| 1. |
- Dag, Munir, 1968-
(författare)
-
Unga människor med rörelsehinder utanför arbetsmarknaden : om barriärer, sociala relationer och livsvillkor
- 2003
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien har varit att beskriva de specifika barriärer som individer med rörel-sehinder i åldrarna 20-35 år upplever att de möter i sin strävan att komma in på arbets-marknaden. Syftet har också varit att beskriva individernas livssituation under arbets-löshet och jämföra detta med livssituationen i någon form av sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ, intervjuer med 12 individer med rörelsehinder.Resultaten från intervjuerna visar att individer med rörelsehinder möter barriärer inom olika områden. Barriärerna uppkommer via ett komplext samspel mellan den so-ciala och fysiska miljön, regelsystemen och individen. Studien tyder på olika orsaker till att individer med rörelsehinder möter barriärer i sina försök att få arbete. Exempel på sådana hinder är själva funktionshindret, graden av anpassning i den fysiska miljön, samhällets fördomar och rådande lagar. Utifrån detta har studien kunnat särskilja tre huvudkategorier av barriärer - individrelaterade, miljörelaterade och regelrelaterade.Resultatet visar att barriärer på individnivå är låg utbildning, avsaknad av yrkeserfa-renhet, lång period av arbetslöshet och dåliga kunskaper i regelsystemet. Ytterligare barriärer på individnivå är låg motivation att söka arbete.De miljörelaterade barriärer som identifieras är främst dåligt anpassade arbetslokaler, avsaknad av tekniska hjälpmedel och dåligt fungerade färdtjänst, bristande information samt rådande attityder om funktionshindrade i samhället. Dessa aspekter innebär di-rekta hinder för anställning av rörelsehindrade.Studien tyder också på att regelsystemen kan fungera som barriärer. Dels uppger un-dersökningsgruppen att de har bristande kunskaper i gällande regler, dels uppges att det inte är lönsamt att arbeta, eftersom inkomsten inte förbättras med ett arbete.
|
|
| 2. |
- Lebeda Henriksson, Charlotte
(författare)
-
Barns och ungdomars bilder av poliser : En studie i två lokala sammanhang
- 2015
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningI fokus för denna licentiatuppsats är barns och ungdomars bilder av poliser. Syftet är att beskriva dessa bilder och placera dem i en senmodern samhällelig kontext. Vägledande i beskrivningarna är tre meningsbärande begrepp – föreställningar, erfarenheter och förväntningar – vilka har utkristalliserats ur det empiriska materialet. Utgångspunkten är att bilderna är socialt konstruerade, med hänsyn till maktordning, habitus, sociala positioner och symboliskt kapital. För att förstå den betydelse unga tillskriver poliser är ansatsen därtill kulturellt sociologisk. Studien bygger på ett enkätmaterial med 1 945 barn och ungdomar utan specifik erfarenhet av kriminella handlingar, i åldern 10-22 år. 35 grundskolor och 11 gymnasieskolor har deltagit och svarsfrekvensen är 58 procent i vardera kommunen. Dessutom genomfördes samtalsintervjuer i grupp med sammanlagt 50 deltagare i direkt anslutning till enkätstudien. Analysmetoden är inspirerad av tematisk analys.Materialet visar att barns och ungdomars uppfattning om Polisen som institution är positiv, men att de är något mer kritiska till Polisen som organisation och betydligt mer kritiska till enskilda poliser. Den övervägande andelen av deltagarna har varit i kontakt med poliser, främst i skolan eller när de har ansökt om pass. Förväntningarna på poliser är att de ska rikta sin verksamhet mot vuxna. Den yngre gruppen, 10-12 år är i större utsträckning, positiva till poliser. Den något äldre gruppen, 13-16 år, är mer negativa, medan den äldsta gruppen, 17-22 år, har en betydligt mer nyanserad bild av poliser.Vidare visar det sig att föreställningar, erfarenheter och förväntningar intimt hänger samman. Föreställningar bygger på olika erfarenheter, vilket i sin tur genererar olika förväntningar mot bakgrund av olika förutsättningar i tillvaron. En del bilder är mer generellt förekommande medan andra framställs främst i mer avgränsade kategoriserade grupper med unga.Ungas bilder kan tolkas som en kamp inom fältet där habitus och symboliskt kapital utgör maktmedel. Om vi väljer att se på unga som seismografer kan deras bilder vara tecken på en allmänt hållen bild av poliser även bland vuxna. Det visar sig också finnas en mystik runt poliser. Samtidigt som de kan upplevas vara i vägen är det spännande att se dem agera i skarpt läge. Skrönor spär på mystiken samtidigt som Polisens sätt att vara förtegna om hur de verkar, bidrar till de bilder vi har av dem.
