SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "AMNE:(SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsvetenskap Didaktik) ;pers:(Tväråna Malin 1974)"

Sökning: AMNE:(SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsvetenskap Didaktik) > Tväråna Malin 1974

  • Resultat 1-10 av 42
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Tväråna, Malin, 1974-, et al. (författare)
  • Progression of critical thinking in social science education.
  • 2021
  • Ingår i: Creativity, Literacy and Critical Thinking in Subject Education.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Critical thinking is a central aspect of analysing societal issues of variouskinds, which is at the forefront of social science education in both primaryand secondary education. This presentation will focus on progression in thisability. The most well-known theories developed to describe progression ofknowledge in educational settings are general (Dolin, 2013). Subject specificmodels for knowledge progression are less developed, not least in socialscience. Teachers of social science subjects tend to use a simplified versionof Bloom’s taxonomy (1956), but also an image of students moving from thefamiliar to the unfamiliar, when describing knowledge progression in theirsubject (Christensen et.al., 2006). However, using Bloom’s taxonomy oftenleads to a separation of the ability to reason critically from understanding offacts (Case, 2005), while empirical studies indicate that this contradicts howstudents develop critical thinking in social science (Case, 2013; Nygren et.al.,2018; Tväråna, 2019). Based on four studies concerning students’ criticalthinking in relation to societal issues, we would in this presentation like todiscuss aspects of progression. We compare the results from studies ofcritical thinking in relation to issues of distributive and retributive justice(Tväråna, 2019), power (Tväråna et al., in progress), economic value(Björklund et. al., in progress) and global political issues (Jägerskog et.al., inprogress). Three of the studies include several different age groups (fromthe earlier years of elementary school to upper secondary students), whichenables an analysis of aspects of progression both in terms of the meaningof a more or less qualified critical social science thinking and in relation todifferent age groups. The results offer a contribution to practice as well astheory in terms of implications for teaching and a potential deepening of theunderstanding of progression in social science education.
  •  
3.
  • Jägerskog, Ann-Sofie, 1977-, et al. (författare)
  • Varför fortsätter flykten över Medelhavet? : Innebörden av att göra en kausalanalys av en samhällsfråga
  • 2021
  • Ingår i: Forskning om undervisning och lärande. - 1904-2183 .- 2326-3873 .- 2000-9674 .- 2001-6131. ; 9:2, s. 5-29
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Denna artikel bygger på en studie som undersöker vad det innebär att analysera ensamhällsfråga i samhällskunskap, en viktig del av kritiskt tänkande, och vad eleverbehöver erfara i undervisningen för att utveckla en mer kvalificerad analysförmåga.Elever från samtliga stadier i grundskolan ombads att, före och efter en lektion somfokuserade på flyktingsituationen kring Medelhavet, skriftligt besvara en fråga omorsaker till denna flykt. En fenomenografisk analys av de 233 elevsvar som genererades visade att det sätt som eleverna erfor flyktingsituationen på var tydligt kopplat tillkvalitén på deras analyser. I analysen av elevsvaren identifierades tre aspekter somtycks vara kritiska för elever att urskilja för att de ska kunna kvalificera sina kausalanalyser av en samhällsfråga. Dessa aspekter berör en samhällsfrågas dynamik,komplexiteten i kausalitet och vikten av att ta olika dimensioner i beaktande (somsamhälleliga respektive individuella dimensioner eller historiska respektive framtidadimensioner). Dessa aspekter visade sig var viktiga för elever i alla årskurser somingick i studien. Artikeln diskuterar även implikationer för undervisning.
  •  
4.
  • Tväråna, Malin, 1974- (författare)
  • Kritiskt omdöme i samhällskunskap : Undervisningsutvecklande studier av samhällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor
  • 2019
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Teachers struggle to design teaching that that will promote students’ social science knowledge in accordance with the citizenship education purpose of the subject. This study aims to expand the knowledge base of social science education by exploring the meaning of, and teaching for, the ability to critically analyse essentially contested value issues, specifically fairness and justice issues, in social science.The project concludes results from three studies containing five empirical intervention sub-studies of social science teaching, conducted at upper secondary, middle and lower primary school level. All studies were based on the educational design-based research approach learning study,where teaching interventions are designed, analysed and evaluated in collaboration with practising teachers. For the intervention design and the analysis of empirical data, phenomenography, variation theory and activity theory were used.The results comprise descriptions of what it is means to know how to reason critically about fairness and justice issues in social science, what the critical aspects for learning how to do this are, how this knowing can be related to different teaching practices and design principles, and what indications of an emerging ability to critically analyse these issues can be. The results can be used as tools when designing, implementing and evaluating teaching and as empirically grounded additions to a theoretical description of teachers’ pedagogical content knowledge. Based on the results, the progression of the ability is discussed and a model for social science analytical reasoning (samhällsanalytiskt tänkande) is proposed. The model expresses analytical reasoning in social science as the development of a critical judgement in relation to contested societal issues with the purpose of reaching an agency-directed citizenship education.
