| 1. |
- Bodén, Linnea, 1981-
(författare)
-
Present absences : Exploring the posthumanist entanglements of school absenteeism
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the study is to explore how school absenteeism as a material-discursive phenomenon is produced in the practices of humans and nonhumans, when absences and presences are registered and managed through digital technologies. How is the phenomenon of school absenteeism produced when absences and presences are digitally registered? How does the phenomenon of school absenteeism emerge when both human and nonhuman entanglements are included in the apparatuses of knowing?Through a posthumanist approach, the study engages empirically with two types of software for the registration of absences and presences at three Swedish schools. The results show that digital registration blurs the division between absences and presences, and queers what is absent and what is present. Digital registration produces school absenteeism as a phenomenon for all students every day, and at the same time as mainly for the students who are present most of the time. A conclusion that is drawn from the study is that digital registration makes absences present, by the visualization and performative repetition of the registration. The study points to how school absenteeism is always ‘in the making’, and proposes the concept of school absenteeing as a productive way to open up new possibilities in relation to students’ absences.
|
|
| 2. |
- Doyle, Andrew, 1992-
(författare)
-
Consolidating concepts of technology education : From rhetoric towards a potential reality
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The thesis focuses on the relationship between international rhetoric and classroom realities in technology education. For some time there has been widespread recognition that the intended goals for learning in the subject area have failed to manifest in enacted practices as envisioned. As the intermediary between rhetoric and reality, the technology teachers and ways of understanding their enacted practices are the focus of this work. The thesis is based on four research articles which adopt theoretical and empirical approaches to investigating the technology teacher as mediator of enacted practice. In Article I, technology education in the Irish national context is investigated through technology teachers’ reflections on enacted practice. In response to a variety of situational- and systemic- factors which impede classroom practice being identified, Article II and III theorise approaches to investigating enacted practice in technology. In acknowledging the epistemological basis of technology as depicted in the extant literature, a reconceptualisation of how to utilise pedagogical content knowledge research in explaining enacted practice is put forward. Article IV returns to the technology teacher in a transnational context, whereby teachers from the Republic of Ireland, Sweden and New Zealand are interviewed in constructing a grounded theory of teachers’ purposes for teaching technology. The contributions of the research are twofold. Firstly, following the identification of evidence to support the existence of rhetoric-reality tensions in technology education, an ecologically situated framework of enacted practice is put forward. The framework acknowledges how subject matter is treated in technology education in striving for more comprehensive ways of investigating enacted practice. Secondly, in taking a preliminary step toward understanding enacted practices, a grounded theory of teachers’ purposes for teaching technology is put forward. This grounded theory offers a unified model for articulating the purposes of teaching technology that prevail in classroom realities today.
|
|
| 3. |
- Selghed, Bengt, 1945-
(författare)
-
Ännu icke godkänt : lärares sätt att erfara betygssystemet och dess tillämpning i yrkesutövningen
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis reports results from a study that focuses on how teachers experience the criterion-referenced grading system and how they say they use it in their professional work. The empirical study was carried out as semi-structured audiotaped interviews with thirty qualified teachers, in the subjects English, Maths and Swedish. The outcome of the qualitative analysis consists of four parts. In the first, the theme analysed was teachers' ways of experiencing the grading system as a phenomenon. This theme has an phenomenographic approach. The results are described in four hierarchically arranged categories. In the second theme, teachers' ways of using the grading system in their professional work was examined. Six situations were identified. In the third theme, teachers' experience of what aspects they discern in the student's grade, was in focus. Even here six categories were established. Finally, four different examples of attitudes towards the grading system and the grading process are presented as a fictional composite. The results show that the new criterion-referenced grading system in secondary schools in Sweden seems to funciton unsatisfactorily. Teachers seem not to have grasped the assumptions underlying the grading system. The change from grading based on quantitative aspects of knowledge to qualitative ones, was evidently too big a step. Instead teachers' assessment and grading follow ingrained habits.
