| 1. |
- Kullberg, Angelika, 1969, et al.
(författare)
-
Teaching one thing at a time or several things together? : Teachers changing their way of handling the object of learning by being engaged in a theory-based professional learning community in mathematics and science
- 2016
-
Ingår i: Teachers and Teaching. - Abingdon : Routledge. - 1354-0602 .- 1470-1278. ; 22:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Twelve lower secondary schoolteachers in mathematics and science were asked to teach a topic of their choice during a lesson that was video-recorded. We were able to analyse 10 of the cases and we found that all of them were similar in one respect: concepts and principles were introduced one at a time, each one followed by examples of the concept or principle in question, apparently to highlight its essential meaning. All the teachers participated in three modified lesson studies with three cycles in four different groups during three semesters. The modified lesson studies were built on a theoretical idea supported by a large number of recent studies. The theory states that new meanings (of concepts and principles, for instance) are learned through engaging with instances of contrasting concepts and principles. The core idea is that new meanings derive from differences, not from sameness. After the three modified lesson studies, the teachers were asked to once again teach the same topic as in the recorded lessons before the lesson studies. The new lessons were also recorded and the analysis showed that there was one thing in common in all cases: all of the 10 teachers dealt with the relevant concepts and principles in relation to each other (i.e. simultaneously) and not one at a time. By thus bringing out the differences between them, their meaning was made possible to grasp for the students. The study lends support to the conjecture that the modified lesson study is a powerful tool for enabling teachers to structure the content of their teaching in accordance with a principle that is more powerful in making learning possible, even if this contradicts their taken-for-granted practice.
|
|
| 2. |
- Holmberg, Kristina, et al.
(författare)
-
Arts education and discourse analysis in Sweden : perspectives and contexts of application
- 2011
-
Ingår i: Third New Zealand Discourse Conference, Engaging with Discourse, 5–7 December 2011. - : The Institute of Culture, Discourse & Communication (ICDC).
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In the last decade different forms of discourse analysis have emerged in research on Arts education in Sweden. It includes macro- as well as micro oriented studies and embraces perspectives such as discursive psychology, critical discourse analysis, discourse theory and Foucault inspired analysis. The application is spread to a wide range of educational contexts from pre- and elementary school to higher education at universities as well as to schools of music and art. The purpose of this paper is two-folded: i) to give some examples on how discourse analysis have been used in Swedish research on Arts education and ii) discuss this in a meta-perspective focusing on similarities and differences according to empirical material and results. Data consists of four larger research projects completed during the last five years, all conducted by the authors. In a meta-perspective, all four studies enclosed, two kinds of approaches are shown: Word-level analysis, identified as rhetorical actions in group-conversations, and practice-oriented analysis, identified as rhetorical actions in classroom praxis. Both approaches aim to identify hegemony and antagonistic discourses, and also to problematize the subject agency and what possible subject positions they open up for. The relation discourse-subject also contributes to the analysis of the over-determined subject and ideological dilemmas. According to the results, the area of Arts education in Sweden seems to be a battlefield of different discoursers. For example, this is shown by different ideological dilemmas related to activities in the music classroom and in the questions of democracy and pupil influence that rises in the studies. Among teacher educators in arts education two prominent discourses are shown: The first is a relativization of the concept of quality, and the second is that lack of subject knowledge is articulated as a teacher quality. With Foucaultian discourse analysis, questions of power and control in arts education are handled. In line with this, democracy and knowledge formation are then put into focus, something that is also discussed in this presentation.
|
|
| 3. |
- Zhang, Zheng, et al.
