| 1. |
- Ramsten, Anna-Carin, 1969-, et al.
(författare)
-
Lärosätenas organisering av samverkan och modeller för resursfördelning
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet har syftat till att kartlägga modeller för hur lärosäten premierar strategisk samverkan i sin interna resursfördelning mellan lärosätesledningen och fakulteter/verksamhetsområden och i nästa led till institutioner eller andra aktiviteter. Som bakgrund till våra analyser har vi kartlagt hur lärosätena organiserar sitt arbete med extern samverkan såväl ledningsmässigt, akademiskt som administrativt. I projektet har även analyserats principer för resursfördelning och metoder för att samla in nödvändig information. En central frågeställning har varit i vad mån förutsättningar inom olika discipliner och utbildningsinriktningar kan jämföras. Ett av resultaten visar att lärosätenas modeller för resursfördelning samtidigt är både jämförbara och unika. Det förekommer sällan tydligt riktade satsningar på samverkan. Genomgången visar samtidigt att aktörer på olika nivåer inom universiteten visar stor skicklighet och uppfinnings ‐ rikedom när det gäller att indirekt påverka den interna fördelningen av fakultetsmedel för såväl utbildning som forskning och forskarutbildning. Ett betydande gemensamt lärande kan åstadkommas genom fortsatt samarbete mellan universitetsledningar och förvaltningar men även mellan fakulteter och institutioner vid respektive lärosäte.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ekborg, Margareta, et al.
(författare)
-
NTA som skolutvecklingsprogram : utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För de flesta lärare är det viktigaste med NTA att det ger inspiration, glädje och lust i arbetet med naturvetenskap och teknik i de tidigare skolåren. På de skolor där man arbetar med NTA får många elever en undervisning i naturvetenskap och teknik som inte bara handlar om naturen och människokroppen. För en del elever betyder det också att de får mer undervisning i dessa ämnen. För en del lärare ger NTA en möjlighet till ökad reflektion över sin undervisning samtidigt som de utvecklar en pedagogisk kompetens som de kan använda i andra ämnen. Både lärare med och utan naturvetenskap i sin utbildning uppskattar NTA. Den nästan obefintliga kritik som finns mot lådorna och utbildningarna kommer från några lärare med utbildning i naturvetenskap.I skolutveckling kan NTA fungera genom att undervisningen i naturvetenskap och teknik på skolan ökar i omfattning och blir kvalitativt bättre. NTA kan vara ett led i att höja den pedagogiska kompetensen och likaså ett led i arbetet med lokala arbetsplaner, språkutveckling och individuella utvecklingsplaner. Det finns exempel på hur NTA kan vara ett medel att öka kontakterna med det omgivande samhället.En slutsats är att arbetet med NTA utvecklas olika beroende på lärares grundläggande kompetens och på de möjligheter de ser i utveckling av materialet. NTA kan vara en viktig kugge i skolutveckling beroende på vilken skolutveckling som prioriteras och vilka möjligheter och förutsättningar skolledarna ser och utnyttjar.
|
|
| 6. |
- Bengtsson, Staffan, 1970-, et al.
(författare)
-
Närhet och kommunikation på distans : en studie om hur studenter och lärare beskriver och upplever lärcenter/högskolecentrumbaserad utbildning
- 2011
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Since 2003 the University West in Sweden offers distance courses in Social work and Social pedagogy. The three year program is given in collaboration with a number of local learning centers throughout the country. The technology of videoconferencing enables the teacher to interact with students even though they are separated geographically.The study deals with this kind of education seen from the perspective of both students and teachers. The main objective is to illuminate significant aspects of this kind of phenomenon in terms of how students and teachers describe and experience problems and potential embedded in this model. The discussion rests on four overall questions:1) What are the motives for students to choose this kind of education?2) What kind of expectations did the students have before they started the program?3) How do students experience/describe strengths and weaknesses connected to this model?4) What experiences do the teacher's have working with this kind of distance education?The empirical data has been collected using mainly group interviews and observations. The analysis rests heavily on theories concerning symbolic interactionism and socio-cultural learning. The study underlines that both students and teachers embrace the potential in this form of education, giving more groups the possibility of combining their studies with a sense of regional belonging. However the interviews and observations also reveal weaknesses with this kind of educational model. There is a risk that students at the local learning centers consider themselves as being excluded by teachers and other students at campus; and that the gap between the university and the local learning centers becomes too wide. To prevent this from happening communication and confirmation from the teacher is crucial. But eventhough this scrutiny identifies weaknesses within the technology of videoconferencing, technology alone does not determine the outcome of the teaching. If a teacher manages to show great engagement and structure, this functions as a mechanism weakening the barrierof technology. At the same time it is clear that the model of videoconferencing, from a teacher perspective, can be an obstacle, which emphasizes the importance of developing the technology further and how this technology is being handled by the teacher.Finally, we consider the model with local learning centers and videoconferencing as a unique model for education, but that the model, when it comes to areas such as pedagogy, organization and technology, must be allowed to function and develop according to its own premises.
|
|
| 7. |
- Sofkova Hashemi, Sylvana, 1969-, et al.