|
|
| 3. |
- Brunnberg, Elinor, 1948-
(författare)
-
I välfärdens skugga : socialt arbete med barn i Sverige och England
- 2001
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien har varit att beskriva skillnader och likheter i socialtjänstens och Personal social services arbete med barn i Sverige och England. Vid insamlandet av det empiriska materialet har två lokala områden - Örebro och Leicestershire framförallt fokuserats. I Örebro har även jämförelser över tid gjorts mellan 1992 och 1998/1999. Studiens design har varit att socialarbetare i Sverige och England, fått ta bedöma samma fiktiva fallbeskrivning - en vinjett. Socialarbetarna har även kvalitativt intervjuats och besvarat ett frågeformulär. I studien har även en enkät om tillgången på barnomsorg besvarats av 38 mellansvenska kommuner. Jämförelser har gjorts med det engelska countiet dvs. två befolkningsmässigt lika stora områden. Resultat från studien visar att den offentliga barnomsorgen i det engelska countiet är begränsad. En ministödsmodell där familjestödet och den offentliga barnomsorgen ges i begränsad omfattning tycks gälla. England är en 'femalecarer' stat. Familjestödet och den offentliga barnomsorgen är däremot i Sverige mer omfattande och kan sägas utgå från en behovsmodell. Sverige kan beskrivas som en 'dualcarer' stat där den andra vårdande parten förutom kvinnorna är staten. I en vinjettstudie där socialarbetare i de båda länderna bedömt ett utsatt barns situation reagerar svenska och engelska socialarbetare olika. De svenska socialarbetarna vill engagera sig i en mindre problemfylld situation än de engelska. I en sannolik misshandelssituation vill socialarbetarna i den svenska kommunen oftare än de engelska socialarbetarna omhänderta barnet. Vad som är 'det bästa' för barnet bedöms olika. Ett skyddande barnperspektiv tycks ha förstärkts i den svenska kommunen under 1990-talet. De svenska socialarbetarna ville 1998/1999 oftare än 1992 omhänderta och placera barnet någon annanstans än i familjen. Trots de skilda attityder svenska och engelska socialarbetare visar i vinjettstudien omhändertas förhållandevis ungefär lika många barn i verkligheten i Sverige och England. Den svenska socialtjänsten tycks vara mer accepterad och paternalistisk än den engelska, som är mer ifrågasatt och där familjeautonomin prioriteras samtidigt som staten även i England skyddar och ger stöd till barn i utsatta situationer. Synen på fysisk bestraffning av barn är olika. Även barnens levnadsvillkor skiljer sig åt bl.a. genom att betydligt fler engelska än svenska barn växer upp i fattigdom. Socialarbetarna i båda länderna bedömde sin professionella status på mellan eller låg nivå. De svenska socialarbetarna upplevde dock att de befann sig i medvind medan de engelska socialarbetarna befann sig i motvind.
|
|
| 4. |
- Berg Eklundh, Lotta
(författare)
-
Kontaktfamilj : En förebyggande stödinsats eller mellanvård?
