| 1. |
-
Lärarens ledarskap - professionell pedagogisk praktik
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att läraren är en ledare, det är nog alla överens om. Men vad handlar ledarskapet egentligen om? Den här boken tar sig an det komplexa ledarskapet och dess praktik genom att belysa lärarens ledarskap ur en rad olika aspekter. Lärarens ledarskap är en förutsättning för att undervisningen ska leda till lärande. I undervisningssituationen ska läraren på samma gång balansera undervisning, relationer och ordningsfrågor. Detta förutsätter att den enskilde läraren har didaktisk och relationell kompetens samt kompetens att leda grupper. Samtidigt behöver läraren kunna avläsa och förstå de system som skolan omfattar, och vilka faktorer utanför lärarens dagliga verksamhet som kommer att påverka möjligheterna för läraren att leda och att utveckla sitt ledarskap. I den här boken får läraren redskap för att utveckla ett gott ledarskap genom praktiknära exempel, kopplade till forskning inom varje område. I bokens olika delar speglas det komplexa samspelet mellan elever, lärare och den kontext de befinner sig i samt hur läraren kan navigera sitt ledarskap för att åstadkomma ett hållbart lärande hos eleverna. I ett antal innehållsrika forskningsbaserade kapitel med praktiknära resonemang belyser bokens författare flera olika aspekter av lärarens pedagogiska ledarskap. Här kan läsaren ta del av kapitel som bland annat behandlar ledarskapsteorier, relationellt klassrumsledarskap, konflikthantering, pedagogiskt ledarskap online och lärares ledarskap i en mångkulturell skola.
|
|
| 2. |
- Danielsson, Kristina, Professor, 1961-, et al.
(författare)
-
Signs of Learning : Multiple Modes as Support for Interaction in a Linguistically Diverse Physics Classroom
- 2022
-
Ingår i: Education Sciences. - : MDPI AG. - 2227-7102. ; 12:10, s. 1-23
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Students’ and teachers’ meaning making in science classrooms is dependent on language in a broad, multimodal, sense, comprising specialized lexicogrammar and ways of using semiotic resources such as models, diagrams, and subject specific symbols. Altogether, the multimodal demands of science can be challenging, in particular for students learning the language of instruction in parallel with the subject content. Yet, multimodal perspectives are scarce in research concerning science learning in linguistically diverse classrooms, where several students are educated in their second language. Drawing on designs for learning theory, the interaction in a linguistically diverse physics classroom was analyzed through the Learning Design Sequence model to investigate the teacher’s design for learning for students’ meaning-making about ‘sound’. Thereto, students’ ‘signs of learning’ regarding subject content and how to communicate content in line with the discourse of science was analyzed. The teacher’s design for learning gave the students opportunities to interact about content by use of different semiotic modes, with gradually higher demands regarding both content and how to express the content which appeared to support students’ development of content knowledge and competency to express this knowledge in line with the discourse of science. However, some of the teacher’s choices appeared to be a hindrance for the students.
|
|
| 3. |
- Jensen, Mikael, 1969
(författare)
-
Ledarskapsteorier
- 2022
-
Ingår i: Lärarens ledarskap - professionell pedagogisk praktik. - Malmö : Gleerups. - 9789151107172 ; , s. 19-42 (24 s)
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Ledarskap är mångfasetterat och går att betrakta från flera olika synvinklar. Hur man än väljer att se på ledarskap fångar man bara ett fåtal aspekter. Detta har medfört att ledarskapsforskning är ett av de mest omfattande forskningsområ�dena och dessutom ett av de mest omtalade. Enigheten kring vad ledarskap är, är ganska låg. Så vad är ledarskap egentligen? Svaret på den frågan kan beskri�vas med någon av alla de ledarskapsteorier som finns. Ju fler ledarskapsteorier man tar del av, desto bättre förstår man fenomenets komplexitet. I detta kapitel presenteras ett urval av ledarskapsteorier med relevans för lärares undervisning. De representerar en rad olika synsätt för att du som läsare både ska kunna se bredden inom ledarskapsforskning och kunna fördjupa dig i de teorier som du finner användbara.
|
|
| 4. |
- Jensen, Mikael
(författare)
-
Lärandets hur, vem, när och var
- 2013
-
Ingår i: Fritidshemmets didaktik. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144077086 ; , s. 59-75
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
- Uddling, Jenny, 1972-, et al.
