| 1. |
- Sjöström, Jesper, Professor, 1974-
(författare)
-
En praktisk-teoretisk vetenskap för lärare som bas för kraftfullt professionskunnande
- 2023
-
Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 2000-9674 .- 2001-6131. ; 11:1, s. 107-111
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Reflekterande kommentar till temanumret ”Kraftfull professionskunskap i ämnesundervisning”.”Lärarnas vetenskap” har getts olika namn såsom pedagogik, utbildningsvetenskap, didaktik och pedagogiskt arbete. Artikelförfattaren föredrar didaktik som namn.Didaktik, inkluderande ämnesdidaktik, kan ses som lärarnas centrala kunskapsområde (bl.a. Sjöström & Tyson, 2022). Kärnan i didaktik är didaktiska teorier och modeller. Didaktiska teorier för lärarprofessionen liksom didaktiska modeller kan ses som en brygga mellan teoretiska perspektiv å ena sidan och undervisningspraktik å andra sidan. Didaktiska modeller bidrar med teorigrundade lärarprofessionsstöd för informerade och reflekterade (ämnes)didaktiska val. De kan även ses som ”organisatör” och förmedlare av ”kraftfull professionskunskap”. Det är dock först vid användningen och i mötet med erfarenheter och praktik som professionskunskapen blir del av ett kraftfullt professionskunnande.Artikeln innehåller en niofältstabell/karta över ”lärarnas vetenskap”. Ämnesdidaktik, som finns i centrum av tabellen och som fokuserar på innehåll i relation till undervisning, får näring av andra områden av ”lärarnas vetenskap” såsom läroplansteori, lärandeteori, pedagogisk filosofi, utbildningssociologi och metodik.
|
|
| 2. |
- Hirsh, Åsa, et al.
(författare)
-
Uppdragsutbildning - Ett ömsesidigt lärande i samverkan
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Uppdragsutbildning bedrivs vid många lärosäten som en lite undanskymd verksamhet vid sidan om grunduppdragen utbildning och forskning. Vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University har uppdragsutbildning under många år fungerat som en sorts fönster ut mot de verksamheter vi utbildar våra studenter för. Lärarutbildare som håller i våra uppdragsutbildningar vittnar om möten med yrkesverksamma som stimulerar och leder till reflektioner som inte är möjliga med studenter som ännu saknar denna erfarenhet. Detta ger även en fördjupad förtrogenhet med det som våra studenter kommer möta efter sin utbildning hos oss. I den här boken delar kollegor vid högskolan med sig av de erfarenheter de fått i olika möten med yrkesverksamma. Detta är något vi tar med oss in i våra utbildningar och kan ses som en kunskapsproduktion i termer av högskolans beprövade erfarenhet och vetenskapliga grund.
|
|
| 3. |
- Svensson, Teresia, 1975-, et al.
(författare)
-
Miljövetenskaplig undervisning i högre utbildning
- 2016
-
Ingår i: Pedagogik för högskolelärare. - Möklinta : Gidlunds förlag. - 9789178449378 ; , s. 262-288
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns didaktiska utmaningar och möjligheter relaterade till ett tvärdisciplinärtämnesområde som det miljövetenskapliga. En central fråga är hur miljövetenskapligutbildning kan utformas för att ge studenterna förutsättningaratt handskas med komplexa, idag möjligen okända, miljöfrågor i en kommandeyrkesverksamhet. I en svensk definition av didaktik är frågeorden Vad, Huroch Varför är centrala, vad bör en miljövetenskaplig utbildning innehålla,hur ska undervisningen genomföras och varför organiseras den som den gör?Det miljövetenskapliga ämnets framväxt har skapat läraktiviteter såsom: case,rollspel, debatt, och projekt. Alla har olika syfte vad gäller bearbetning av innehålloch färdighetsträning. Verklighetsanknuten undervisning är ett viktigt målinom det miljövetenskapliga utbildningsområdet och genom en genomtänktdesign kan studenterna få stöd för lärande inför de arbetsuppgifter de kommeratt möta i teori och i praktik.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
-
Lärarens ledarskap - professionell pedagogisk praktik
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att läraren är en ledare, det är nog alla överens om. Men vad handlar ledarskapet egentligen om? Den här boken tar sig an det komplexa ledarskapet och dess praktik genom att belysa lärarens ledarskap ur en rad olika aspekter. Lärarens ledarskap är en förutsättning för att undervisningen ska leda till lärande. I undervisningssituationen ska läraren på samma gång balansera undervisning, relationer och ordningsfrågor. Detta förutsätter att den enskilde läraren har didaktisk och relationell kompetens samt kompetens att leda grupper. Samtidigt behöver läraren kunna avläsa och förstå de system som skolan omfattar, och vilka faktorer utanför lärarens dagliga verksamhet som kommer att påverka möjligheterna för läraren att leda och att utveckla sitt ledarskap. I den här boken får läraren redskap för att utveckla ett gott ledarskap genom praktiknära exempel, kopplade till forskning inom varje område. I bokens olika delar speglas det komplexa samspelet mellan elever, lärare och den kontext de befinner sig i samt hur läraren kan navigera sitt ledarskap för att åstadkomma ett hållbart lärande hos eleverna. I ett antal innehållsrika forskningsbaserade kapitel med praktiknära resonemang belyser bokens författare flera olika aspekter av lärarens pedagogiska ledarskap. Här kan läsaren ta del av kapitel som bland annat behandlar ledarskapsteorier, relationellt klassrumsledarskap, konflikthantering, pedagogiskt ledarskap online och lärares ledarskap i en mångkulturell skola.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Jidesjö, Anders, et al.