- 2010
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The contact family is a special intervention for supporting children in families with social problems. The child receives an ‘extra family’ with whom he or she can spend limited periods, like one or two weekends every month, one or two weekday nights and some holiday weeks during the year. The concept is that sharing this ‘extra family’s’ everyday life helps the child to build up resiliency and become better able to handle everyday life in the biological family. The members of the contact family can serve as role models and provide good examples of how to handle such situations as family and sibling conflicts. Sometimes the child finds ‘a significant other’ in the contact family, i.e. an adult who understands the child’s needs, listens to the child’s thoughts and worries and assists in evaluating the child’s cognitive abilities. This form of social support is decided on and paid for by the Social Welfare Service in the community where the child lives with the biological family. This study concerns 50 children living in four municipalities in Sweden who had received contact families in year 2000. It is a longitudinal study conducted over a period of seven years comprising both interviews and analysis of the social service offices’ documentation on each of the 50 children in the study. The empirical material was collected on four occasions (2000, 2003, 2005 and 2007. Interviews were conducted with a number of social workers involved in the cases, 15 of the children, their biological parents and the contact parents. The theoretical foundation for the study is the ecological model of human development, which places the child in the centre surrounded by the four systems and with the contact family as a possible ‘proximal process’. The analyses were made from the perspective of the social workers’ scope of action and that of the participating children’s perspectives. The results showed that the parents who applied for a contact family (often a single parent, usually the mother) did so in order to obtain some relief from their parental duties and/or because they lacked a social network. The majority of the children had parents with social problems, such as substance addiction, a mental disorder or other health problems. As many as 30 of the children had experienced domestic violence. Nearly 40% had also experienced being placed with a contact family that in periods functioned as a short-term emergency children’s home or foster home. Only two of the children had the possibility to participate in choosing whether or not to have a contact family. Several of the children participated in the ongoing process of arranging for the contact family and in making the decision to terminate the arrangement, or to move in with the contact family as foster children or with the contact family functioning as a form of supported housing.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Holmdahl, Johan, 1971-
(författare)
-
Hot om vräkning : Tre aktörers perspektiv
- 2009
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- From the filing of an application to evict to the final execution of an eviction order is a long and complicated process. This raises questions about how the actors involved experience and act during this process. The general aim of the study was to describe and analyse this process from the respective perspectives of the landlords, the social services and the individuals (families) facing eviction in three municipalities in the county of Stockholm. The issues discussed are how the landlords and the social welfare offices are organised, their work procedures, respective scopes of action and resources, and how individuals facing eviction cope with their life situation. The material for the study consists of qualitative interviews with nine handling officers at six landlord offices, fifteen social workers at three social welfare offices, twelve individuals who were facing eviction and fifteen observations of conversations between social workers and individuals who were facing eviction. The analytic framework used consists of perspectives and concepts derived from organisation theory – Human Service Organizations and street-level bureaucrats – and theories on coping. A main result of the study is that the work procedures of the professionals are standardised in many ways and are characterised by similar procedures for classifying and categorising the individuals facing eviction, irrespective of how the three municipalities have organised their work. Another main result is that the primarily interests of the individuals facing eviction are to meet what they experience to be their children’s needs, and to avoid eviction. Further, the individuals experience as stressful their life situation marked by the threat of eviction in combination with reduced financial resources that make it difficult for them to meet their children’s needs. The study has identified two types of strategies that individuals facing eviction use in order to cope with their life situation and to achieve their interests. These are emotion-focused strategies and problem-focused strategies, which are described and discussed.