|
|
| 4. |
- Fleischer, Håkan, 1974-
(författare)
-
En elev - en dator : kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen behandlar införande av varsin dator till elever och lärare, här kallat en-till-en. Syftet är att bidra med kunskap om hur en-till-en påverkar lärande. Särskilt fokus ligger på kunskapsproduktionens karaktär och kvalitet och på förhållanden i den svenska skolan. En ytterligare ambition är att väcka reflektioner kring och bilda kunskap om hur en-till-en, som en produkt av kunskapssamhället, påverkar såväl kunskapssynen som kunskapsbildningens kvalitet och villkor. Därtill är också ambitionen också att, mot bakgrund av kunskapssamhällets särskilda villkor, bidra till nya insikter kring kunskapsbegreppets utvecklingsmöjligheter i relation till en-till-en.Utgångspunkten tas i kunskapssamhället och villkoren för kunskapsproduktion och i hur Sverige har valt att fokusera på behovet av att ge eleverna digital kompetens. Den teoretiska ansatsen ligger i fenomenologi som ontologiskt ställningstagande och i fenomenografi gällande perspektiv på lärande. Avhandlingen bygger på fyra studier: en narrativ forskningsöversikt med fokus på vad forskning berättar om elever respektive lärare i en-till-en projekt. Vidare ingår en teoretisk artikel med fokus på att utveckla en alternativ förståelse för villkoren för kunskapsbildning på den sociala webben med utgångspunkt från Martin Heideggers fenomenologi. En intervjustudie kring elevers upplevelser av sitt lärande i en-till en ingår också samt en fenomenografisk analys av inlämnade kunskapsuppgifter med fokus på kritiska dimensioner och kunskapsdjup. Resultaten diskuterar huruvida det starka färdighetsfokus som uppstår vid kunskapsbildning i en-till-en är samstämmigt med den performativa kunskap som i kunskapssamhället antas vara av vikt och hur det påverkar kvalitet och karaktär på bildad kunskap. Avhandlingen diskuterar också hur en-till-en påverkar elevers sätt att uppleva sitt lärande i en situation som präglas av flexibilitet och ständigt nya förutsättningar för lärande. Slutligen diskuteras också ett möjligt sätt att utveckla kunskapsbegreppet mot bakgrund av de resultat som framträtt i avhandlingens fyra studier genom att formulera begreppet 'stretchad kunskap'.
|
|
| 5. |
- Elfström Pettersson, Katarina, 1959-
(författare)
-
Production and Products of Preschool Documentation : Entanglements of children, things, and templates
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The objective of the present study is to produce knowledge about how children, things, documents, computers, teachers, templates and other entities take part in and produce documentation in preschool systematic quality development work. The thesis asks questions about how and what is produced as quality in preschool documentation. Through a posthumanist agential realist approach, the study engages empirically in video recordings of preschool documentation practices from one Swedish preschool, and in documentation from four other Swedish preschools.The results, presented in four articles, show that documentation practice is complex and entangled with a variety of entities, human and non-human, and spaces and time. The study shows how children’s participation in production of documentation does not depend on which documentation method is used. In the study, objects such as computers, images and coloured labels, together with teachers’ attitudes and agendas, have an impact on the way that children are involved in producing documentation. The results also show that the products of documentation, intra-acting with a local template, with past and present preschool traditions and policies, produce rather than represent certain elements of quality such as teachers’ actions, children’s interests and thematic work. The thesis produces knowledge about how the focus of preschool documentation shifts away from individual children and towards teachers’ activities, and creates possibilities for what preschool practices and quality may become.
|
|
| 6. |
- Bergöö, Kerstin, 1942-
(författare)
-
Vilket svenskämne? : grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsperspektiv
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Which Swedish? Swedish as a school subject, from the perspective of teacher training describes how a group of future teachers of years 1 to 7 of the compulsory school relates to various concepts of the subject Swedish through three courses delivered at the School of Education. The study has the aim of firstly analyzing the students’ construction of the subject of Swedish as taught in school, and secondly to analyse teacher education in Swedish from an institutional point of view. The empirical material is made up of policy documents applicable to teacher education, planning documents written by teachers and texts written by students in the course of their studies, as well as three interviews with each student. The theoretical framework is didactic and socio-constructivist. The history of the subject Swedish is dicussed as a struggle for and against a democratic mother tongue education. The students are critical of the lack of integration, between the theoretical and practical elements of the university education, and between faculties and subjects. In the practical work they miss dialogue around the content of the teaching and long-term planning. The picture they give of teaching based on activities, individual factual research and the reading of literature as individual experiences and skills training – they speak of it as ”an old Swedish subject” – means that they have lost the possibility of discussing how the content of a common project can be generated and analysed in their construction of what they call ”a new Swedish subject”. The strength of the Swedish courses lies in exchange of experience and dialogue around the elements of subject theory and analysis of other teachers’ teaching. Its weakness lies in the lack of connection to the students’ own teaching experiences. The work done at the school of education has neglected the students’ need to learn by teaching and discussion of that teaching. This in turn is consistent with the fact that the school of education’s cooperation with teachers at schools has hardly begun. The thesis finally discusses a possible mother tongue subject for early school years which transcends the view of language ability as a skill, a Swedish subject where language development and the school’s dual tasks of promotion of democracy and knowledge are held together.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hagvall Svensson, Oskar, 1990
(författare)
-
What's wrong with engineering education? Comparing and combining a teaching-problematization and a culture-problematization
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- While much has been said about what is wrong with engineering education, the assumptions we make when talking about its problems often remain hidden. One particularly common implicit assumption is that inadequate teaching is the primary antecedent of educational problems. Following such a problematization, efforts to improve engineering education have often centered on developing and spreading better teaching methods. In recent years, however, an alternative assumption has been proposed, locating problems in the culture of engineering education rather than in educational designs. In line with such a problematization, research and reform tasks are significantly broadened. In this thesis, I interrogate these alternative problematizations and the research that draws on them. I present my own work in two parts, building on case studies and fieldwork. The first part comprises two papers focused on evaluating the pedagogical possibilities of teaching methods positioned as better preparing students for professional practice. The second part comprises three papers focused on how cultural processes facilitate and constrain educational outcomes. Taken together, the findings illustrate how both teaching methods and cultural processes may serve as barriers to engineering learning, suggesting that researchers and educators alike may do well to combine a focus on teaching with a focus on culture when attending to educational problems. Furthermore, the findings also illustrate that although educational development usually involves making prioritizations between competing educational objectives, value-judgements risk being obscured in talk of educational problems. As such, educators and researchers alike need to develop an aptitude for values-clarification as they take on questions of educational development. In light of these findings, I argue that there is dual value in adopting a vocabulary of cultural analysis when talking about what is wrong with engineering education. First, such a vocabulary may help to identify leverage points for educational development that otherwise may remain unexplored. Second, such a vocabulary may contribute to talk of educational development becoming more open to critical deliberation.
