| 1. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Etnicitet i ungdomsvården – förslag till fortsatt värdegrundsarbete
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta utkast utgör en redovisning av ett uppdrag som jag fick av Forsknings- och utvecklingsenheten vid Statens institutionsstyrelse (SiS). Uppdraget bestod i att, under en tvåmånadersperiod (april och maj 2009), granska och urskilja etnicitetsmarkörer i det empiriska material som samlats in under intervjuer och möten med aktörerna i ett samarbetsprojekt i ungdomsvården (MVG-projektet). Tanken var att studien skulle ge några förslag på strategier i det fortsatta värdegrundsarbetet inom SiS. I detta utkast analyseras muntliga etnicitetsgestaltningar hos olika aktörer i ungdomsvården. Undersökningen uppmärksammar etniciteten när den uttrycks verbalt och icke-verbalt, hur den uttrycks samt i vilka situationer kategoriseringar synliggörs implicit eller explicit. Studiens syfte är: att analysera när och hur etnicitet aktualiseras genom kategoriseringar i ungdomsvården, att uppmärksamma hur dessa kategoriseringar markeras samt påvisa hur berättarens egna etniska identitet formas och upprätthålls genom olika markeringar. Rapporten bygger på 109 intervjuer som genomförts med olika aktörer i ungdomsvården samt de fältanteckningar jag fört i anslutning till de olika mötena, spontana samtal före och efter intervjuerna, och i anslutning till besöken på de olika institutionerna, arbetsplatserna, mm.
|
|
| 2. |
- Basic, Goran, 1972-, et al.
(författare)
-
Vårdkedja för ungdomar eller professionella? En processutvärdering av projektet ”Motverka våld och gäng” : [ A “Treatment Chain” for Young People or the Professionals? A Process Evaluation of the “Counteract Violence and Gangs” – Project in Sweden ]
- 2009
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- This report concerns a large evaluation of a project concerning Swedish juvenile care. We analyse how professionals, youngsters and parents perceived and interpreted the three-year project which involved different authorities whose representatives should form a care-giving chain. The project also employed a number of coordinators. Beyond accounting for the results from just over one houndred interviews and an intense field work our ambition was also to place our findings in a greater social and cultural context. The origin of our analysis is based upon the empirical material, not from a before hand constructed perspective; the example of the coordinators’ focus on administrative issues was therefore discovered through interviews and observations and not something that we were looking for or even expecting to find. At the same time no analysis can arise solely from an empirical material. When we, for example, use terms like ‘dispute props’, when talking about the involved actors discussions on different documents, it origins from reading the work of the classic sociologist Georg Simmel and modern social psychologist Ervin Goffman, both using dramaturgy as a metaphor for social interaction. The lasting impression from this project is the administrative position of the involved officials. They were strongly committed to meetings and documents, they reviewed and assessed each other using a bureaucratic language rather than discussing the individual youth with commitment. In fact the youths rather fell into a discursive shaddow when reading the interviews and field observations. In projects like this one, where officials should cooperate, the danger is that the meeting with its attached bureaucracy becomes the goal instead of the means. A more pragmatic stance regarding the meeting would rather see them being means through which distinct decisions and results carried the youth forth in a direction which the group, the parents and the youth had agreed on (the latter categories should, according to directives, be integrated). The meetings we attended rather displayed a startling inertia, issues that could have been resolved between meetings were not. The shortcomings in the measures were not followed up with attribution of responsibility.
|
|
| 3. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Krig och brott : Definitioner av kriminalitet i ett bosniskt efterkrigssamhälle
- 2005
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- What is percieved as a crime in war time varies depending on the war at issue, the eventual peace, the victors and the victims. This study focuses on the resolution of rules that occured in Ljubija, a town in the north-western part of Bosnia-Herzegovina, during the the war 1992-1995, and how it created new conflicts and group formations that live on after the war. After the war a competition for the victim-role took place between different communities. The empirical part of the study is based upon observations in Ljubija, newspaper articles from the area and conversational interviews. The material was analysed using Emile Durkheim’s view on criminality in the society, Georg Simmel’s analysis on reconciliation and Nils Christie’s term “the ideal victim”. I also discuss my own emotions and thoughts as a fieldworker during the study.