(författare)
-
Our way(s) to action research : Doctoral students’ international and interdisciplinary collective memory work
- 2014
-
Ingår i: Action Research. - London, UK : SAGE Publications. - 1476-7503 .- 1741-2617 .- 0264-5122. ; 12:3, s. 293-314
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study involved six Swedish and Canadian doctoral students who shared interests in using action research in professional education in different disciplines. We employed Noffke’s three dimensions of action research as a theoretical framework (i.e., the Professional, the Personal, and the Political). Using collective biography as a methodology, we cooperatively examined how our personal and professional agendas and macro-level structures have been shaping our intentions to conduct action research projects in our respective disciplines. The key findings of this international and interdisciplinary collective biography relate our growing awareness of the intimacy between research and life in vari- ous professional and geographic contexts. Collectively addressing our shared frustrations, we celebrated action research as a methodology that attends to the dynamic and concrete lived experiences of our participants in various spatio-temporalities. Reflecting upon the hybridity of our own researcher identities, we were also able to see the intimate relation between ourselves as active citizens and critical action researchers who are determined to take up the challenges and engage in critically oriented action research that could nurture more ‘‘caring,’’ ‘‘empowering,’’ and ‘‘transforming’’ public spheres.
|
|
| 4. |
- Lilja Andersson, Petra, et al.
(författare)
-
Nursing students' experiences of assessment by the Swedish National Clinical Final Examination
- 2013
-
Ingår i: Nurse Education Today. - : CHURCHILL LIVINGSTONE. - 0260-6917 .- 1532-2793. ; 33:5, s. 536-540
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Swedish National Clinical Final Examination (NCFE) was established in 2007 in order to examine nursing students' clinical competence upon completing their Bachelor's degree in nursing. The NCFE constitutes an innovative method of examination, divided into two parts: a written and bedside test. The aim of this study was to evaluate nursing students' experiences of being assessed by means of the NCFE, in order to obtain information that could be used to improve the examination. A survey was conducted using a questionnaire with open-ended questions concerning the written and the bedside part of the NCFE. The answers from 577 third-year nursing students were analysed using content analysis. The nursing students regarded the NCFE as promoting further learning and as an important means of quality assurance. Its comprehensive nature was perceived to tie the education together and contributed to the students' awareness of their own clinical competence. The strengths of the NCFE especially highlighted were its high degree of objectivity and the fact that it took place in a natural setting. However, the students felt that the NCFE did not cover the entire nursing programme and that it caused stress. It thus appears to be important to reconsider the written theoretical part of the examination and to standardise the bedside part. (C) 2011 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 5. |
- Nelson, Anders, 1969-, et al.
(författare)
-
De första ”Bolognastudenterna” – om aktörskap, yrkesorientering och bildning i programutbildningar : Delrapport från projektet: Före, under och efter utbildningen på Högskolan i Halmstad 2007–2012
- 2009
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det följande sammanfattar vi de resultat som framstår som mest centrala i studien. Det första vi vill lyfta fram är att studenterna som läser ett grundutbildningsprogram på Högskolan har gjort ett positivt val i den bemärkelsen att de inte har valt högreutbildning för att slippa vara arbetslösa. Studenterna på högskolan värderar både utbildningarnas bildande som yrkesorienterade aspekter som viktiga. I de data som analyserats har vi dock sett att utbildningens betydelse för det kommande yrkeslivet ges allt större betydelse efter hand som de studerar. En annan betydelsefull förändring som skett mellan det första och andra mättillfället är att intresset för ochden upplevda möjligheten att påverka sin egen utbildning sjunker avsevärt. När detgäller studenternas prestationer efter det första studieåret kan vi konstatera att devarierar, och att faktorerna kön och kulturell bakgrund har betydelse. Kvinnor ochstudenter med nordisk bakgrund presterar betydligt bättre än män och studentermed utomnordisk bakgrund. Traditionella sociala bakgrundsfaktorer somföräldrarnas utbildning och yrke visade sig inte han den betydelse för prestationernasom man kan förvänta sig utifrån tidigare studier.
|
|
| 6. |
- Berg, Lars-Erik, et al.