|
|
| 9. |
- Hellman, Annika
(författare)
-
Visuella möjlighetsrum. Gymnasieelevers subjektsskapande i bild och medieundervisning
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De demokratiska aspekterna av utbildning får allt mindre plats i skolan. En neoliberal logik som försvårar för kreativa processer att ta plats i skolan har genom ett ensidigt fokus på effektivitet och målstyrning kommit att dominera utbildningssystemet. I denna avhandling riktas intresset mot gymnasieelevers perspektiv på bild och medieundervisning. Det gäller såväl synliggörandet av elevers röster, som bild och medieämnens demokratiserande potentialer. Genom elevers videodagböcker och en visuell etnografisk klassrumstudie syftar avhandlingen till att undersöka elevers subjektsskapande i bild och medieundervisning på gymnasiet. Teoretiskt tar avhandlingen utgångspunkt i både poststrukturalistiska och posthumanistiska teorier. Kombinationen av dessa teorier synliggör elevers subjektsskapande som diskursiv och könad subjektivering, samt som tillblivelser i föränderliga assemblage med materialitet. Studien visar att undervisning med bild och media har en unik demokratisk och pedagogisk potential. Genom estetiska praktiker kan elever uttrycka motstånd, åsikter och kritik, samtidigt som deras upplevelser, erfarenheter och kunskaper synliggörs. Samtidigt visar studien elevers motstånd mot undervisningen, och en begränsad tillgång till maskulina subjektspositioner i bildpedagogisk praktik. Elevpositioner produceras och reproduceras i gymnasieskolan, samtidigt som elevpositioner kan differentieras och utmanas genom elevers arbete med bild och media. Elevers visuella gestaltningar innebär ett materialiserat skillnadsskapande som är tätt sammanflätat med differentiering av tänkande, omvärldsuppfattningar och självet. Vidare innebär elevers visuella gestaltande ett kreativt skillnadsskapande och idémässiga potentialer som berör det som kan komma att aktualiseras och materialiseras i framtiden.
|
|
| 10. |
- Lilja Andersson, Petra, 1964-
(författare)
-
Vägar genom sjuksköterskeutbildningen : studenters berättelser
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att utifrån studenters livsberättelser, få kunskap om och förståelse för hur de upplever och hanterar sjuksköterskeutbildningens olika delar med särskilt fokus på spänningsfälten mellan: yrkesexamen – akademisk examen, högskoleförlagd utbildning – verksamhetsförlagd utbildning samt huvudämnet omvårdnad – stödämnet medicinsk vetenskap. Syftet är vidare att få kunskap om och förståelse för aspekter av betydelse för studenters lärande på vägen genom utbildningen. Den teoretiska och metodologiska ansatsen är Life History. Designen är longitudinell och studien inleddes med en enkätundersökning med en enkät till alla antagna studenter vid det aktuella lärosätet. Åtta studenter följdes därefter med återkommande intervjuer under hela utbildningstiden. Studenternas berättelser visade att de upplevde och hanterade vägen genom utbildningen olika, utifrån deras individuella föreställningar och erfarenheter. De aspekter som var av betydelse för studenternas lärande var; att ha ett tydligt mål, att föreställningar omvärderas, att få bekräftelse, att det abstrakta blir konkret, utbildningen som en del av livet, att pendla mellan närhet och distans till det kommande yrket och att hantera teori och praktik i relation till varandra. Det visade sig att yrkesexamen var viktigast för studenterna och att de hade svårt att finna betydelse i den akademiska delen av utbildningen. Studenterna upplevde att det var i den verksamhetsförlagda utbildningen de lärde sig och utvecklades professionellt. Förväntningarna med betoning på medicinsk vetenskap lever fortfarande kvar i studenternas föreställningar om utbildningen och yrket. Spänningen mellan studenternas föreställningar och mötet med utbildningens innehåll var tydlig. Den kunskap studien har gett kan användas för att stödja studenternas lärandeprocess. En viktig pedagogisk implikation är att använda berättande som metod i utbildningen. Berättande är ett sätt att möta studenten men också en väg till lärande då berättande i sig hjälper studenten att skapa mening. Lärare måste även finna pedagogiska former som hjälper studenten att dels konkretisera, dels se utbildningens innehåll som en förståelig och meningsfull helhet istället för som spänningsfält mellan olika delar.
|
|
