| 1. |
- Oscarsson, Henrik, 1972
(författare)
-
Valutgången 2018
- 2018
-
Ingår i: Snabbtänkt. - 9789188025999 ; , s. 51-52
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 2. |
- Oscarsson, Henrik, 1972, et al.
(författare)
-
Svenska väljare
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Ohlsson, Jonas, 1980, et al.
(författare)
-
Ekvilibrium
- 2016
-
Ingår i: Ohlsson, Jonas, Henrik Oscarsson & Maria Solevid (red) Ekvilibrium.. - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673359 ; , s. 11-44
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Du sköra nya värld - introduktionskapitel
- 2022
-
Ingår i: Du sköra nya värld. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 9789189673526 ; , s. 11-28
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är en skör tid vi lever i. De senaste åren har på olika sätt präglats av osäkerhet och turbulens. Först ställdes världen inför en pandemi som påverkade stora delar av samhället och relationen människor och nationer emellan. Det saknades initialt vaccin och rutiner för hur de svårast sjuka bäst skulle vårdas. Hälso- och sjukvården har mött stora prövningar, många länders ekonomier har utmanats och medborgarna har fått se sin rörelsefrihet begränsas. När gränser stängde, öppna- des dock möjligheter. För ett ögonblick minskade världens koldioxidutsläpp när den industriella produktionen gick ner och bilarna stod kvar hemma. När pandemin så efter två år gick in i ett slags avmattningsfas, åtminstone i Europa, händer det som många nog inte längre trodde var möjligt – ett europeiskt land utsattes för ett massivt militärt angrepp. Reaktionerna på Rysslands aggressiva invasion av Ukraina lät knappast vänta på sig. Den säkerhetspolitiska temperaturen ökade i rekordfart, och för Sveriges och Finlands del blev frågan om en anslutning till försvarsalliansen Nato plötsligt brännande het. Så pass att länderna tillsammans lämnade in varsin ansökan den 18 maj 2022. I detta inledande kapitel riktar vi fokus både mot framtiden och mot det som varit. Det första området som granskas närmare är svenska folkets framtidsoro, med särskilt fokus på klimat. Därefter riktar vi blicken mot allmänhetens upplevelser av coronapandemin och bedömningar av dess långsiktiga konsekvenser. Vi landar slutligen i ett kluster av frågor som berör demokrati och politik, där vi dels följer den svenska opinionens utveckling över tid i politiska sakfrågor, dels blickar framåt mot det kommande valet och de implikationer som medborgarnas oro, bedömningar och prioriteringar kan tänkas få för valet 2022.
|
|
| 5. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Larmar och gör sig till (inledningskapitel)
- 2017
-
Ingår i: Larmar och gör sig till. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673397 ; , s. 11-35
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 6. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
(Parti-)politiserat institutionsförtroende
- 2020
-
Ingår i: 978-91-89673-47-2. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673472 ; , s. 41-56
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Vi vet från tidigare forskning att svenska folkets förtroende för medier gradvis har politiserats under 2010-talet. Förtroendet för medier – i synnerhet för de offentligt finansierade public service-medierna Sveriges Radio och Sveriges Television – uppvisar en allt tydligare samvariation med vänster-högerideologi och partisympatier. Vi frågar oss om denna utveckling är en del av ett större mönster av politiserat förtroende även för andra samhällsinstitutioner. I kapitlet genomför vi för första gången en samlad analys av graden av politisering i svenska folkets institutionsförtroende under perio-den 1986–2019. Kartläggningen visar att det finns en mycket tydlig politisering för den absoluta huvuddelen av de tjugotalet undersökta samhällsinstitutionerna under främst den senaste tioårsperioden. Även de mest grundläggande samhällsinstitutio-nerna såsom domstolar, polis, skola och sjukvård har blivit mer politiserade. Den ökade politiseringen av förtroende syns även för den institution som samlar folkets främsta företrädare: Riksdagen. Den är en förändring som det kan finnas anledning att känna oro för, inte minst då det riskerar att få effekter för demokratins välmående.
|
|
| 7. |
- Bjereld, Ulf, 1957, et al.
(författare)
-
Minskat stöd för övervakning och tvångsmedel
- 2014
-
Ingår i: Bergström, A. & H. Oscarsson (red) Mittfåra & marginal.. - : University of Gothenburg. - 9789189673304
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Ekengren, Ann-Marie, 1971, et al.
(författare)
-
”Ett liv efter Nya Moderaterna?”
- 2015
-
Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift. - 0039-0747. ; 117:2, s. 153-168
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- Erlingsson, Gissur Ó, 1974-, et al.
(författare)
-
Landsbygden slår tillbaka?
- 2020. - 1
-
Ingår i: Regntunga skyar. - Göteborg : SOM-institutet. - 9789189673472 ; , s. 369-381
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Internationell forskning har i stigande grad intresserat sig för polarisering mellan stad och land. I ena ringhörnan: växande storstadsregioner där ekonomisk, politisk och kulturell elit samlas. I den andra: krympande glesbygd där globaliseringens förlorare blivit kvar. Forskare har funnit att i glesbygden ökar missnöjet, vilket i sin tur har skapat goda jaktmarker för antietablissemangsrörelser. Studier har bland annat funnit stöd för att stad-landpolarisering haft betydelse för Le Pens och Donald Trumps valframgångar, liksom utfallet i Brexit-omröstningen. I ljuset av 1) resultaten från Frankrike, Storbritannien och USA, 2) en utveckling där svensk landsbygd tappat invånare och 3) där staten också minskat eller avvecklat sin närvaro, ställer vi frågan om attityds- och värderingsmässig polarisering mellan stad och land är närvarande även i Sverige. Resultaten ger ett visst stöd för tesen att missnöje, misstro och etablissemangskritik är något större på landsbygden än i staden, men det saknas tydliga trender som indikerar att sådan stad-landpolarisering tilltar
|
|
| 10. |
- Fredén, Annika, 1981, et al.
(författare)
-
Insurance voting in the centre: An experimental approach
- 2024
-
Ingår i: International Journal of Public Opinion Research. - 0954-2892 .- 1471-6909. ; 36:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Recent research suggests that to help their preferred coalition win an election, voters are willing to vote for a political party other than their preferred choice. In this field, voting for smaller parties under proportional representation is an under-studied feature. A crucial factor to estimate the chances for smaller parties is polls. In this study, we analyze the influence of opinion polls on switching vote choice to a smaller party when the party polls are at different levels. Building on an original survey experiment, we elaborate the potential differences in impact on insurance voting for a small party with looser or stronger association with a government alternative. The focus is the 2022 Swedish general election and the three smallest parties in parliament: the Green Party (center-left), the Christian Democrats (right), and the Liberals (center-right). The experiment had nine different conditions where each of these parties was placed at different levels of opinion: below, at, and above the parliamentary threshold, while holding all other factors constant. We find that poll-induced insurance voting is most prevalent for the party with the strongest preference for a government alternative (the Christian Democrats) and least prevalent for the party with a more issue-focused stance (the Greens).
|
|
