| 1. |
- Henry, Alastair, 1963-, et al.
(författare)
-
Motivational Strategies and the Reframing of English : Activity Design and Challenges for Teachers in Contexts of Extensive Extramural Encounters
- 2018
-
Ingår i: TESOL quarterly (Print). - : Wiley. - 0039-8322 .- 1545-7249. ; :2, s. 247-273
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Motivational strategies are underresearched, and studies so far conducted have been in sociolinguistic contexts where English is not extensively encountered outside the classroom. Given also that little is known about strategies relating to the design and content of classroom activities, the purpose of this study is to identify and critically evaluate strategies focusing on activity design and content in classroom activities that, in a setting where students have extensive extramural English encounters, teachers have found to be effective in generating motivation. Using Dörnyei's (2001) taxonomy of motivational strategies as an analytical tool, 112 descriptions of motivational activities provided by a randomly drawn sample of secondary EFL teachers in Sweden (N = 252) were content-analyzed with a focus on design and content. Providing support for Dörnyei's proposals, the results reveal the prominence of activities that enable students to work with authentic materials (cultural artefacts produced for a purpose other than teaching) and in ways that can be experienced as authentic. Activities involving digital technologies which provide opportunities for creativity are also prominent. Use of authentic materials places high demands on teachers' pedagogical and linguistic skills. In contexts where students respond positively to such activities, teachers' language awareness skills become of significant importance.
|
|
| 2. |
- Sundqvist, Pia, 1965-
(författare)
-
Elever i förskoleklass pratar språk : Ämnesdidaktiska konsekvenser för undervisning och lärarutbildning
- 2013
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Min presentation bygger på material som samlats in inom ramen för studien ”Informellt lärande av engelska bland yngre barn (F-6)”. Det övergripande syftet med studien är att belysa informellt lärande i form av extramural engelska bland yngre barn kopplat till skola, studieresultat, socioekonomisk bakgrund, kön och modersmål. Med extramural engelska avses kontakter med engelska som sker på fritiden utanför skolans väggar genom att t.ex. se på tv/film, spela dataspel, lyssna på musik, läsa böcker etc.; med yngre barn avses elever från förskoleklass (F, 5-6 år) till årskurs 6 (11-12 år). Ytterligare ett syfte med studien är att se hur den språkliga mångfalden ser ut på fritiden bland yngre barn. Totalt ingår 176 elever i studien, men i denna presentation ligger fokus enbart på de yngsta eleverna (N = 27), fördelade på två förskoleklasser vid två skolor. Det material som samlats in från dessa yngsta består dels av intervjuer (2-3 elever/intervju; totalt 11 intervjuer), dels av två ”målningsuppgifter”. Intervjuerna genomfördes med hjälp av ett frågeformulär som finns framtaget för åldersgruppen i den Europeiska Språkportfolion och målningsuppgifterna bygger på en metod som tagits fram av forskaren i syfte att få små barn att tala om språk i allmänhet och engelska i synnerhet. Materialet har analyserats kvalitativt. I framställningen redogörs för resultat som alltså framkommit när förskoleklasselever ”pratar språk”, det vill säga, när de förhållandevis fritt till exempel berättar om vilka språk de kan, hur de lär sig språk, vilka språk de vill lära sig i framtiden och varför det är viktigt (eller inte) att kunna flera språk. Deras syn på engelska berörs speciellt. Avslutningsvis diskuteras vilka ämnesdidaktiska konsekvenser resultaten kan ha för skolans språkundervisning samt även på vilka sätt utbildningen av nya lärare i språk kan lära av små barn som faktiskt pratar språk.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Sundqvist, Pia, 1965-, et al.
(författare)
-
Ömsesidighet i framtidens praktiknära språkklassrumsforskning : ASLA-symposiets panelsamtal med forskare, lärare och elever
- 2019
-
Ingår i: Klassrumsforskning och språk(ande): Rapport från ASLA-symposiet i Karlstad, 12-13 april, 2018.. - Karlstad : Karlstads universitet. - 9789187884276 ; , s. 19-41
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Under ASLA-symposiet hölls för första gången ett panelsamtal om forskningsbehov i språkämnena där lärare, språkforskare och gymnasieelever deltog. I detta kapitel situerar vi idén med panelsamtalet i studier av lärares roll i och för den praktiknära skolforskningen. Vi redogör för några modeller för samverkan mellan lärare och forskare och diskuterar identifierade framgångsfaktorer i praktiknära forskning. Vi redogör också för KIPPS, det samverkansprojekt som möjliggjorde panelsamtalet och den satsning på praktiknära skolforskning som det statliga ULF-avtalet möjliggjort. Vi diskuterar sedan de tankar och idéer som lyftes i panelsamtalet i ljuset av aktionsforskning, lärares forskningsengagemang samt behovet av ömsesidigt kunskapsutbyte och lärande. Slutligen ger vi några förslag till vägar framåt för tillämpad språkvetenskap och praktiknära forskning och ASLA-föreningens möjliga roll i en sådan utveckling.
|
|
| 7. |
- Byman Frisén, Liliann, et al.
