| 1. |
-
Se skolan : forskningsmetoder i pedagogiskt arbete
- 2008
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Denna bok visar en spännvidd av forskningsmetoder som går att använda i undersökningar i pedagogiskt arbete. En rad forskare bidrar med exempel från sin egen forskning och delar med sig av sina erfarenheter, för att ge en levande bild av hur olika metoder kan tillämpas. På detta sätt ges också en möjlighet till ökad förståelse för hela arbetsprocessen och de olika överväganden och modifieringar som ofta krävs. Samtidigt hoppas vi att forskningsexemplen i sig ska ge värdefull kunskap om frågor med anknytning till pedagogiskt verksamhet.Den vetenskapliga undersökningen kräver både kreativitet i planerings- och idéstadiet och systematik i själva genomförandet. Om man inte har någon tidigare erfarenhet av att göra vetenskapliga undersökningar är det kanske lätt att börja arbetet med att fundera över vilken metod man ska använda sig av, eftersom metoden kan förefalla konkret och gripbar. Många studenter har tidigt en föreställning om att de vill göra exempelvis en intervjustudie, men har samtidigt inte formulerat något forskningsproblem. Att för en forskare välja metod eller metoder före själva forskningsproblemet blir dock lika bakvänt som för en byggmästare att välja verktyg innan hon/han bestämt sig för vad som ska byggas. Därför är boken strukturerad utifrån själva forskningsproblemet – som ju är forskningens kärna – istället för att utgå från metoden som enbart är ett medel för att uppnå målet. Eftersom vi vill visa metodanvändning i autentiska forskningsarbeten går det inte heller att helt och hållet renodla metoderna. Ofta behöver forskaren använda flera olika metoder för att kunna få svar på en och samma forskningsfråga.Forskningsexemplen i boken är förankrade i olika forskningstraditioner och skiljer sig åt med avseende på ontologiska utgångspunkter och vilken typ av frågor som ställs. Framställningarnas olika språkliga karaktär är bland annat en konsekvens av att forskarna skolats inom olika traditioner. Inom vissa traditioner är till exempel det direkta tilltalet vanligt, ofta med ett väl synligt "författarjag" och inom andra traditioner är det brukligt att formulera sig i passiva satser. Vi har medvetet valt att inte redigera bort sådana skillnader, eftersom vi ser en poäng i att visa läsaren på olika sätt att formulera sig i vetenskapliga framställningar.De flesta författare har beskrivit relationen mellan teori och vald metod i sina respektive kapitel. Forskning kan utgå från både teoribaserade och teorigenererande metodansatser. I boken finns ett flertal exempel på forskningsmetoder som startar i en eller flera specifika teorier, men det finns även exempel på motsatsen där forskarens ambition istället är att generera teorier genom sina studier. En viktig aspekt, som även avspeglar sig i de olika kapitlens underrubriker, är skillnaden mellan insamlingsmetod och analysmetod. Den här boken behandlar både insamlings- och analysmetoder, men kapitlen fokuserar i olika utsträckning det ena eller andra.I några kapitel berörs frågan om kvantitativ kontra kvalitativ forskning och vi hoppas att de olika belysningar frågan får kan bilda utgångspunkt för funderingar och diskussioner om det lämpliga eller möjliga i en sådan uppdelning. I diskussionen kring kvalitativ och kvantitativ är det dock nödvändigt att hålla isär om det handlar om själva metoden, typ av data eller om man rent av rubricerar hela studien som det ena eller andra.Även om de olika forskningsexemplen är hämtade från specifika skolformer, olika åldersgrupper och varierande ämnen, kan de inspirera till andra forskningsområden inom pedagogiskt arbete. Det går med andra ord att dra nytta av en beskrivning som exempelvis berör svenskämnet i grundskolans tidigare år, även för den som tänker undersöka något som rör ett annat ämne på gymnasiet.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Vinterek, Monika, 1956-
(author)
-
How to live democracy in the classroom
- 2010
-
In: Education Inquiry. - Umeå : Umeå School of Education, Umeå University, Sweden. - 2000-4508. ; 1:4, s. 367-380
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim of the study presented in this article is to explore the teaching of pupils in relation to their behaviour and attitudes in everyday work in the classroom. It is the educational objectives associated with democracy linked to the teacher’s teaching and fostering actions that are of main interest. The results are based on an analysis of data from 120 hours of classroom observations and contextualised interviews with a primary teacher during a period of one and a half years. Using data from audio recordings and notes taken from observations, I have analysed the pupils’ behaviour and attitudes in relation to educational objectives and the teacher’s teaching and fostering actions. A democracy stance and democracy signs are important concepts used in the study. My conclusion is that the way democracy is thought and lived in this classroom seems to hold great potential for promoting knowledge in and about democracy.
|
|
| 4. |
- Vinterek, Monika, 1956-
(author)
-
Individualisering i ett skolsammanhang
- 2006
-
Book (peer-reviewed)abstract
- Boken presenterar föreställningar om och intentioner med en individualiserad undervisning och hur en sådan kommer till uttryck i den pedagogiska praktiken. Vidare behandlas effekter som kan utläsas av en metodik som har individualisering som ledstjärna. Den undersökning som presenteras är ett försök att samla, summera och integrera kunskap om individualisering i ett skolsammanhang. Studien fokuserar förhållanden inom grundskolan. En ökad kunskap om vad begreppet individualisering kan stå för och vilka effekter olika typer av individualiseringssatsningar resulterar i skulle kunna stärka möjligheterna för yrkesverksamma att satsa rätt i förhållande till de avsikter man har. Förhoppningsvis kan det också leda till tydligare formuleringar när beslutsfattare på olika nivåer ger uttryck för intentioner i sådana riktningar.
|
|
| 5. |
- Vinterek, Monika, 1956-, et al.