|
|
| 7. |
- Järkestig Berggren, Ulrika, 1969-
(författare)
-
Personligt ombud : Social praktik i medicinsk diskurs
- 2006
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The objective of this licentiate’s dissertation is the developing occupational role of ‘personligt ombud’ (PO), a case manager for persons with severe psychiatric disabilities. The purpose of PO, put forward by a government’s commission (Psykiatriutredningen) 1992, was to implement a new way of providing support and to coordinate interventions with an aim to improve the life conditions of persons with severe psychiatric disabilities.The aim of this licentiate’s dissertation is to characterize PO as a phenomenon within disability politics.The empirical data were collected in three counties, viz the counties of Blekinge, Kalmar and Kronoberg. All POs within these counties were inter-viewed as well as influential managers. Clients of the POs were also interviewed.The results imply that POs construct their understanding of their clients’ problems within a medical discourse, individualizing the problems as a result of illness. However, in their actions to solve problems they take social measures relating to a citizen discourse, focusing on citizen rights and living conditions. The occupational role of the PO develops within these discourses in conflict.The POs’ courses of action were analyzed as four stylized patterns that can be identified with methods and theory in Social Work: rehabilitation, paternalism, empowerment and advocacy. Empowerment and advocacy can be seen as new courses of action used by POs as professionals within the public sector for sup-porting this target group.Conclusions indicate that while formulating medical explanations to their cli-ents’ problems, the lack of language to formulate and analyze the structural and social problems is creating a risk of POs strengthening the exclusionary proc-esses. Nevertheless, the occupational role of the PO has developed a new ex-pected function as society integrated support, built on empowerment, advocacy and user control.
|
|
| 8. |
- Kullberg, Karin, 1950-
(författare)
-
Man hittar sin nisch : Om män i socionomyrket - karriär, minoritet och maskulinitet
- 2006
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport handlar om män i minoritet i ett kvinnoyrke, närmare bestämt socionomyrket. Rapporten bygger på enkäter ställda till män examinerade från socionomutbildningen i Lund under två perioder, början av 1980-talet och 1990-talet, samt intervjuer med män från sistnämnda grupp. Det framkommer att männens karriärer skiljer sig åt mellan de olika utbildningsgenerationerna. Medan de män som har examen längst bakom sig ofta gjort en vertikal karriär och blivit chefer väljer männen som examinerats under 1990-talet i stället en horisontell karriär. De hittar sin nisch i socionomyrket inom områden med hög intern status där de kan arbeta fritt och självständigt.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lorentzen, Mikael, 1970-
(författare)
-
Multikulturella visioner : hedersrelaterat våld och socialt arbete i medierna
- 2008
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie fäster intresset vid de senaste årens ökade uppmärksamhet runt femomenet hedersrelaterat våld. En uppmärksamhet som tagit sig uttryck i exempelvis statliga satsningar och offentlig debatt.Det övergripande syftet med denna licentiatavhandling är att studera det samtal som förts i den medierade offentligheten, för att däri finna uttryck för idéer och ståndpunkter om hur staten skall reagera på hedersrelaterat våld.För att kunna uppnå det övergripande syftet var det nödvändigt att med hjälp av tidigare teori konstruera ett analysinstrument, detta är studiens andra syfte. Analysverktyget som användes i undersökningen bestod av fyra olika socialpolitiska åtgärder för att komma till rätta med hedersvåld: reglering typ 1, reglering typ 2, exit (ingenting alls) och dialog. De socialpolitiska åtgärderna i analysverktyget betraktas som operationaliserade visioner om det multikulturella samhället. Det multikulturella samhällsidealet assimilationism, där det ivras för gemensamma värderingar och där gruppens betydelse tonas ner, ligger bakom den