  •  
5.
  • Nygren, Thomas, 1972-, et al. (författare)
  • Lärarstudenters ämnesdidaktiska reflektioner i geografi, historia, religion och samhällskunskap
  • 2022
  • Ingår i: Nordidactica. - Karlstad : Karlstads universitet. - 2000-9879. ; 12:3, s. 122-148
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In this study we investigate subject didactic reflections of 183 teacher students in civics, history, geography or religion in primary, elementary or secondary schools. We ask teacher students to reflect on what they perceive to be important and difficult to teach in their subject and also what methods they think would be productive. A comparative content analysis shows that a majority of the teacher students view academic knowledge and skills as important and challenging to teach in their respective subjects, and pupil-centered methods as those that primarily should be used in teaching. We do, however, find significant differences between the four subjects, for example concerning focus on facts and teacher-centered methods versus attitudes and values and student-centered methods. The students’ subject didactic reflections indicate important insights about teaching but they generally lack insights into pupils’ subject specific difficulties and how different methods may be used to support pupils’ learning.
  •  
6.
  • Tväråna, Malin, 1974- (författare)
  • Ett ämnesdidaktiskt perspektiv
  • 2017
  • Ingår i: Undersöka och utveckla undervisning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144114170 ; , s. 110-110
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
7.
  • Tväråna, Malin, 1974- (författare)
  • Rikare resonemang om rättvisa : Vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken?
  • 2014
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The study explores the meaning of knowing how to reason about justice in civics in upper secondary school. This is examined through the analysis of students’ conceptions of justice, and of their conceptions of civic reasoning about justice. It is also examined through the analysis of civic education practise. In the study, teaching was designed using Variation Theory and the theory of intersubjectivity in Activity Theory, and examined and evaluated in three Learning Studies. The empirical material consists of filmed and transcribed research lessons and interviews, as well as of written pre- and post-tests. The material was first analysed using phenomenography, and then analysed using content-oriented conversation analysis. Students’ conceptions of justice were found to move between the conception of justice as (A) a universal value, (B) a personal value or (C) a value of principle. Students’ conceptions of civic reasoning about justice were found to move between three conceptions: (a) reporting about justice, (b) analysing causes of different perspectives on justice or (c) critical reasoning about principles of justice. The critical aspects of knowing how to reason about justice in civics that students needed to discern were the relativity of justice, the basis for arguments for principles of justice and the analysing as well as the criticizing aspects of reasoning. The subject-knowledge that the teachers expressed in their teaching was one condition of the practise of civics that was found to be of importance for the students’ learning. Others were the assumed purpose of the practise of civics and a genuine need for the intended knowledge in the practice. Communicative actions that seem to facilitate these conditions are real learning tasks and a subject-specific language and variation of critical aspects as mediating tools. The findings are discussed in relation to theories of justice in political science and to the practise of civics education.
  •  
8.
  • Tväråna, Malin, 1974- (författare)
  • Rikare resonemang om rättvisa i samhällskunskapsundervisningen : Vad är det man kan när man kan resonera om rättvisa, och vad i undervisningen möjliggör detta?
