterized as support and a greater proportion of interventions in the form of information. The results also show that the young men are referred on for further action to a lesser extent than is the case for women.The results from substudy 2 show that social workers tend to focus on whether, and to what extent, young men who are victims of violence themselves have behaved provocatively before the violence incident and if they have put themselves in a social situation that could be interpreted as having contributed to an escalation of the violence they have been subjected to. The results from substudy 2 also show that social workers talk about the men as active in the violent situations they have been involved in and dwell on the extent to which the young men's own actions have contributed to the violence. The results also show that young men who are victims of violence are described as "reluctant" victims who are trying to cope with their situation on their own without the involvement of professional or other helper. The young men are also described as reluctant to talk about their feelings.The results of substudy 3 show that social workers believe that young men, when they become victims of violence, risks losing their sense of autonomy, initiative and decisiveness, that is, attributes that are often linked to the dominating cultural image of masculinity. Furthermore, the results show that social workers estimate that men's practicing of their masculinity, but also the response that men who are traumatized get from society, creates difficulties for them to get help. The results from substudy 3 also shows that attributes and actions that can be connected to the masculinity of young men's, as well as a lack of such attributes and actions are considered to be adequate explanations for the violence the men has suffered. When it comes to violence in public places it is the masculinity that explains the violence and its escalation. When it comes to domestic violence it is the lack of expected male attributes and actions that are used as explanations for the violence that have occurred.The discussion is devoted to the question of how the results should be understood based on the concepts of self-performance, interpretation, negotiation and categorizations, and the consequences the results obtained should have for gender sensitive social work given to abused men.
|
|
| 8. |
- Lundgren, Berit, 1951-
(författare)
-
Retoriken i den pedagogiska praktiken
- 2008. - 1
-
Ingår i: Sjätte nationella konferensen i svenska mned didaktisk inriktning. - Uppsala : Uppsala universitet. - 9789150620948 ; , s. 70-82
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien, som redovisas, lyfter fram betydelsen av styrdokumentens och lokala arbetsplaners utformning samt lärares undervisning för att utveckla elevers kommunikativa förmåga uttryckt i förberett tal. I studien görs en retorisk analys av en elevtext, ett manus till ett förberett tal, från en sydafrikansk kontext. I manuset kan tre topos urskiljas, byggnader, samhälle/familj och kroppen, vilka utgör ramen för den retoriska analysen. Vidare visar analysen att eleven i sin text, My name is HIV, tydligt använder sig av retoriska grepp på ett övertygande, intressant och associativt sätt. Avslutningsvis för jag en didaktisk diskussion om undervisning i tal i en svensk kontext, där jag menar att ett kritiskt reflekterande över skrivande och i synnerhet tal måste övervägas.
|
|
| 9. |
- Kullberg, Christian, 1957-, et al.
(författare)
-
Genus i socialt arbete
- 2012. - 1
-
Ingår i: Genus i socialt arbete. - Malmö : Liber. - 9789147098309
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Darvishpour, Mehrdad, et al.
(författare)
-
Mångfaldsbarometern : Tio år av attitydmätningar i Sverige
- 2015. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken är en samling av de flesta texter som harpublicerats i samband med Mångfaldsbarometern.I det första kapitlet redogör Fereshteh Ahmadi,Mehrdad Darvishpour och Irving Palm för resultatfrån Mångfaldsbarometern från 2005 – 2014 ochäven andra undersökningar. De presenterar ocksåen sociologisk analys av insamlade data undertio år.I det andra kapitlet presenterar Orlando Mella deförsta årens resultat utifrån ett sociologiskt perspektiv,både teoretiskt och metodologiskt.I det tredje kapitlet förklarar Orlando Mella resultatenav sju års mätningar av attityder till mångfald, av mätningarav attityder mot mångfald och fastställer ochtolkar vissa tendenser som stabila profiler.I det fjärde kapitlet fokuseras på mångfalden i arbetslivet.Den svenska välfärden är tydligt relaterad till invandring.Att underlätta för invandrare att få möjlighettill arbete och egen försörjning har ansetts viktigt förderas integrering i samhället. Invånarnas egna erfarenheterav kontakter med personer med utländsk bakgrundvisar sig påverka befolkningens attityder liksom kön,ålder och utbildning.I det femte kapitlet behandlas problem kring integration.Mångfaldsbarometern 2009 som kompletterats medett antal intervjuer visar att en stor andel av befolkningenhar positiva erfarenheter av invandrare och menar attde skall ha samma rättigheter och möjligheter som deninfödda befolkningen. Studien visar dock att den socialatoleransen har sina gränser och tycks förändras över tid.Kapitlen 6-15 består av de årliga rapporterna avMångfaldsbarometern. I dessa rapporter hittar manstatistik och förklaringar till de olika tabeller och figurersom presenteras.I slutet av boken presenteras en lista över en delviktiga artiklar som skrevs i massmedia om Mångfaldsbarometern.
|
|
