SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "AMNE:(SOCIAL SCIENCES) ;lar1:(naturvardsverket)"

Sökning: AMNE:(SOCIAL SCIENCES) > Naturvårdsverket

  • Resultat 1-10 av 76
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Norrby, Thomas, et al. (författare)
  • Framtidens Flexibla Förvaltningsformer? : En utvärdering av projektet Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Projektet Samverkansplaner för värdefulla kust- och havsområden startades 2008 på initiativ av Naturvårdsverket utifrån behovet att utveckla förvaltningsformer för bevarande och hållbart nyttjande av större värdefulla kustoch havsområden. Det övergripande syftet med projektet var att bidra till att uppfylla Sveriges åtaganden inom Helsingforskommissionen (HELCOM) och Oslo-Paris konventionen (OSPAR), samt åtagandet inom FN:s konvention om biologisk mångfald. Projektet har bestått av fem regionala pilotprojekt som drivits av länsstyrelserna i Västernorrlands, Stockholms, Östergötlands, Blekinge och Västra Götalands län. Fyra av projektområdena är helt eller delvis klassade som Baltic Sea Protected Areas (BSPA). Det femte är delvis klassat som Marine Protected Area (MPA). Samtliga områden saknade en plan för framtida förvaltning. Pilotprojektens uppdrag var att utveckla samverkansplaner för respektive område med ekosystemansatsen som vägledning. SLU har fått i uppdrag att utvärdera projektet av Naturvårdsverket. Utvärderingen fokuserar på processerna i pilotprojekten, dvs. hur projekten kom igång och hur arbetet med samverkansplanerna genomförts. Utvärderingens ansats är kvalitativ och har som huvudsaklig inriktning att undersöka hur viktiga aspekter av ekosystemansatsen förståtts och operationaliserats i de olika piloterna. Syftet är också att undersöka på vilket sätt detta givit avtryck i det fortsatta arbetet med samverkansplanerna. De enskilda piloterna har analyserats var och en för sig. Analysen har varit inriktad på att ringa in piloternas 1) förutsättningar, 2) arbetsprocess och 3) resultat (samverkansplanerna) med avseende på centrala aspekter av ekosystemansatsen. Dessa aspekter har speglats i tre begreppspar: delaktighet och samverkan, förankring och legitimitet, samt lärande och adaptivitet. Analysen av de enskilda pilotprojekten ligger till grund för en jämförande analys av de olika pilotprojekten, och därefter för rapportens slutsatser och rekommendationer. Dessa finns sammanfattade i kapitel 6. Det finns ett fortsatt behov av att undersöka, praktiskt pröva och utveckla förståelse för hur vi kan utveckla nya förvaltningsformer för bevarande och hållbart nyttjande av naturresurser, med ekosystemansatsen som bas. Men det finns inga entydiga svar på frågor om hur man skapar ett brett och kontinuerligt deltagande, hur man initierar och upprätthåller ett adaptivt, reflekterat och lärande arbetssätt, hur man organiserar flernivåförvaltningen eller vilken roll myndigheter och andra berörda kan och ska ha. Därför måste nya förvaltningsformer fortgående prövas, samtidigt som det är viktigt att utnyttja lärdomar från tidigare projekt.
  •  
2.
