| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Brodin, Jane, 1942-, et al.
(författare)
-
Utelek i ett mångkulturellt perspektiv
- 2008
-
Ingår i: Miljöer för lek, lärande och samspel. - 9789144029115 ; , s. 137-166
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Detta kapitel är baserat på data från studier genomförda i Sverige, Indien och Botswana med fokus på utelek. De empiriska studierna är genomförda med barnintervjuer och den teoretiska ansatsen är aktivitetsteoretisk. Bland annat tas frågan om synen på barns lek och livsvillkor i olika kulturer upp samt vilket värde barns lek tillmäts i olika länder.
|
|
| 5. |
- Minarovicova, Katarina
(författare)
-
Cross-professional Issues in Citizenship Educatun, Democracy and Identity Formation : CiCe Guidelines
- 2004
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The boklet adresses cross-professional issues of concern in citizenship education and in relationship to childrens identity formation. The discussion and guidlines are of interest in teacher training and other professional training. The authors constitute a cross-disciplinary and multi-national group of higher education teachers, engaged in the CiCe Thematic Network.
|
|
| 6. |
- Calander, Finn, 1950-
(författare)
-
Lärarutbildning som symboliskt kapital i ett förändrat utbildningslandskap
- 2008
-
Ingår i: Uppdrag mångfald. - Umeå : Boréa. - 9789189140592 ; , s. 259-293
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I kapitlet beskrivs och analyseras hur den förändrade rekryteringen till lärarutbildningen har förändrats av och förändrat läraryrkets position relativt andra yrken som kräver postgymnasial utbildning. Materialet som använts är enkätdata från tre lärosäten, registerdata från samtliga högskoleutbildningar i Sverige mellan 1993 och 1998, samt intervjudata från samtal med 19 svenska lärarutbildare. Slutsatser som dras är att 2001 års lärarutbildning ger en svag grund för utvecklingen av en stark yrkesidentitet och att den lokala kontexten kommer att få en ökad betydelse för den enskilda lärarens möjligheter att erhålla socialt erkännande.
|
|
| 7. |
- Dunkels, Elza, 1960-
(författare)
-
Reaktioner på ungas nätanvändning
- 2010
-
Ingår i: Barn och unga i den digitala mediekulturen. - Göteborg : Nordicom, Göteborgs universitet. - 9789189471900 ; , s. 37-49
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Detta kapitel tar sin utgångspunkt i ett glapp i retoriken kring unga och nätet; att många vuxna säger att de inte hänger med i utvecklingen samtidigt som de tvärsäkert uttalar sig om farorna på nätet och till och med vad man ska göra för att undvika dem. Det är intressant att fundera över de här olika sätten att se på ungas aktiviteter på nätet. Hur kan man uttala sig om ett område där man anser att man saknar kunskap? Jag tror till stor del att de har med vår syn på barn och unga att göra och jag kommer att resonera lite kring det i detta kapitel.
|
|
| 8. |
- Dunkels, Elza, 1960-
(författare)
-
The Kids Are Alright – perspectives on children’s online safety.
- 2010
-
Ingår i: Children and Youth in the Digital Media Culture. - Göteborg : The International Clearinghouse on Children, Youth and Media, Nordicom, University of Gothenburg. - 9789186523046 ; , s. 189-199
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- There is a contradiction in the rhetoric about young people and the Internet, namely, that while many adults admit they haven't "kept up with the times", they have no trouble at all expounding all the dangers lurking on the internet and what needs to be done to combat them. It is an interesting phenomenon. How can people express such firm opinions about a subject they say they don't know very much about? I think it may have a lot to do with our ideas about children and young people, and it is that notion that I would like to develop in this chapter.
|
|
| 9. |
- Dunkels, Elza, 1960-
(författare)
-
Vad gör unga på nätet?
- 2009
-
Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det finns många åsikter om vad unga gör på nätet. Massmedierna fylls av larmrapporter och varningar kring nätmobbning och sexuella övergrepp. Hur ska man förhålla sig till ungas nätanvändning? Vilka krav är rimliga att ställa? Vilka regler ska gälla? I VAD GÖR UNGA PÅ NÄTET? visar Elza Dunkels hur viktigt det är att kunskaperna om unga och nätet sätts in i ett sammanhang. Om vi vill förstå räcker det inte med att iaktta på avstånd. Vi måste våga ställa frågor; i klassrummet såväl som vid middagsbordet. Den bästa informationen om ungas nätanvändning får vi inte från kvällstidningarnas löpsedlar. Den får vi från ungdomarna själva. Författaren utgår ifrån ett stort antal intervjuer med barn och ungdomar. Hon beskriver vad unga gör på nätet, resonerar kring möjliga risker och hur vi bäst hanterar dem. Hon ger också tips och råd kring hur vi kan överbrygga kunskapsavståndet mellan generationerna. I boken ifrågasätts våra föreställningar om nätet och de vanligaste fördomarna pekas ut. Samtidigt ger författaren redskap till ett rimligare förhållningssätt till ungas nätanvändning.
|
|
| 10. |
- Lundahl, Lisbeth, 1951-, et al.
(författare)
-
När styrningen av tiden blir skolans och lärarnas sak
- 2005
-
Ingår i: Utan timplan - forskning och utvärdering. - Stockholm : Fritzes. - 9138224712 ; , s. 55-76
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Försöksverksamheten med utbildning utan timplan i grundskolan startade läsåret 2000/01. Timplanedelegationen har haft det övergripande ansvaret för att leda, stödja och utvärdera försöket. Vi har också haft i uppgift att lämna underlag till regeringen inför dess ställningstagande till om och i så fall hur timplanen i grundskolan kan avskaffas. Delegationen redovisade nyligen sina slutsatser och förslag i slutbetänkandet Utan timplan – för målinriktat lärande (SOU 2005:101). Av slutbetänkandet framgår att delegationen föreslår att den nationella timplanen skall avskaffas. Erfarenheterna av försöket visar sammantaget att en avveckling av timplanen på sikt kan bidra till en ökad måluppfyllelse genom att stimulera utvecklingen i skolorna. Enligt vår uppfattning bör dock en avveckling av timplanen kompletteras med andra åtgärder, bl.a. vad gäller den minsta garantera undervisningstiden, målsystemet samt utbildning och kompetensutveckling av lärare och rektorer. En avveckling behöver dessutom stödjas av en effektiv implementering. För de deltagande skolorna innebär försöksverksamheten en fullständig befrielse från den nationella timplanens uppdelning i tid per ämne eller ämnesgrupp. Skolor som deltar i försöksverksamheten omfattas av övriga bestämmelser som gäller för grundskolan. Det innebär bl.a. att de skall följa läroplanen (Lpo 94) och arbeta enligt de kursplaner som finns för grundskolans ämnen och ämnesgrupper, att bestämmelsen om antalet garanterade timmar för grundskolans nio år (6 665 timmar) gäller samt att eleverna skall få såväl en väl avvägd skoltid som väl avvägda läsår och skoldagar. Hur tiden skall disponeras bestäms dock av skolorna. Försöksverksamheten omfattar knappt 900 kommunala grundskolor i 79 kommuner. Försöket var från början tänkt att avlutas den 30 juni 2005, men har förlängts till den 30 juni 2007, i avvaktan på beredningen av delegationens förslag.
|
|