socialpolitiska åtgärden reglering typ 1. Kosmopolitism är det multikulturella ideal vilket åtgärdsformen reglering typ 2 är en yttring av. Här betonas tolerans för skillnader och mänskliga rättigheter, men ovilja inför omständigheter då individer ställs inför gruppers tvång till anpassning och underkastelse. Den multikulturella formen som benämns fragmentiserad pluralism och där gruppgemenskap, respekt för grupprättigheter och gruppers särart är viktiga ståndpunkter, reflekteras i interventionsformen exit (ingenting alls). I den sista varianten av multikulturalism, interaktiv pluralism, påtalas betydelsen av samspel mellan grupper och ömsesidig förståelse av olikheter, interventionsformen som speglar denna form av multikulturalism är dialog.Ett ytterligare mindre syfte med licentiatavhandlingen består i att belysa hur socialtjänstens arbete med hedersrelaterat våld lyfts fram i medierna.Licentiatavhandlingen är vetenskapsteoretiskt grundad i kritisk realism och teoretiskt är studien förankrad i tankegångar om multikulturalism. Speciellt betydelsefulla är de teoretiska diskussioner där man fokuserar på konflikten mellan jämställdhetsideal och frihetsideal i multikulturella västerländska stater. Följande frågor söker jag svar på: I vilken omfattning återspeglas olika multikulturella idéer, i form av åtgärder eller socialpolitiska interventioner mot dem som utför hedersrelaterat våld, i den medierade offentligheten? Vilken betydelse har faktorer som tidningsartikelkaraktär, tidningens utgivningsområde och publiceringstidpunkt på vilka socialpolitiska interventioner som lyfts fram? Hur ser skillnaden mellan olika aktörer ut vad gäller vilken socialpolitisk åtgärd som lyfts fram och finns det skillnad mellan aktörer i vilken omfattning som de förekommer i tidningsartiklarna? I vilken mån har dikotomin multikulturalism/assimilationism någon bäring och relevans i den svenska debatten om hedersvåld? I vilken grad och på vilket sätt skildras socialtjänsten i debatten om hedersrelaterat våld?Empirin består i grunden av 1755 artiklar ur fem av Sveriges största dagstidningar (i några av analyserna har endast vissa delar av detta material används). Tidningsartiklarna har behandlats utifrån den textanalysiska metoden innehållsanalys. Som hjälp har använts ett speciellt datorprogram (QDA Miner) som utvecklats bl.a. för detta ändamål. Vissa delar av analysen har utförts genom manuell kodning medan andra delar har datorn genom instruktioner automatiskt sökt och hämtat specifika ord. Viss enklare deskriptiv statistisk beräkning har skett. Resultaten redovisas i frekvenstabeller och i vissa fall även med exemplifierande citat hämtade från tidningsartiklarna.Resultaten i studien visar att: (1) intresset för hedersvåld har ökat de senaste åren och att detta tycks ha sammanfallit med de två hedersmorden på Fadime Sahindal och Pela Atroshi; (2) det går att påvisa fyra olika former av socialpolitiska åtgärder i artikelmaterialet samt att en av dessa, reglering typ 2 (dvs. den kosmopolitiska visionen) tycks ha en särställning genom att vara den mest förekommande, även då man testar mot variabler som tidningsartikelkaraktär, tidningens utgivningsområde och publiceringstidpunkt; (3) dikotomin multikulturalism/ assimilationism stämmer dåligt i de sammanhang där hedersrelaterat våld diskuteras; (4) de socialpolitiska åtgärderna förefaller oftast vara reaktiva; (5) politiker och debattörer utgör aktörer som man oftast finner bakom uttalanden om socialpolitiska åtgärder; och slutligen (6) socialtjänsten nämns i ringa grad i förhållande till andra myndigheter samt framställs i tämligen negativ dager.En central implikation av studiens resultat är att resta krav på statliga ingripanden mot dem som utövar hedersvåld inte nödvändigtvis innebär en assimilationistisk ståndpunkt. Den springande punkten är hur ”kraven på ingripanden” motiveras. Ur en assimilationistisk ståndpunkt ämnas statliga åtgärder mynna ut i en delad ”livsstil”, medan det utifrån en kosmopolitisk ståndpunkt snarare handlar om att åtgärderna skall säkerställa efterlevnad av lagar och mänskliga rättigheter. Det gäller således att inte förväxla dessa två på ytan lika men ändå i grunden olika ställningstaganden.
|
|