  • Öhrman, Phillip, et al. (författare)
  • En studie om tillit till inventeringssystemet för stora rovdjur
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Tillit, att lita på samhället och på sina medmänniskor, är samhällets kitt. Ett samhälle, inklusive dess olika komponenter, som präglas av hög tillit antas fungera bättre än om tilliten är låg. Syftet med vår studie är att utvärdera tilliten till inventeringssystemet för stora rovdjur bland de myndigheter och intresseorganisationer som är direkt berörda av systemet. På basis av intervjuer utvärderade vi tilliten genom sex olika delkomponenter; kommunikation,ansvars- och kompetensfördelning, resurser, respekt, kunskap och rättvisa. Vi har identifierat brister i alla sex delkomponenterna vilket sammantaget resulterar i att tilliten för systemet kan betecknas som låg. • Kommunikationen i systemet; hur kommunikationen sker, vad somkommuniceras, och på vilket sätt beslut kommuniceras upplevs som undermålig.• Ansvars- och kompetensfördelningen upplevs som otydlig. Det finns en klyfta mellan de som fastställer regler och riktlinjer och de som utför inventeringarna, varför relationerna präglas mer av kontroll och misstro än av handlingsutrymme och tillit.• Inventeringsresurserna räcker inte till eller prioriteras fel; t.ex. prioriteras varg på bekostnad av de övriga arterna. Det minskar förutsättningarna att fatta välgrundade beslut om ersättningar för rovdjurspredation ochom licens- och skyddsjakt.• Respekten för kunskap, näringsverksamhet och ideellt arbete upplevs som bristfällig. Respekten missgynnas också av den rigida kontrollkultur som upplevs ha utvecklats till följd av mål- och resultatstyrning i kombination med strikta inventeringskriterier.• Integrationen av ny kunskap är bristfällig. Bristen på ett systematiskt s.k. adaptivt lärande leder till att nya lösningar inte tillämpas eller utvecklas i tillräckligt hög grad.• Systemet upplevs som orättvist och slutet. En översyn av hur kostnader och nytta fördelas efterlyses av aktörerna, både vad gäller direkta kostnader,men även transaktionskostnader, dvs. kostnader förknippade med samråd och samverkan. Det är också oklart hur aktörerna aktivt tillåts delta i utvecklingen av systemet. Aktörerna lyfter fram en rad förslag till hur tilliten kan stärkas. Det utgör grunden till förbättringar som också kan accepteras av de flesta:• Inled ett systematiskt kvalitetssäkringsarbete med fokus på dialog och aktörssamverkan, till exempel inom ramen för Dialog för Naturvård.• Arbeta gemensamt fram en tydlig rollfördelning som beskriver vem som gör vad, när och varför inom hela inventeringskedjan, med syftet att öka förutsägbarheten för alla inblandade.• Skapa incitament och strukturer för adaptiv förvaltning inom hela inventeringskedjan,på alla nivåer.• Ta fram en översyn av hur kostnader och nytta fördelas för alla aktörer.Det ska inkludera direkta kostnader och transaktionskostnader, dvs. kostnader förknippade med samråd och samverkan.• Utveckla och effektivisera inventeringsmetoderna, gärna med ny teknik som DNA, kameror och drönare. Utöka samarbetet med forskningsprojekt som till exempel ScandCam.• Återkoppla direkt till intresseorganisationernas och allmänhetens observationerför att öka motivationen att rapportera.• Utveckla ett regelverk för de år där det saknas inventeringsdata (t.ex.på grund av snöbrist), genom till exempel en rutin för framskrivning av antalet djur baserat på trendanalys.• Minska fjärrstyrningen, NVs roll bör vara mer koordinerande än kontrollerande.• Verka för kunskapsintegration (s.k. kollektiv intelligens) genom att samordnakunskaper, vetenskaplig samt lokal och traditionell kunskap, så att det gagnar hela systemet.• Gör en översyn av hur resurser fördelas och prioriteras i systemet.
  •  
3.
  • Jönsson, K. Ingemar, 1959-, et al. (författare)
  • Ekologisk kompensation som styrmedel i kommunal planering
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Projektet har undersökt erfarenheter av och förutsättningar för att tillämpa ekologisk kompensation inom ramen för den kommunala planeringen. Inom olika delstudier har projektet undersökt ekologisk kompensation som styrmedel, tillämpningen av skadelindringshierarkin, utformningen av kompensationsmodeller och rutiner, användningen av olika modeller för beräkning av förluster och vinster inom kompensationsprojekt, samt allmänhetens preferenser för olika kompensationsalternativ. Projektet har genomförts i nära samarbete med Helsingborgs och Lomma kommun, och Kommunförbundet Skåne har varit projektets kommunikationspartner och arrangör av flera större möten och workshopar med tjänstemän från många kommuner i Skåne. ...
  •  
4.