(författare)
-
En elev en dator i grundskolans tidigare år : En analys av didaktiska förhållningssätt utifrån perspektiv pålärarens ledarskap, texter och textpraktiker, samt språklärande
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The project presented in this report concerns teaching and practices in one-to-one computer projects in primary school from the perspectives of teacher leadership, texts and text practices, and language learning. The aim of this project was not to study the implementation of the computers as investigated by many before. The focus was rather on classes where the technology had been used for some time. The teaching in four classes in year 3 and 5 at a school in western Sweden was observed by three researchers with the purpose of finding out what role the teacher assumes and what space the students get, whether the text repertoire widens and the text practices become more varied or different, whether the computer becomes a communication or production instrument for language learning. Recurring participant observations in the classes were made during one term in years 3 and 5. The students in year 3 were also followed during one term in year 4. Semi-structured interviews were conducted about the informants’ experiences of the work with computers. The analyses concern the daily access to a computer in the classes in conjunction with the traditional learning activities, resources and forms of representation in the teaching, as well as the forms of collaboration visible in the classroom. We summarize the conclusions from years 3 and 5 as: Motivated students and teachers – it was fun to work with computers. Development of digital competencies – the teachers stimulated the students to learn skills that gradually built up their knowledge regarding their IT competency. Enriched working methods – the students were offered both digital and more traditional resources and produced presentations, films and animations in which pure text was accompanied by modalities such as pictures and sound. Printed sources dominated – online text sources were not regarded as being as good or easy to find, the students mainly sought and fetched pictures from the Internet. Somewhat widened text repertoire – communicative texts appeared alongside narrative and expository texts in year 3. Narrative and expository texts dominated in year 5. The students used other text types and modalities – activities initiated by students offtask involved other texts and presentation forms, often based on pictures, film or sound, communication and took place more online. Individual and collaborative work in year 3, while having your own computer in year 5 meant individual work. More teacher-controlled than student-controlled classroom work – the teacher decided what to do and how to do it and the majority of tasks presupposed that all students did the same thing. Unclear balance between teaching content and technology – the technology was in focus and the teaching objectives were less clear. The transition for the year 3 students to year 4 resulted in an implementation of a more individualized instruction with less challenges for development and creativity. The activities mainly concerned writing, gathering of facts or practicing English. The teachers owned the technology and the students did not get to express their digital experience.
|
|
| 8. |
- Becevic, Zulmir, et al.
(författare)
-
Barns perspektiv på jämställdhet i skola - en kunskapsöversikt
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är en kunskapsöver sikt över forskningen om barns perspektiv på jämställdhet i skolan . Kunskapsöversikten har tagits fram av fil dr. Kjerstin Andersson, fil. dr. Ann Nehlin, doktorand Mehek Muftee och doktorand Zulm ir Becevic, samtliga verksamma vid Tema barn, Linköpings universitet. Forskning med barns perspektiv handlar om att låta barnen själva komma till tals, även om barnens utsagor givetvis måste tolkas av den vuxne forskaren. Det är viktigt att inte glömma bort barns röster och åsikter. Författarna påminner oss om att barn enligt FN:s barnkonvention och svensk lag har rätt att göra sin röst hörd i alla frågor som berör dem. Denna rapport ingår i en serie av forskarrapporter från DEJA. Syftet med DEJA:s forskarrapport er är att bidra med ny kunskap samt sammanställa och sprida kunskap och därigenom stimulera diskussionen om jämställdhet och genus i skolan. Författarna står själva för innehållet i rapporterna. Ytterligare information om vår delegation finns på webbplatsen www.jamstalldhetiskolan.se.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Engström, Pär, et al.
(författare)
-
Erfarenhet och samtal : En studie om yrkeserfarenhetens betydelse i seminariesamtal
- 2011
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Vid Högskolan Väst startades hösten 2008 en lärarutbildning där barnskötare utbildas tilllärare. Barnskötarna ska ha minst tre års yrkeserfarenhet av att arbeta inom förskola ellerfritidshem. Denna yrkeserfarenhet gör att barnskötarna har, genom ett valideringsförfarande,fått sig tillgodoräknat den första kursen i utbildningen. Dessutom antas yrkeserfarenhetenbidra till att studenterna kan, samtidigt som de arbetar, läsa en "förtätad" utbildning som läsespå kortare studietid än i den reguljära lärarutbildningen. Detta motiverar att yrkeserfarenhetstuderas närmare i denna utbildning. För detta ändamål bedrivs ett forskningsprojekt därrelationen yrkeserfarenhet och professionsutbildning studeras.Denna rapport redovisar en inledande delstudie i detta projekt. Syftet med denna delstudieär dels att beskriva hur yrkeserfarenheten tar sig uttryck när deltagarna innan utbildningendiskuterar vardagssituationer i sin yrkespraktik, dels att utveckla kunskaper omseminariesamtalets möjligheter att bidra till att deltagare utvecklar ny kunskap. För båda dessasyften valdes en seminariegrupp bestående av sex barnskötare och en seminarieledare ut.Resultatet av delstudien visar att barnskötarna diskuterade vardagssituationer och dilemmani dessa som fokuserar på olika aspekter av förskolans omsorgs- och fostransuppdrag. Denförsta talarens beskrivning av sitt dilemma kom att sätta ramen för övriga deltagaressamtalsbidrag vilket bidrog till att deltagarna hade svårt att utifrån sin erfarenhet utveckla nykunskap under seminariet. Samtidigt visar studien att deltagarna uttrycker olika synsätt påbarn och barns utveckling. Exempelvis uttrycker deltagare både en form av sociokulturelltperspektiv där förhållanden i omgivningen betonas och ett utvecklingspsykologiskt synsättdär barns inre egenskaper betonas.
|
|