(författare)
-
Identitet och genus i lek med dockor och figurer i förskolan
- 2006
-
Ingår i: Nordisk Pedagogik. - Oslo : Universitetsforlaget. - 0901-8050 .- 1504-2995. ; 26:2, s. 124-138
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this text is to introduce perspectives, questions and empirical examples regarding children's identity construction in play with dolls and figures that represent women and men in both gender-typed and non gender-typed ways. Videotaped play of two 4-year old boys and three 5-year-old girls in a preschool setting is analyzed from complementary interactionistic and socio-cultural perspectives. The level of plasticity in the toyplay is interpreted. The results suggest ways in wich the gender-plastic character of toy play can be founded in children's intentions as well as in the toys' character as mediating tools. The analysis is based on whether children play with, through, in or beside their toy gestalts. These and other similar distinctions help to differentiate identity consequences in play.
|
|
| 7. |
- Ericsson, Claes, 1947-, et al.
(författare)
-
En start för tänket, en bit på väg : Analys av ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetik i skolan
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En start för tänket, en bit på väg beskriver och analyserar ett utvecklingsprojekt kring kultur och estetiska lärprocesser. Några skolor i Värmland deltog under tre års tid i det så kallade pilotskoleprojektet, vars huvudsyfte var att ta fram modeller för hur en estetisk dimension skulle kunna genomsyra verksamheten i skolan. Boken har både ett teoretiskt och ett praktiskt anslag. Det teoretiska yttrar sig dels i en genomgång av forskningsläget i Sverige, dels i en diskussion av undersökningsdeltagarnas sätt att definiera en estetisk lärprocess och den kunskapsbildning som kommer till stånd i en sådan. Det praktiska yttrar sig i att de respektive skolornas konkreta arbete skildras. Förutom att boken kan betraktas som en utvärdering av arbetet och sålunda kan utgöra ett underlag för diskussion och reflektion vid de deltagande skolorna, kan den ses som en kunskapsbank för andra skolor som vill fördjupa arbetet med kultur och estetik. Den torde också med fördel kunna användas inom lärarutbildningar där dess dubbla fokus på teori och praktik svarar mot den målsättning som uttrycks i styrdokumenten. Författarna Claes Ericsson och Monica Lindgren har lång erfarenhet av såväl undervisning i estetiska uttrycksmedel i skola och lärarutbildning som av forskning kring kultur och estetik i skolan.
|
|
| 8. |
- Högström, Per, et al.
(författare)
-
Laborativt arbete i grundskolans senare år : lärares perspektiv
- 2010
-
Ingår i: NorDiNa. - Oslo : University of Oslo Library. - 1504-4556 .- 1894-1257. ; 6:1, s. 80-91
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper we describe the results from interviews with science teachers in lower secondary school. The teachers were asked what they wanted to achieve with laboratory work, what difficulties they experienced and if there were any differences between lab work in biology, chemistry and physics. The results show that the teachers wanted lab work to help the students develop their understanding, to make them interested and to develop their laboratory skills. Some of the teachers described lab work that included scientific inquiry but not, specifically, knowledge about how to systematically investigate phenomena in nature. Aspects of nature of science were rare. Lack of time to discuss with the students during lab work was seen as one difficulty which resulted in problems for students to linkobservables to scientific ideas. Laboratory exercises in chemistry were often regarded too abstract while lab work in physics and biology were much easier to link to everyday life.