  • Sandström, Emil, et al. (författare)
  • Biospheres Reserves through Collaborative Governance : A study of organisational forms and collaborative processes in Sweden’s biosphere reserves
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • In June 2019, Sweden received its seventh biosphere reserve. Biosphere reserves are part of UNESCO’s global programme Man and the Biosphere (MAB), which commenced in 1971 with the aim of enhancing the relationship between humans and the environment. There are more than 700 biosphere reserves in the world that strive to be model areas for sustainable societal development. In total, Sweden’s biosphere reserves account for about seven per cent of the country’s total surface area.The report describes the development that has taken place in Sweden’s biosphere reserves regarding their organisational structures and their formation processes. The report is based on semi-structured interviews and conversations with about 60 key informants in combination with extensive analysis of documents. Based on the biosphere reserves’ mission to promote collaboration and dialogue for sustainable societal development, the report describes the challenges and success factors that have emerged since their establishment and discusses these in relation to issues concerning organisational change, representativeness, legitimacy and organisational effects.The report shows that the biosphere reserves are characterised by extensive collaboration among different stakeholders and organisations, but run the risk of mission drift due to their hybrid organisational character and their interactive working methods. The report also reveals several significant qualitative results of the biosphere reserves’ organisational processes. In several of the biosphere reserves, people have started to perceive and relate to their environments in new ways as a result of the work. The collaborative work processes have also contributed to resolving several natural resourcerelated conflicts. Finally, the report provides recommendations for supporting the work with biosphere reserves in Sweden.
  •  
5.
  • Sandström, Emil, et al. (författare)
  • The process of creating Biosphere Reserves : An evaluation of experiences from implementation processes in five Swedish Biosphere Reserves
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • During autumn 2011 The Swedish University of Agricultural Science (SLU) wasgiven the task by the Swedish Environmental Protection Agency, to evaluate theimplementation processes involved in establishing Biosphere Reserve status in fiveSwedish Biosphere Reserves (of which one is still in candidate phase).The evaluation also aims to be proactive, in order that the conclusions and recommendationsprepare the ground for further work on Biosphere Reserves. The longer-term goal of the Swedish Environmental Protection Agency, with this and otherevaluations, is to disseminate experience and good practice with respect to effectivemethods for collaboration, and long-term management of natural resources.Within UNESCO's "Man and the Biosphere" (MAB) programme, Biosphere Reservesare important tools. MAB as a concept originated in the 1960s and was fromthe start a scientific initiative. The original idea of the MAB programme was,amongst other things, to find through research, relevant solutions through sensibleuse and conservation of natural resources. The Biosphere Reserve as an idea andtool was introduced into the programme in 1973.Today there are circa 580 areas in over 100 countries worldwide that are internationallyrecognised by UNESCO. Sweden enlisted in the MAB programme in 1986and the development of Biosphere Reserves as determined by what is known as theSeville Strategy 1 (1995) has been on-going since the beginning of 2000. Interest inBiosphere Reserves has grown since then and in the last five years UNESCO hasdesignated four new zones in Sweden (a fifth zone is nominated and will be designatedin July 2012). The Swedish Environmental Protection Agency, which supportsthe handling processes of the applications for nomination to Biosphere Reservesby UNESCO has, together with the applicants involved, seen the need tocollate the experiences of the application and implementation processes for designationto Biosphere Reserves.The vision of the Swedish MAB programme is that "Society ensures the basis forhuman welfare through the conservation of biological diversity and sustainable useof ecosystem services" (http://www.biosfaromrade.org/, April 2012). It is intendedthat the Biosphere Reserves will function as a cohesive unit in order that differentstakeholders get the opportunity to interact in a strategic way, and create the conditionsfor learning. The purpose of the Swedish MAB programme is to "Create conditionsfor Biosphere Reserves to serve as model areas for sustainable development,and stimulate the research which strengthens the role of the Biosphere Reservesin the learning process on sustainable use of ecosystem services, as well asto interact with, and inspire in order to translate experience and knowledge fromthe model areas" (http://www.biosfaromrade.org/, April 2012).The Programme Committee for the Swedish MAB has a decision-making and financingfunction. The Swedish Environmental Protection Agency heads the Committeeand also holds the Chair. In addition the Committee comprises representativesfrom research funding bodies, research institutions, The Swedish Associationof Local Authorities and Regions and The Biosphere Council. The BiosphereCouncil has the task of developing the programme and is the MAB Committee'sExecutive Agency. The membership comprises the national MAB Coordinator andall of the Biosphere Coordinators. Within MAB there is also a Biosphere network,which is intended to work as a reference network made up of stakeholders andthose active within the Biosphere Reserve and the MAB programme.