  • 2015
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Presentationen syftar till att illustrera hur en djupare kunskap om elevers uppfattningar om ett specifikt ämnesinnehåll kan undersökas och bidra till utvecklad pedagogical content knowledge (Schulman, 1987; 2004) hos lärare. I föredraget presenteras resultat från en ämnesdidaktisk studie med inriktning mot samhällskunskap från lic-forskarskolan i Learning Study, genomförd vid institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet. Licentiatuppsatsen har namnet ”Rikare resonemang om rättvisa Vad kan kvalificera deltagande i samhällskunskapspraktiken?” (Tväråna, 2015). I en fenomenografisk (Marton, 1981; Larsson, 1986) undersökning analyserades kvalitativa skillnader i gymnasieelevers uppfattningar av att resonera om rättvisa. I studien analyserades såväl elevernas uppfattningar av rättvisa som av att resonera i samhällskunskap, samt hur dessa uppfattningar relaterar till varandra och till samhällskunskapsundervisningens praktik. Resultaten utgår från analyser av nio forskningslektioner från tre Learning Study (Pang & Marton, 2003), kring undervisning om att resonera om rättvisa på gymnasiet. I presentationen sammanfattas kritiska aspekter av kunnandet att resonera om rättvisa, och betydelsen av några kommunikativa handlingar i undervisningen för elevernas utvecklande av kunnandet exemplifieras.Presentationen fokuserar den del av resultaten som besvarar frågan om vad i undervisningspraktiken i samhällskunskap som skapar förutsättningar för elevernas lärande av att resonera om rättvisa på ett kvalificerat sätt. Resultaten pekar mot att betydelsefulla förutsättningar är lärarnas ämneskunnande – det erfarande av lärandeobjektet som uttrycktes av lärarna i undervisningen – samt undervisningsverksamhetens underförstådda syfte och ett genuint behov av det avsedda kunnandet i verksamheten. Kommunikativa handlingar som verkar kunna underlätta för upprättande av dessa förutsättningar är uppgifter som skapar lärandeaktiviteter, ämnesspråk som medierande redskap och variation av kritiska aspekter som medierande redskap. 
  •  
9.
  • Tväråna, Malin, 1974-, et al. (författare)
  • Vad möjliggör modellen? : Elevers förståelse av visuella modeller i samhällskunskap.
  • 2021
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Många viktiga samhällsfrågor om försörjning, kulturmöten, klimatutmaningar och ekonomiska, sociala och politiska processer utmärks av komplexa relationer och samband som kan vara svåra att få grepp om. I skolans samhällskunskapsundervisning används ofta visuella representationer för att illustrera och förtydliga samband inom denna typ av samhällsfrågor. Såväl lärares erfarenheter som tidigare forskning (till exempel Roberts & Brugar, 2017; Sundler, Dudas & Anderhag, 2017) visar dock att elever ofta har svårt att tolka och förstå de visuella representationer som används i undervisningen. Elever riskerar att gå miste om stora, ofta centrala, delar av innehållet (Jägerskog, 2020), i både läromedel och i nyhetsflöden och andra media, vilket utgör ett stort problem i relation till skolans och samhällskunskapsämnets medborgarbildande uppdrag. Denna studie ingår i projektet ”Säger bilden mer än tusen ord?” och syftar till att utveckla kunskap om elevers förståelse av två visuella representationer, flödesscheman och plotdiagram, som ofta används i samhällskunskapsundervisning, och om vad elever behöver urskilja för att kunna utveckla en mer kvalificerad förmåga att läsa dessa visuella modeller över olika ämnesinnehåll.I studien har elever i årskurs 6, 8 och år 1 på gymnasiet genomfört korta diskussionsuppgifter som spelats in och analyserats med hjälp av fenomenografi (Marton 2015). Uppgifterna behandlade antingen ett flödesscheman över det parlamentariska systemet, ett flödesschema över det samhällsekonomiska systemet, ett plot-diagram som beskriver relationen mellan olika länders medelinkomst och nivå av CO2-utsläpp eller ett plotdiagram som beskriver relationen mellan olika länders nativitet och utbildningsnivå hos flickor. Såväl uppgiftsdesign som analys av materialet har involverat hela projektgruppen. Den fenomenografiska analysen möjliggör identifiering av vad som behöver synliggöras i undervisning där modellerna används, men inte en analys av undervisningspraktiken. Detta fokuseras istället i forskningsprojektets senare skede, då resultatet från denna kartläggningsstudie kommer att användas för att pröva och undersöka undervisning i en learning study (Carlgren, Eriksson & Runesson 2017).Resultatet av studien beskriver ett antal aspekter av ett flödesschema som förefaller vara kritiska för elever att urskilja om de ska kunna läsa flödesschemat som en modell av ett samhällsvetenskapligt system, som det parlamentariska respektive det samhällsekonomiska systemet. Dessa är (i) att flödesschemat representerar en helhet snarare än ett antal enskilda enheter, (ii) att relationerna mellan de olika enheterna i flödesschemat är ömsesidiga, (iii) att det representerade systemet inte är naturgivet utan konstituerat av mänskliga handlingar samt (iv) att det representerade systemet står i relation till externa faktorer. Vissa av dessa aspekter framstår som svårare att få syn på i relation till vissa ämnesinnehåll (specifika samhällssystem). Aspekter som på motsvarande sätt är kritiska för att elever ska kunna läsa plotdiagram som en modell över relationen mellan samhällsfaktorer (som medelinkomst och nivå av CO2-utsläpp eller nativitet och flickors utbildningsnivå) är (i) det övergripande mönstret hos den representerade relationen, (ii) att detta mönster inte är konstant utan generellt, och (iii) att mönstret behöver relateras till faktorer utanför de som finns för att kunna diskuteras.Resultaten är relevanta för samhällskunskapslärare på flera olika skolstadier och den kunskap som utvecklas genom projektet kan i förlängningen användas av lärare för att planera, genomföra och utvärdera sin undervisning.