(författare)
-
Vår stad 2030 och efterföljande rådslag : om kapacitet för utbildning och delaktighet
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is the result of an external assessment based on qualitative interviews with 5 city planners, 9 teachers and 22 pupils participating in the project in 2015 and 2016.The empirical evidence indicate an appreciated project where city planners highlight the ability to reach out to young city dwellers, usually a difficult group to engage in city planning; teachers that stress the projects concrete but at the same time flexible design as a valuable resource in their present and future work; least but not last the pupils talk about the project as something that was real which in turn spurred their commitment to reach for quality in their work. At the end of the project these pupils expressed increased knowledge and engagement in sustainable development. Especially the social dimensions and the local perspective were seen as fresh and inspiring. At the same time teachers highlighted the solid frame of the project giving them more time to cooperate with each other and attend to supervise the pupils along the way.The assessment also finds that the different time-scales that guide the practices of city planners’, teachers’ and pupils’ pose a challenge for cooperation between the groups, as they work together for the first time. Here teachers has to become brokers between the longer time-horizons of the city planners and the much shorter time-horizon providing meaning to the pupils. Another obstacle is the institutional structures of the education system. Firstly it concerns the information infrastructure. The interviews show that the invitation reached teachers via informal channels and thus only reached teachers that was already known to be engaged in education for sustainable development. Secondly, and especially at the Gymnasium level, the organisation around courses prevented interdisciplinary approaches to education for sustainable development.Looking ahead the assessment finds a consensus among the participants that it has been a valuable experience. That all participating city planners and teachers seek for ways to repeat the project in one way or the other might be the best evidence for the projects quality. The results presented in this report are shortly framed and discussed in relation with some scientific studies concerned with learning, relevance and function of education and connections between education and societal development. The discussions points out the importance of social inclusion, personal fulfilment and education for all as capacities for urban planning and transformative approaches in societal and educational development.As the project moves on to new cities the assessment points to a few possible options for development. It could be valuable to develop strategies for reaching a broader range of teachers, ways to improve administrative support within the institutional structures of the participating schools. Thirdly, one way to strengthen the connection between the pupils increased interest and broader socio-political discussion could be to invite political and non-governmental organisations to participate either at the Rådslag* or in the preparations for it. This might be valuable since the engagement in sustainability issues has mainly been channelled into action at the individual level, mainly to consumption. Many participants have also asked for support for upcoming versions of Vår stad 2030. Developing support for the difficult step that would take Vår stad 2030 from an event to a part of the ordinary practices could perhaps be a valuable step to take in further development.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hultén, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Animerad kemi : Elever i grundskolans tidiga år förklarar kemiska samband
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kemi har under stora delar av 1900-talet varit ett ämne som elever tidigast mötte i årskurs 5. Då behandlades ofta fenomen som smältning, stelning, kokning och avdunstning. Dessutom studerades egenskaper hos luft och vatten. Att elever innan de börjar högstadiet skulle resonera kring dessa fenomen i termer av vad som sker på submikronivå, med hjälp av antaganden om enkla partikelmodeller, har aldrig varit ett uttalat mål för undervisningen i kemi förrän introduktionen av Lgr 11. I den här studien har en grupp bestående av två lärare, en rektor och fyra forskare utformat och genomfört undervisning om egenskaper hos luft samt fenomenen smältning och stelning med elever i årskurs 3 och 4. Eleverna har inte bara beskrivit det som skett med egna ord, utan också lärt sig att beskriva det som sker på submikronivå i ord och bild. För att kunna göra detta har de, tillsammans med läraren, utvecklat enkla partikelmodeller. Projektet har kallats "Animerad kemi” och är ett forskningsprojekt finansierat av Skolforskningsinstitutet.
|
|
| 10. |
|
|