  •  
6.
  • Sandström, Emil, et al. (författare)
  • Utveckling av modellområden för hållbar samhällsförändring: en studie om organisationsformer och samverkansprocesser i Sveriges biosfärsområden
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sverige fick i juni 2019 sitt sjunde biosfärområde. Biosfärområden är en del av Unescos globala program Man and the Biosphere (MAB) som startade 1971 i syfte att utveckla relationen mellan människan och hennes livsmiljö. Det finns över 700 biosfärområden i världen som strävar efter att vara så kallade modellområden för hållbar samhällsutveckling. Sveriges biosfärområden utgör sammanlagt drygt sju procent av landets totala yta. I rapporten beskrivs utvecklingen av Sveriges biosfärområden med särskilt fokus på områdenas organiserings- och bildningsprocesser. Rapporten bygger på semistrukturerade intervjuer och samtal med ett femtiotiotal nyckelaktörer för Sveriges biosfärområden i kombination med omfattande dokumentstudier. Rapporten diskuterar de utmaningar och framgångsfaktorer som uppkommer i biosfärorganisationerna och sätter dessa i relation till frågeställningar om biosfärområdenas representativitet, legitimitet samt organisatoriska förändringar och effekter. Rapporten visar hur biosfärorganisationerna förändrats över tid och hur de präglas av omfattande interaktiv samhällsstyrning, som utmärks av samverkan mellan en mångfald av olika aktörer inom biosfärområdena. Samtidigt innebär biosfärorganisationernas interaktiva arbetssätt och hybrida karaktär att det kan finnas risk för så kallad mission drift, där organisationerna riskerar att frångå sina ursprungliga uppdrag. Rapporten visar också på flera betydelsefulla kvalitativa effekter av biosfärområdenas organiseringsprocesser. I flera av områdena har bland annat biosfärarbetet bidragit till att människor börjat betrakta och förhålla sig till sin omgivning på nya sätt. Det interaktiva arbetssättet har också bidragit till att lösa flera naturresursrelaterade konflikter. Avslutningsvis ger rapporten rekommendationer för det fortsatta arbetet med att stödja biosfärarbetet i Sverige.
  •  
7.
  •  
8.
  • Skarin, Anna, et al. (författare)
  • Renar, renskötsel och vindkraft : Vinter- och barmarksbete
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Syftet med denna studie var att studera hur vindkraftutbyggnad påverkat renars val av betesområde och rörelsemönster och renskötseln under vinterbetessäsongen samt under barmarkssäsongen. Våra studier har innefattat vinterbetesområden i Mittådalen sameby (Glötesvålens vindkraftsanläggning) och Tåssåsen sameby (Mullbergs vindkraftsanläggning), och barmarksområden (året-runt-markerna) i Malå sameby (Jokkmokksliden, Storliden, Ytterberg och Åmlidens vindkraftsanläggningar). Arbetet med den här rapporten har genomsyrats av en samproduktion av kunskap tillsammans med de renskötare som varit berörda av de vindkraftsetableringar vi studerat. Vårt arbetssätt har utgått från en kombination av kunskapsinhämtning från den traditionella och kvalitativa kunskapen hos samebymedlemmarna, i linje med Akwé: Kon Guidelines och från kvantitativa analyser av GPS-data från renar i relation till olika omvärldsfaktorer. Detta har gett oss möjligheten att skapa en mångfasetterad och komplex förståelse av hur renen och renskötseln påverkas av vindkraftsutbyggnad. Renskötarnas kunskap har varit essentiell för att förstå hur renskötseln påverkas av utbyggnaden och den har utgjort grunden för att tolka GPS-data från renarna. I alla studieområden har vi analyserat GPS-data från tiden före etablering av vindkraft, under byggfas och under driftsfas. Renskötarnas information om renskötselstrategier har varit nödvändig för att avgöra vilka positioner som representerar renarnas egna beslut och val av betesområden, vad som representerat renskötarens beslut och val, eller vad som representerat en kombination av både renens och renskötarens beslut och val.I den kvalitativa