  •  
10.
  • Thorsten, Anja, et al. (författare)
  • Focal points for teaching the notion of critical aspects
  • 2023
  • Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research. - : ROUTLEDGE JOURNALS, TAYLOR & FRANCIS LTD. - 0031-3831 .- 1470-1170. ; , s. 1-14
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • ABSTRACT Educational theories offer teachers useful conceptual tools for developingteaching. However, such theoretical concepts are often hard to learn, andto teach. Phenomenography and Variation Theory (PVT), and especiallythe conceptcritical aspect, is an example of a powerful tool for teacherswhen designing teaching. When teaching this concept, educators couldbenefit from knowing what learners need to discern to understand andusethe  notion  of  critical  aspects. In this study, this is explored by usingPVT  to  analyse  written  material  from  teachers  undergoing  anintroduction to Variation Theory. The study identifiesfive qualitativelydifferent conceptions of the notion of critical aspects. By comparing thedifferences between these conceptions, four aspects were identifiedthat address what the teachers need to discern in order to perceive thenotion of“critical aspects”in the targeted way. The results havepotential for developing in-service training and teacher education ontheoretical concepts.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 42
Typ av publikation
konferensbidrag (22)
tidskriftsartikel (10)
bokkapitel (7)
annan publikation (1)
doktorsavhandling (1)
licentiatavhandling (1)
visa fler...
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (21)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (18)
populärvet., debatt m.m. (3)
Författare/redaktör
Jägerskog, Ann-Sofie (7)
Kåks, Bodil (7)
Strandberg, Max (6)
Björklund, Mattias (6)
Jägerskog, Ann-Sofie ... (5)
visa fler...
Thorsten, Anja (3)
Carlberg, Sara (3)
Juthberg, Therese (3)
Sahlström, Per (3)
Losciale, Marie (3)
Eriksson, Inger, pro ... (2)
Björklund, Mattias, ... (2)
Strandberg, Max, 195 ... (2)
Gottfridsson, Patrik (2)
Kenndal, Robert (2)
Dahlman, Anita (2)
Dalman, Anita (2)
Kramming, Kajsa, 197 ... (1)
Andrée, Maria (1)
Arrhenius, Mattias, ... (1)
Löfström, Jan, Docen ... (1)
Nygren, Thomas, 1972 ... (1)
Bengtsson, Stefan, 1 ... (1)
Bergqvist, Ove (1)
Rosengren, Jenny (1)
Karlander, Linda (1)
Malmqvist, Eva (1)
Norevik, Jan (1)
Olin, Lena (1)
Kristiansson, Martin (1)
Löfstedt, Malin, 196 ... (1)
Thorp, Robert (1)
Bittner, Theodor (1)
Eriksson, Katja (1)
Häger, Helena (1)
Norell, Eva (1)
Ragne, Lotta (1)
Söder, Sofie (1)
Bergström, Göran, Un ... (1)
Sandahl, Johan, Fil ... (1)
Kenndahl, Robert (1)
Gottfridson, Patrik (1)
visa färre...
Lärosäte
Uppsala universitet (33)
Stockholms universitet (27)
Karlstads universitet (3)
Linköpings universitet (1)
Språk
Svenska (26)
Engelska (16)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (42)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy