| 1. |
- von Wright, Moira
(författare)
-
Initiativ och följsamhet i klassrummet : En studie i de pedagogiska villkoren för elevers inflytande, delaktighet och välbefinnande
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Åren 2008-2009 genomfördes ett forskningssamarbete, kallat VIVA-projektet, mellan Örebro universitet och Örebro kommun i syfte att belysa barns möjligheter till delaktighet, inflytande och välbefinnande i grundskolan. De teoretiska utgångspunkterna hämtades i intersubjektivitetsteorin och det relationella perspektivet (von Wright, Vad eller vem, Daidalos 2000), och materialet insamlades genom deltagande observationer, intervjuer, videodokumentationer och dokumentstudier. Denna skrift redogör för projektet i sin helhet och fördjupar därefter de frågor som blivit framträdande i de deltagande observationerna i grundskolans klassrum, åk 2-5. Följande frågor är i fokus: Vad innebär barns rätt till inflytande och delaktighet? När sker inflytande och delaktighet i undervisningen? Hur ter sig den pedagogiska situationen med dess asymmetri och paradoxer? Hur bidrar den yttre styrningen till att stödja inflytande, delaktighet och välbefinnande genom skolans planer, kommunens dokument mm. Resultaten problematiseras med hjälp av konkreta exempel. Bland de viktigaste resultaten kan nämnas att det i dagens klassrum är svårt för elever att få komma till tals och få erkännande som personer som kan något, och att lärarnas sätt att bemöta eleverna har avgörande betydelse för att genuint inflytande och delaktighet ska uppstå och för att den pedagogiska situationen ska stödja deras välbefinnande. De kommunala styrdokumenten, den ökade fokuseringen på elevers eget arbete och individuella utvecklingsplaner tenderar att skapa oro och förvirring snarare än ökat lärande: individualiseringen riskerar att motverka barns rätt till inflytande och delaktighet. Eleverna föreslås visserligen ofta komma med initiativ, men varken skolan, lärarna/personalen eller den pedagogiska situationen i sin nuvarande utformning förmår ta vara på dessa initiativ - och i praktiken fostras eleverna till följsamhet. Såväl lärare som elever sjuder av vilja och lust till lärande och delaktighet, men situationens yttre och inre villkor motarbetar detta. Lärarna behöver återfå greppet om pedagogiken och det kan inte ske genom direktiv utan kräver ett inre pedagogiskt arbete.
|
|
| 2. |
- Nordvall, Henrik, et al.
(författare)
-
Folkhögskolan som myt : Om global spridning och användning av nordiska folkbildningsidéer
- 2011
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Linnéuniversitetet. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 16:1, s. 1-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I artikeln uppmärksammas hur nordiska folkhögskoletankar spridits globalt. Möjligheterna att studera denna spridningsprocess med analytiska verktyg från nyinstitutionell organisationsteori diskuteras. Framförallt mytbegreppet bildar utgångspunkt för diskussionen. Utifrån en genomgång och tolkning av internationell litteratur presenteras tre idealtypiska spridningsmönster för folkhögskoletanken (migration, inspiration och export), vilka illustreras med hjälp av exempel på utbildningsinstitutioner från Japan, USA, Tanzania, Argentina och Bangladesh, och hänvisar till folkhögskolan som förebild. Artikeln uppmärksammar att frågan om hur olika föreställningar om folkhögskolan använts för att legitimera och organisera varierande typer av vuxenutbildningsinstitutioner och verksamheter världen över rönt betydande internationellt intresse, men att den ägnats nästan obefintlig uppmärksamhet i svensk pedagogisk forskning. Att studera folkhögskoletankens spridning med hjälp av verktyg från nyinstitutionell organisationsteori pekas ut som en möjlig och generativ forskningsingång som kan bidra till kunskapsutvecklingen inom svensk folkbildningsforskning och länka denna till internationell jämförande pedagogisk forskning.
|
|
| 3. |
- Boman, Ylva, et al.
(författare)
-
Variationer av pragmatism
- 2007
-
Ingår i: Erfarenheter av pragmatism. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144029214 - 9789144061375 ; , s. 13-22
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Krook, Caroline, 1972-
(författare)
-
Se – än lever jag! : Livsåskådning och lärande i livets slutskede
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The purpose of the study has been, by adopting a view of life and a learning perspective, to reach an understanding of the way in which cancer patients in a palliative care context understand and cope with their existential life situation. I asked the following questions: 1) How does their personal view of life influence the patients’ understanding and coping with the illness and existential life situation? 2) What existential questions are central to the patients? 3) What is personal learning all about? 4) What prerequisites are important for fostering the patients’ personal learning? Interviews focusing on narratives were conducted with ten patients who have an incurable cancer disease. The interviews were taped and transcribed into texts. A hermeneutic method was applied to understand the content and import of the patients’ narratives. The results show that the patients achieve closure, which involves them making reassessments, adapting their life to the illness, being reconciled with themselves and with their relation to their surroundings. It is also about them wishing to bequeath a legacy and hand down desirable qualities, values and merits for future generations. Taking this view of life as their basis, the patients interpret their illness, existential questions and life situation, and structure their existence so as to make it comprehensible and meaningful. Life narratives can serve as a tool in enabling caregivers to identify patients’ existential questions, view of life, learning requirements and the way they make sense of things (”meaning-making”). By means of view of life support counselling caregivers can identify the patients’ personal ideas, values and support their needs. The patients can reach an awareness of their personal view of life. Reappraising and developing this can be viewed as a form of perspective shift or learning.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- von Wright, Moira, 1957-
(författare)
-
Sjuttio brokiga år : pedagogik i öst och väst
- 2009
-
Ingår i: Norsk pedagogisk tidsskrift. - Oslo : Universitetsforlaget. - 0029-2052 .- 1504-2987. ; 93:6, s. 496-500
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- von Wright, Moira, 1957-
(författare)
-
The Shunned Essentials of Pedagogy : Authority, love and mystery
- 2009
-
Ingår i: Nordic Educational Research Association Annual Congress in Trondheim, March 5-7.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Authority, love and mystery are three small words that capture the essentials of pedagogy - so I will argue. They tell us about our connection to the world, including each other, yet they are shunned in educational discourse. The aim of my paper is to unfold the relation between these conceptions, and to critically discuss their implications for the pedagogical relation between teachers and young students (children) and locate it within a topographical perspective, in a ‘pedagogy of place’, following Lars Løvlie (2007). Today we seldom join love to education and schools. Love is a general name of the quality of attachment, but love is also capable of infinite degradation and is the source of great errors – yet, when it is even partly refined it is the force that “joins us to the world through Good” says Iris Murdoch (2001). So understood, love can be part of the ‘architecture’ of education. Educators’ responsibility for the world takes a specific form of authority in schools. Hannah Arendt (1993) argues that the school is by no means the world and must not pretend to be, and that the educator stands in relation to the young, as a representative of the world. An implication of her argument is that the task of the educator is to show the world to the students, not to translate it or explain it, but also not to change or explicate the students. Following these thoughts I conclude that for an educator in school, different from politics, to love the world is to accept the world, and to love the students is to accept them and to refrain from wanting to change them- and refraining from wanting to prepare them for changing the world in a particular and predefined way. What, then, is the place for mystery, the third shunned essential of pedagogy? To put it shortly; I question the established belief that schools can - or even should - respond to the ideal that everything can and ought to be illuminated and measured; recognizing mystery may allow students to be persons in their own right.
|
|
| 10. |
|
|