analysen har vi diskuterat och arbetat med renskötarna genom att organisera fokusgruppsmöten och intervjuer där vi diskuterat renskötseln, hantering av renarna, vilka faktorer som påverkar renen och renskötseln, samt väder- och snöförhållanden. Dessa möten har transkriberats och materialet har delats med deltagarna. Vi har också samlat in information från dagböcker och anteckningar som renskötarna har delat med sig av.Den kvantitativa analysen baserades på GPS-data för beräkning av habitatvalsmodeller och analyser av renarnas rörelsehastighet. Data var tillgängligt genom samebyarnas egen märkning av renar med GPS-halsband och genom tidigare forskningsprojekt (Malå sameby). Positioner från djur utrustade med GPS-halsband tillsammans med rumsliga och tidsbundna miljöfaktorer utgjorde grunden i beräkningar av hur renarna valde eller undvek områden och om detta förändrades i och med etableringen av vindkraft. Vi definierade vinterbetessäsongen för Mittådalen och Tåssåsen samebyar, för åren 2008–2018 respektive 2008–2019, från den tidpunkt när renarna flyttades ner till vinterbetet fram till att de flyttade tillbaka till kalvningsområdet på våren. Byggfasen för respektive anläggning pågick under åren 2012–2014 respektive 2013–2014. I Malå sameby analyserades GPS-data för åren 2008–2011 och 2015–2018 och där pågick byggfasen under 2010–2011 (Åmliden 2011–2012). Vi analyserade data från den tidpunkt när renarna flyttade upp till året-runt-betesområdet i slutet av april fram till höstskiljningen i november när de flyttade österut igen till vinterbetesområdet. Vi delade in barmarkssäsongen i kalvnings-, sommar- och höstperiod och analyserade habitatval på regional (renens val av hemområden inom säsongsbetesområdet) och intermediär skala (renens val av betesområde inom hemområdet), och renarnas rörelsehastighet vilket gav ett relativt mått på betesro. Vi analyserade hur habitatval och rörelsehastighet varierade i relation till olika omvärldsfaktorer, som avstånd till eller ljudnivå från vindkraftverken, avstånd till allmän och enskild väg, kraftledning, gruva (Malå sameby), skoter- eller vandringsleder, topografi (höjd över havet, lutning, och sluttningens riktning och läge i terrängen), ägoslag (marktyp), vinterbetesförhållande och etableringsfas för vindkraft.Resultaten från våra analyser visade att renar och renskötsel påverkades negativt av vindkraftutbyggnad. Graden och arten av påverkan varierade över året och med respektive områdes övriga förutsättningar. Vintertid påverkades renskötselarbetet och möjligheten till att utnyttja betesmarkerna. I Mittådalen sameby innebar etableringen av vindkraft på Glötesvålen i kombination med påverkan från skogsbruket att det var svårt att nyttja området. Det ledde till att samebyn inte fann det lönsamhet att försöka nyttja det annars utmärkta betesområdet på Glötesvålen. Detta område var tidigare speciellt viktigt under vintrar med svåra snöförhållanden. I Tåssåsen sameby hade renskötarna inte möjlighet att undvika området där Mullbergs vindkraftsanläggning etablerades, eftersom området ligger centralt inom en vintergrupps betesområde. Här ledde vindkraftutbyggnaden till ökade problem speciellt under vintrar med svåra betesförhållanden, vilka också var vanligast efter att vindkraften etablerats. Analyserna av GPS-data från dessa två områden visade att renarna inte undvek vindkraftsanläggningarna, men renarnas förväntade ökning i användning av höglänta områden under svåra snöförhållanden var betydligt lägre (45 %) på Mullberg jämfört med närliggande berg. Samtidigt ökade antalet påkörda renar på de större allmänna vägarna i närheten av anläggningen. Under driftsfasen blev det också svårare att hantera renarna i samband med att rovdjursförekomsterna i området ökade.Under barmarkssäsongerna kalvning-, sommar- och höstperioderna i Malå sameby visade analyserna av GPS-data på en stor variation i hur vindkraftsetableringarna påverkade renarna. Jämfört