(författare)
-
Vad kan en elev som kan prata engelska? Didaktisk transposition av muntlig färdighet i lärares matriser för bedömning av det nationella provet
- 2023
-
Ingår i: Utbildning och lärande. - : Högskolan Dalarna. - 1653-0594. ; 17:2, s. 11-38
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Swedish students’ oral proficiency in English as a foreign/second language (L2) is tested annually in a part of the English national test entitled Speaking (test construct: oral production and interaction), which students’ own teachers both administer and assess. Despite access to extensive assessment guidelines from the Swedish National Agency for Education, many teachers choose to construct their own scoring rubrics for assessment. In this study, we examine teachers’ professional knowledge about assessment of oral proficiency in L2 English, as it emerges from policy transformation in these teacher-generated rubrics. Data consists of 20 rubrics for assessment of Speaking in years 6 and 9. Rubrics were collected through professional networks and two English-teacher groups on Facebook. Qualitative content analysis was used to analyze teachers’ conceptualizations of the test construct, as well as similarities and differences between conceptualizations. Results showed consensus of what to assess, but not necessarily how, which was particularly salient for interaction. Analysis of policy transformation indicated that when teacher-generated scoring rubrics were used for assessment of Speaking, each criterion was considered separately, making them beneficial for formative feedback. The professional knowledge that emerged is therefore formed by teachers’ dual roles – as examiner and teacher – in the test situation.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Sundqvist, Pia, 1965-, et al.
(författare)
-
Extramural English in teaching and learning : From theory and research to practice
- 2016. - 1
-
Bok (refereegranskat)abstract
- This book is unique in bringing together theory, research, and practice about English encountered outside the classroom – extramural English – and how it affects teaching and learning. The book investigates ways in which learners successfully develop their language skills through extramural English and provides tools for teachers to make use of free time activities in primary and secondary education. The authors demonstrate that learning from involvement in extramural English activities tends to be incidental and is currently underutilized in classroom work. A distinctive strength is that this volume is grounded in theory, builds on results from empirical studies, and manages to link theory and research with practice in a reader-friendly way. Teacher-educators, teachers and researchers of English as a foreign language and teachers of English as a second language across the globe will find this book useful in developing their use of extramural English activities as tools for language learning.
|
|
| 10. |
- Sundqvist, Pia, 1965-, et al.
(författare)
-
Language-related computer use : Focus on young L2 English learners in Sweden
- 2014
-
Ingår i: ReCALL. - : Cambridge University Press. - 0958-3440 .- 1474-0109. ; 26:1, s. 3-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper presents findings from a study investigating young English language learners (YELLs) in Sweden in 4th grade (N=76, aged 10–11). Data were collected with the help of a questionnaire and a one-week language diary. The main purpose was to examine the learners’ L2 English language-related activities outside of school in general, and their use of computers and engagement in playing digital games in particular. A comparison is made between language-related activities in English, Swedish, and other languages. Another purpose was to see whether there is a relationship between playing digital games and (a) gender, (b) L1, (c) motivation for learning English, (d) self-assessed English ability, and (e) self-reported strategies for speaking English. In order to do so, the sample was divided into three digitalgame groups, (1) non-gamers, (2) moderate, and (3) frequent gamers (>4 hours/week), based on diary data (using self-reported times for playing digital games in English). Results showedthat YELLs are extensively involved in extramural English (EE) activities (M=7.2 hrs/w).There are statistically significant gender differences, boys (11.5 hrs/w) and girls (5.1 hrs/w; p < .01), the reason being boys’ greater time investment in digital gaming and watching films.The girls, on the other hand, spent significantly more time on pastime language-relatedactivities in Swedish (11.5 hrs/w) than the boys (8.0 hrs/w; p < .05), the reason being girls’greater time investment in facebooking. Investigation of the digital game groups revealed that group (1) was predominantly female, (2) a mix, and (3) predominantly male. YELLs with an L1 other than Swedish were overrepresented in group (3). Motivation and self-assessed English ability were high across all groups. Finally, regarding the self-reported strategies, code-switching to one’s L1 was more commonly reported by non- and moderate gamers than frequent gamers.
|
|