(författare)
-
Elever i ett språkligt heterogent klassrum rör sig mot naturvetenskapliga beskrivningar av ljud
- 2022
-
Ingår i: HumaNetten. - : Linnaeus University. - 1403-2279. ; 48, s. 113-137
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den här studien belyser hur ett ämnesinnehåll bearbetas i ett naturvetenskapligt klassrum där flera elever undervisas på sitt andraspråk. Närmare bestämt undersöks om och i så fall hur eleverna i ett språkligt heterogent fysikklassrum i årskurs åtta, i samtal mellan lärare och elever samt mellan elever, ges stöd i att utveckla en allt mer naturvetenskaplig beskrivning av ljud.De data som ligger till grund för studien består av video- och ljudinspelningar, digitala foton och insamlade texter från fyra fysiklektioner. Analysen grundas i socialsemiotisk teori (Halliday 1978), med verktyg från systemisk-funktionell grammatik (SFG) i syfte att identifiera tecken på lärande i elevernas uttryck.Resultatet visar att läraren iscensatte aktiviteter som bidrog till elevernas möjligheter att utveckla kunskaper om ämnesinnehållet och att uttrycka sig om ljud på ett alltmer ämnesadekvat vis. Emellertid gav några av de språkliga resurser som läraren erbjöd inte det stöd som kanske var avsett. Studien har implikationer för hur lärande i språkligt heterogena natur-vetenskapliga klassrum kan främjas, där en central aspekt är att lärare på ett medvetetet sätt själva använder språket och att de resonerar med eleverna om hur detta bidrar till att uttrycka ämnesinnehållet.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lunneblad, Johannes, 1970, et al.
(författare)
-
Performativity as pretence : A study of testing practices in a compulsory school in Sweden
- 2012
-
Ingår i: Ethnography and Education. - : Informa UK Limited. - 1745-7823 .- 1745-7831. ; 7:3, s. 297-309
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Our aim in this paper is to analyse the impact of the standardised test on classroom practices in grade 5 in a compulsory school in western Sweden. In our analysis, the use of the concept of pedagogic device provides a framework for understanding hos high-stakes, standardised testing regulates classroom discourse and teachers' and students' classroom behaviours. The study was conducted during 2006-2007 as part of a larger ethnographic inquiry. The results reveal how the demands of the test impact upon the daily work in the classroom. In the neo-liberal apporach to governance, stnadardised tests have become an important measure of quality. School practices run the risk of being viewed as valuable, only relative to the performance of teachers and students at the individueal level. This view shifts the focus from a discussion about a societal responsibility to ensure that all children have equitable access to education, to a debate centred on the individualäs responsibility to perform. The analysis reveals that the test was not carried out as intended. However, both teacher and the students respond to the test situation and the results as if it had been and as if the test really mattered.
|
|
| 8. |
- Tholin, Jörgen
(författare)
-
Jag kan som du frågar
- 2008
-
Ingår i: Design för lärande. - : Norstedts Akademiska Förlag, Stockholm. - 9789172275515 ; , s. 96-107
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- Levinsson, Magnus, et al.
(författare)
-
Problems in developing formative assessment : A physics teacher's lived experiences of putting the ideas into practice
- 2013
-
Ingår i: Assessment Matters. - 1176-7839 .- 2230-617X. ; 5, s. 116-142
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, systematic reviews have prompted a strong government focus on implementing formative assessment in science and mathematics education. However, the intention behind this investment—to improve Sweden’s position in TIMSS and PISA—appears to overlook the difficulty of putting research into practice. The purpose of this study is to explore the problems associated with incorporating formative assessment into classroom work by focusing on the experiences of a physics teacher who participated in a local development project in an upper secondary school in Sweden. The case study is based on a phenomenological approach which emphasises collaboration between researcher and participant, and five different themes of lived experience are described as a result of joint interpretations: (1) resistance from the students; (2) stuck in formal teacher roles; (3) sacrifices to bring about change; (4) avoiding risks in the classroom; and (5) worries about the opinion of others. These lived-through dimensions deepen our understanding of the barriers which some teachers face and carry implications for the support they need. Finally, this article points out the challenge for the systematic review movement in Sweden, and elsewhere, to incorporate and communicate the different strands of research on formative assessment.
|
|
| 10. |
- Areljung, Sofie, 1983-, et al.
(författare)
-
Why and how teachers make use of drawing activities in early childhood science education
- 2021
-
Ingår i: International Journal of Science Education. - : Routledge. - 0950-0693 .- 1464-5289. ; 43:13, s. 2127-2147
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Researchers have provided many arguments for why drawing may contribute to science learning. However, little is known about how teachers in early childhood education (ECE) make use of drawing for science learning purposes. This article examines how teachers’ views and framing of drawing activities influence the science learning opportunities afforded to children in the activities. We use activity theory to analyse teacher interviews and observation data from ten science classrooms (children aged 3–8 years) where drawing activities occurred. The interviews reveal that few of the teachers relate drawing to science learning specifically. Rather, they portray drawing as a component of variation in teaching and learning in general. Looking at what happens in the classrooms, we conclude that drawing has a relatively weak position as means of communicating and learning science. Instead, the teaching emphasis is on writing or on ‘making a product’. However, there are examples where teachers explicitly use drawing for science learning purposes. These teachers are the same few who, in interviews, relate drawing to science learning specifically. Based on these findings, we encourage school teachers, teacher educators, and researchers to identify, and overcome,obstacles to realising the pedagogical potentials of drawing in ECE science classrooms.
|
|