(author)
-
Introduktion
- 2008
-
In: Se skolan. - Umeå : Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet. - 9789172645981
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 6. |
- Vinterek, Monika, 1956-
(author)
-
Vad är pedagogiskt arbete?
- 2002
-
In: Lärarutbildning och Forskning, (Journal of Research in Teacher Education). - Umeå : Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet. - 1404-7659. ; 9:1, s. 11-21
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In this article I discuss the new research-subject Educational work. Why do we have this new subject, what is it today and what will it become? In already written documents is the pedagogical practice and frame-factors that influence the pedagogical practice in focus for what is supposed to be studied in Educational work. The research and doctorial studies are said to deal with the pedagogical practice as well as its theory. Is there a risk that Educational work ends up being nothing but a kind of in-service training or that it will be criticized for the same reasons as pedagogic are other questions discussed. The full answer to what Educational work is or will become, will very much be shown in the coming research. The research will be formed by already written documents but probably will the kind of education given in teacher education and in doctorial studies be of greater importance. To say that research and doctorial studies in Educational work should start in the pedagogical practice as well as its theory entails responsibility. It must mean closeness to the everyday life in schools where questions of teaching and learningare studied in relation and in a context.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Vinterek, Monika, 1956-
(author)
-
Åldersblandning i skolan : elevers erfarenheter
- 2001
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Mixing ages in school classes became more and more common during the last dec-ades of the 20th century. From being a way to organise classes out of necessity they have now come to be something which is implemented on the basis of pedagogical arguments. The aim of this research has been to improve our knowledge of classes where pupils are not of the same age. A study of the pupils’ perspectives has been my main interest. (Age) homogeneous class can been looked upon as a result of the authorities’ deci-sion to have a fixed age for children to start school and their decision that certain courses should be completed within a defined period of time. Terms and the data concerning heterogeneous age groupings are ambiguous and cannot be fully understood without knowledge of national and sometimes even local contexts. Practices within age heterogeneous classes may differ greatly. A great deal of individual work takes place in age heterogeneous classes. Whether the class is non-mixed or mixed-aged does not seem to have a major im-pact on cognitive or non-cognitive abilities among the pupils, but there are suggestions that age heterogeneous classes might be disadvantageous to pupils in problematic situations. I am able to show that more than 30% of pupils in grades 1-3, close to 25% in grades 4-5, about 15% in grade 6 and a couple of percent of Swedish pupils in the later school years are taught in mixed-age groups. My own empirical research focuses on pupils’ experiences. My investigation has a ‘life-world’ oriented approach inspired by phenomenology. Pupils in grades 5 and 6 from three schools in three different socio-economic settings were interviewed. These pupils had experienced both mixed-age and single-age classes. The life-world of pupils seems to be something different from that encompassed by the philosophy about the advantages of mixing the ages in classes. Pupils find it diffi-cult to maintain or create relationships when only a few pupils of the same sex, who have started school at the same time, can be together in a class for a long time. Be-cause of the importance of social relationships almost every pupil in this investigation wished to be in a single-age class during the following year. It is the importance of common experiences rather than age that is central. Pupils stated that having things in common to study in their everyday schoolwork makes it easier to communicate and contributes to stable friendships. In my conclusion I focus on what it means to have relationships and how these are important for human identity. I also try to show how relationships are important in learning situations at school and for pupils’ opportunities to expand their knowledge.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Vinterek, Monika, 1956-, et al.
(author)
-
The Decrease of School Related Reading in Swedish Compulsory School – Trends Between 2007 and 2017
- 2022
-
In: Scandinavian Journal of Educational Research. - : Routledge. - 0031-3831 .- 1470-1170. ; 66:1, s. 119-133
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Even though the importance of extensive reading practice is well documented, as are students’ changing leisure-time reading habits, we still have little knowledge of how much students read at school. Therefore, this study investigates how many pages of continuous and coherent text, nonfiction as well as fiction, students in middle and lower secondary school read during an ordinary school day. Comparing data from two large-scale surveys, in 2007 and 2017, our analyses indicate that the proportion of students who read one full page or more has decreased significantly. There are still more students in middle school compared to lower secondary who read nonfiction, whereas the reading of fiction is now equally low. We conclude that the growing achievement gap among Swedish students on reading literacy tests is mirrored in the widening divide between students who still read extensively at school and those who do not read at all.
|
|