|
|
| 4. |
- Basic, Goran, 1972-
(författare)
-
Skulle jag grilla lamm med dig? : Försoning och oförsonlighet i före detta lägerfångars berättelser
- 2007
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Is it possible for civilians, who have been targets of war action, to reconcile with their former enemies? In this study I am analyzing the stories told by former camp-prisoners who were imprisoned at the beginning of the Bosnia-Herzegovina war in the early 1990’s. These prisoners were detained in the concentration-camps of Omarska, Keraterm and Manjača. The former prisoners took refuge in the Nordic countries after the war. The aim of the study is partly to analyze traces of reconciliation and implacability, and partly to detect and describe the rituals of interaction that emerged during the war, which have been revised and reinterpreted after the war. The report is based on 13 interviews with former camp-prisoners and their close relatives who now live in Sweden, Denmark and Norway. Added to the study is a document analysis of verdicts by the Hague-tribunal and UN reports. Rather than the one-sided view of the former camp-prisoners, as traumatised, an action-oriented picture emerged. The stories of the camp-prisoners are nuanced fields where the narrator divides guilt and responsibility, reconciliation and implacability, the roles of heroes and victims. The study shows that the ethnic cleansing, in the Bosnian Northwest, caused not only series of atrocities but also dramatic changes in terms of different symbols and life-stories. The camps in the Bosnian Northwest were characterized by crimes and excesses against people. Individuality was heavily restricted by different power-rituals and abuse-processes. The interactive dynamics that evolved during the ethnic cleansing have a strong impact on the process of reconciliation after the war. The stories of reconciliation, implacability and victimization are constructed not only in relation to the war as a whole but also in relation to the narrators own actions and others personal actions during the war. It seems like the interviewees are trying to put their experiences behind them to escape being tormented by the past. The most outstanding in their stories is implacability, but forgiveness and reconciliation seem to be achievable if certain conditions are met, for example the display of shame.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Eriksson, Maria, et al.
(författare)
-
Den onda föräldern : attributionsmönster i sociala utredningar
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att undersöka hur attributioner (tillskrivningar) används inom förföljande socialt arbete. Analysbegrepp för attributioner konstruerades. Tre huvuddrag påvisades: 1. Attributioner används för att konstruera monsterföräldrar, 2. Förföljande strategier används mot monsterföräldrar, 3. Attributioner används som verktyg inom förföljande strategier.
|
|
| 9. |
- Johansson, Sara, 1984-
(författare)
-
Kartläggning av behov och förutsättningar för en avhopparverksamhet i Värmlands län
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas resultatet av en regional kartläggning genomförd vid FoU Välfärd Värmland på uppdrag av Brottsofferjouren Värmland. Projektet har genomförts under 2014 och möjliggjorts genom medel från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Kartläggningens syfte var att utifrån ett verksamhetsperspektiv undersöka behov och förutsättningar för en avhopparverksamhet i Värmlands län, med tonvikt vid behovsfrågan och särskilt fokuserad på individer från politiskt extrema organisationer. De verksamheter som representeras i studien är socialtjänst, polis, skola och politik, och data har insamlats via en webbenkät. De olika verksamheterna har valts då de bedömts som sannolika att möta den problematik som omgärdar våldsbejakande miljöer och avhopp.Med webbenkäten har de olika verksamheternas befintliga beredskap samt erfarenheter av de aktuella miljöerna kartlagts. Utifrån detta har en bedömning av överensstämmelsen mellan befintliga samt önskvärda åtgärder och rutiner gjorts, varefter en bild kunnat tecknas av situationen samt av behov och förutsättningar för en lokalt förankrad avhopparverksamhet. Utöver enkäten har ett antal kvalitativa intervjuer genomförts med särskilt sakkunniga inom området. Dessa intervjuer har bidragit med ytterligare en dimension till analysen av behov och förutsättningar.Resultatet visar inte på ett entydigt eller akut överhängande behov av en avhopparverksamhet, även om det finns en utbredd upplevelse av att behovet kommer att öka i och med att politisk extremism uppfattas som en växande problematik. Webbenkäten visar dessutom att det bland annat finns ett behov av:Utökad samverkan mellan berörda aktörer och upprättande av nätverk för de som kommer i kontakt med problematikenFörbättrade informationskanalerÖkad kunskapsförsörjning i frågornaEn förstärkning av det förebyggande arbetetIntervjuerna visar dessutom på vikten av att uppmärksamma den smittoeffekt som kan uppstå när en politiskt extrem organisation finns etablerad på en ort. Vidare framhålls de anhöriga som viktiga resurser i arbetet runt såväl avhoppare samt aktiva extremister – och även som en grupp som kan ha egna behov som behöver mötas av en eventuell avhopparverksamhet. Intervjuerna betonar även vikten av närhet, omedelbarhet och tillgänglighet i arbetet med avhoppare – något som accentuerar vikten av en lokal beredskap.I rapporten kommenteras förutsättningar för ett framtida arbete med avhoppare genom en bedömning av nuvarande beredskap och rutiner, och ett antal åtgärdsförslag att arbeta vidare med formuleras.
|
|
| 10. |
- Kumpula, Mira, et al.
(författare)
-
Diskursrestriktioner och maktstrategier mot socialarbetare
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Diskursrestriktioner (en term från den franske filosofen Foucault) innebär förekomst av normer som begränsar vad man kan tala om, när och i vilka situationer. En studie baserad på litteraturstudier, en mindre enkät och åtta intervjuer med socialarbetare visar att olika diskursrestriktioner förekommer och att olika maktstrategier och förföljande strategier ibland används mot socialarbetare som t.ex. är kritiska gentemot den egna organisationen. Olika diskurser inom socialtjänsten diskuteras.
|
|