|
|
| 9. |
- Arvidsson, Barbro, 1945-
(författare)
-
Group supervision in nursing care : a longitudinal study of psychiatric nurses' experiences and conceptions
- 2000
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom hälso- och sjukvården betonas att vården ska ges utifrån ett patientorienterat sätt. Om sjuksköterskor skall kunna ge patienten god omvårdnad, måste de själva ha en god arbetssituation. Det blir allt vanligare att sjuksköterskor i arbetet utsätts för en mängd negativa psykiska påfrestningar, såsom hot och våld, som kan leda till stress. Stress kan också relateras till att sjuksköterskorna i sitt arbete ställs inför komplicerade etiska övervägande. Det är viktigt att få möjligheter att reflektera över vilka etiska principer och ställningstagande arbetet baseras på. En metod som möjliggör reflektion är grupphandledning i omvårdnad. Deltagarna i grupphandledning bör ha samma yrkesbakgrund och ledas av en utbildad handledare, som också har samma yrkesbakgrund, som de som deltager i handledning. I handledning reflekteras över genomförda omvårdnadssituationer utifrån frågor som Vad hände? Vilka etiska aspekter förekommer? Vad kan sjuksköterskan göra annorlunda om det händer igen? Det handlar om att genom reflektion undersöka hur sjuksköterskan agerar, gör bedömningar, tänker och känner i olika omvårdnadssituationer. I detta sammanhang kan hon/han få emotionell och teoretisk återkoppling, ges möjlighet att kritiskt granska och diskutera svåra ställningstaganden samt få alternativa handlingsmöjligheter. Det övergripande syftet med föreliggande studie var att granska och undersöka hur psykiatrisjuksköterskors professionella kompetens över tid förändrades genom grupphandledning i omvårdnad. Tre delstudier genomfördes. Undersökningsgruppen bestod av tolv psykiatrisjuksköterskor, fördelade på två grupper som erhöll handledning i omvårdnad under två år. Inför den första delstudien konstruerades två frågeformulär för att undersöka om deltagarna i grupphandledning upplevde trygghet, tillit och lärande under handledningssammankomsterna. Resultatet från delstudie 1 visar att psykiatrisjuksköterskorna i hög grad upplevde att handledningssammankomsterna karakteriserades av ett humanistiskt synsätt. Deltagarna upplevde stöd, hjälp och att man lyssnade på varandra samt att alla hade en inlevelseförmåga. Efter varje handledningssession skrevs dagbok över vad som hänt. Avsikten med dagboksanteckningarna var att få material som beskrev handledningssituationerna. En allmän kunskapsutvecklande handledningsmodell skapades av de i resultatet framtagna orden och formuleringarna. Handledningsmodellen kan användas vid uppbyggnad och genomförande av handledning och undervisning inom olika yrkesområden för att stimulera till ökad yrkesmässig utveckling. Delstudie 2 och 3 utgjordes av svar från intervjuer med deltagarna efter ett år och två år, under pågående handledning, samt fyra år efter avslutad grupphandledning i omvårdnad. Resultatet visar att psykiatrisjuksköterskorna kände ökad arbetstillfredsställelse. De förvärvade ökad kunskap och kompetens och fick förstärkt säkerhet i omvårdnadssituationer. Vidare uppfattade de att deras självförtroende ökat. Vid fyra årsuppföljningen framkom att psykiatrisjuksköterskornas yrkesidentitet hade förstärkts. De hade integrerat omvårdnadsperspektivet i det dagliga arbetet. Grupphandledning i omvårdnad bidrog till att deltagarna vidmakthöll styrka och hade kraft att fortsätta att arbeta. Psykiatrisjuksköterskorna önskade att grupphandledning i omvårdnad skulle utgöra en integrerad del i deras yrkesverksamhet. Efter avslutad handledning kvarstod känslan av gemenskap bland de som deltagit i handledning. I Sverige är omvårdnadsforskning på frammarsch och ger sjuksköterskor en god möjlighet till uppdatering och att bli mer avancerade och skickliga i sina uppgifter. Presenterade studie visar att grupphandledning i omvårdnad är ett sätt att få ökad medvetenhet om hur omvårdnadsforskningens resultat kan förklaras, tydliggöras och tillämpas. Grupphandledning i omvårdnad bör vara en naturlig del i sjuksköterskeutbildningen.
|
|
| 10. |
- Cederqvist, Anne-Marie, 1970-, et al.
(författare)
-
Virtuell och förstärkt verklighet kan stödja elevers lärande och bidra till ökat intresse för naturvetenskap
- 2024
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Forskning visar att användandet av förstärkt verklighet och virtuell verklighet i undervisningen kan skapa möjligheter att visualisera hur abstrakta fenomen ter sig och fungerar på ett mer detaljerat sätt. Detta möjliggör i sin tur att elever kan göra mer detaljerade observationer och analyser av fenomenen, vilket kan bidra till ökad begreppsförståelse och vilja att lära sig mer.
|
|