med tiden före byggfas undvek renarna vindkraftsanläggningarna under kalvnings- och höstperioden under driftsfas, men inte under sommarperioden. Minskningen var mest markant i myrområden där renarnas användning minskade med i genomsnitt 34 % respektive 21 % 3 km från vindkraftsanläggningarna under kalvnings- respektive höstperioden, medan de ökade användningen av myrar med 22 % vid 3 km under sommarperioden. Renarnas förändrade beteende mellan de olika barmarksperioderna visade på en plasticitet (eller avvägning) i beteendet där de verkade söka efter det bästa tillgängliga betesområdet. Bytesdjur, som renar, gör ofta avvägningar mellan vad som är minst farligt, eller stressande för dem. För renarna kan valet stå mellan risken att få sin kalv tagen av en björn eller att bli ansatt av insekter. Detta ledde till att renarna antingen undvek (kalvningsperioden) vindkraftsanläggningarna för att bättre upptäcka björnar eller att de faktiskt använde områden nära anläggningarna för att slippa bli angripna av parasiter (sommarperioden).I vinterbetesområdena analyserade vi hur ljudnivå från vindkraftverken påverkade renarnas habitatval på intermediär skala (landskapsskala), och i samtliga studieområden analyserade vi om det påverkade renarnas betesro (rörelsehastighet). Sammantaget visade analyserna att ljudnivån från vindkraftverken påverkade renarnas habitatval och betesro negativt, men att påverkan varierade med vegetationstyp och förekomsten av rovdjur. I Tåssåsen visade analyserna att renarna vistades i områden där ljudnivån var högre från vindkraftsverken när tätheten av varg var högre. När tätheten av järv var högre minskade de användningen av områden där ljudnivån var högre. Oavsett förekomst av rovdjur ökade renarna rörelsehastigheten (sämre betesro) med ökad ljudnivå från vindkraftverken, och när rovdjurstätheten var lägre ökade den mer. Exempelvis ökade rörelsehastigheten med 24 % (0,18 km/12 h) om ljudnivån ökade från 0 dB till 40 dB, och 34 % (0,30 km/12 h) om ljudnivån ökade till 60 dB vid relativt låg järvtäthet. Under sommar- och höstsäsongen hade renarna i Malå sameby högre rörelsehastighet när ljudnivån från vindkraftverken var högre samtidigt som tätheten av björn var högre. Faktorerna ljudnivå från vindkraftsverken och avstånd till vindkraftverken var korrelerade och genom modellselektion valde vi den variabel som var bäst anpassad till data för respektive område och tidsperiod. I Mittådalen under vintern och i Malå under kalvningsperioden, gav avstånd till vindkraftverken en bättre modell och visade att renar som var närmare vindkraftverken hade sämre betesro. I Mittådalen samvarierade avstånd till vindkraft med rovdjurtäthet och rörelsehastigheten ökade nära vindkraftverken när järvtätheten var lägre.Sammanfattningsvis visar omfattningen av de studerade områdena, mängden och tidsintervallet av insamlade GPS-data, bidraget från renskötarna och de statistiska analyserna i den här rapporten (och även tidigare resultat) på viktiga frågor som bör beaktas i den storskaliga planeringen av vindkraft i Sverige. Våra analyser och resultat visar att de kumulativa (samlade) effekterna av vindkraft och annan markanvändning i kombinationen med stora variationer i väderlek vintertid och andra naturliga påverkansfaktorer som rovdjursförekomst, ger en komplex påverkan på renar och renskötsel som är sammanflätade med de beslut som renskötarna tar. Det mest uppenbara problemet vi identifierade med vindkraft i vinterbetesområdena var att etableringarna sker i höglänta områden där det också ofta är högre topografisk variation. Sådana höglänta områden är speciellt viktiga för renskötseln under svåra vinterbetesförhållanden, vilka blir allt vanligare i och med klimatförändringarna. Renskötseln kan därigenom ses som dubbelt drabbade av klimatförändringarna, dels blir de svåra vintrarna alltmer frekventa och dels sker den förnybara energiproduktionen som ska avhjälpa klimatförä
  •  
9.
  • Wikström, Sofia A., et al. (författare)
  • Ekosystemansatsen – praktiska erfarenheter från svensk havs- och vattenförvaltning
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Rapporten sammanfattar resultaten från forskningsprojektet ”Ekosystemansatsen – praktiska erfarenheter och nästa steg”. Projektet har undersökt erfarenheter av det praktiska införandet av ekosystembaserad havs-, vattenoch fiskförvaltning i Sverige, utifrån publicerad litteratur och intervjuer med nyckelpersoner i Sverige, Tyskland, Norge och USA. Sammanställningen visar att Sverige tagit flera steg mot en mer ekosystembaserad förvaltning, men pekar också på svårigheter. En viktig erfarenhet är att ekosystembaserad förvaltning ställer höga krav på samverkan och kommunikation mellan aktörer och att en stabil och tillräcklig finansiering är en viktig förutsättning. Det finns behov av en tydligare styrning och uppföljning från centrala myndigheter, en mer långsiktig finansiering och tydligare processer för kunskapsutbyte mellan olika aktörer. Det finns även ett behov av att kartlägga bristande överensstämmelse mellan olika sektorslagstiftningar och olika samhällsmål och att diskutera målkonflikter på nationell nivå. Implementeringen av åtgärdsprogram och planer behöver stärkas genom att berörda aktörer ges ett tydligt ansvar för att förvaltningsmål uppfylls och för en ambitiös uppföljning av framsteg mot målen. Det vore också önskvärt att vidareutveckla indikatorer för ekosystembaserad förvaltning som kvantitativt mäter framstegen mot dess principer. 
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 76
Typ av publikation
rapport (70)
bok (4)
samlingsverk (redaktörskap) (1)
proceedings (redaktörskap) (1)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (69)
refereegranskat (4)
populärvet., debatt m.m. (3)
Författare/redaktör
Söderholm, Patrik (7)
Waldo, Åsa (5)
Söderqvist, Tore (4)
Fredman, Peter (4)
Ek, Kristina (4)
Sandström, Emil (4)
visa fler...
Hasselström, Linus (3)
Alkan Olsson, Johann ... (3)
Skarin, Anna (3)
Brady, Mark (3)
Bodén, Bosse (3)
Mels, Sanna (3)
Cole, Scott (3)
Eckerberg, Katarina, ... (2)
Nilsson, Mats (2)
Smith, Henrik G. (2)
Clough, Yann (2)
Pedersen, Eja (2)
Bergström, Ulf (2)
Hallgren, Lars (2)
Sandström, Camilla, ... (2)
Johansson, Maria (2)
Sandström, Per (2)
Hanson, Helena (2)
Bolin, Karl (2)
Mellin, Anna (2)
Wilhelmsson, Fredrik (2)
Johansson, Carina (2)
Elofsson, Katarina (2)
Emmelin, Lars (2)
Skärbäck, Erik (2)
Ankre, Rosemarie, 19 ... (2)
Bengtsson, Fredrik (2)
Sandell, Klas, 1953- (2)
Persson Waye, Kersti ... (2)
Kraufvelin, Patrik (2)
Lindblom, Erik (2)
Wikström, Sofia A. (2)
Klintman, Mikael (2)
Bengtsson, Mats, 197 ... (2)
Bengtsson Ryberg, Jo ... (2)
Bluhm, Gösta (2)
Hammarlund, Karin (2)
Hannukka, Inga-Lena (2)
Mels, Tom (2)
Widerström, Ingegärd (2)
Åkerman, Niklas (2)
Björn, Helena (2)
Pettersson, Ida (2)
Hristov, Jordan (2)
visa färre...
Lärosäte
Sveriges Lantbruksuniversitet (15)
Luleå tekniska universitet (8)
Lunds universitet (8)
Umeå universitet (7)
Göteborgs universitet (6)
visa fler...
Stockholms universitet (5)
Uppsala universitet (4)
Linköpings universitet (3)
Mittuniversitetet (3)
Högskolan Kristianstad (2)
Kungliga Tekniska Högskolan (2)
Högskolan i Halmstad (2)
Södertörns högskola (2)
Karlstads universitet (2)
Blekinge Tekniska Högskola (2)
Chalmers tekniska högskola (1)
Linnéuniversitetet (1)
visa färre...
Språk
Svenska (67)
Engelska (9)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (73)
Samhällsvetenskap (70)
Lantbruksvetenskap (11)
Teknik (4)
Medicin och hälsovetenskap (4)
Humaniora (3)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy