| 1. |
- Otero, Juana Camacho, 1979, et al.
(författare)
-
Unravelling the shrimp nets.
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 'Controversy mapping' can provide insights about issues related to actors, their networking, and governance where the interpretation of science is at stake. In turn, these insights can be useful for advocacy processes, collective problem-solving and decision-making. In order to explore the potential of controversy mapping, a case study was conducted for the North prawn (Pandalus borealis), which was the main subject of a controversy that started in 2014 on the West Coast of Sweden. A temporary stabilization in the controversy was reached in May 2016 when WWF endorsed the Marine Stewardship Council labeling for the also red-listed and red-lighted prawn. We used ‘controversy mapping’ from the scientific humanities, following the methodology suggested by Venturini (2010) and Latour (2012). The method allows to tracing of statements, literatures, and actors involved in a controversy. By assembling these elements, we described the process of the controversy and identify the networks that 'wrestled' over the scientific interpretation of the (same) data on population size for the Swedish West coast shrimp. Using network visualisation and analysis softwares, we map the extent of the actor networks in the controversy, and analyse the roles and influence of different actors. The material gathered was subsequently analysed through a life cycle lens in order to see how the controversy played out in the shrimp’s product chain organization. This shows advocacy actors seeking to enrol the consumption system in order to protect the shrimp, resulting in many reactions from production system actors. Based on the findings, we discuss implications for life cycle thinking and life cycle management of product chains. Among else, we suggest that controversy study can help product chain actors better understand their production and consumption system. This, in turn, may support shared conflict resolution and problem-solving, for example, in product chain roundtables.Latour, Bruno. “Mapping controversies: syllabus 2012 -13.” MediaLab. Science Po. Retrieved from www.medialab-dev.sciences-po.fr October 15, 2015.Venturini, Tommaso. “Diving in magma: How to explore controversies with actor-network theory.” Public understanding of science 19.3 (2010): 258-273
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Rex, Emma, 1978, et al.
(författare)
-
Energy efficiency along the value chain – ways of working for increased competitiveness
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report presents a project with the aim to develop methods for large companies on how to work with energy efficiency that stretches along the value chain. By studying organizational conditions and physical effects on energy and climate for six cases in three companies, recommendations are given to businesses and governments on how to work for increased life cycle energy efficiency.The results point to a range of organizational and economic challenges, but also to enablers. Four strategies for progress were identified: A) Find and share the life cycle benefits, B) Enable and encourage understanding and action, C) Get focus and priorities in line, and D) Seek or create a way forward. The study points to the need to be strategic, and to translate this strategy into priorities and operational work. Yet, it must be recognized that life cycle thinking is not the work by one company and there is a call for cross-actor arenas to discuss and develop governance of value chains beyond the act of single companies.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Holgersson, Marcus, 1983
(författare)
-
Management av immateriella tillgångar: En litteraturstudie och inriktning för framtida forskning
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- [English abstract follows below.]Svensk sammanfattning:Immateriella tillgångar står idag för en betydande del av företags tillgångar, och hanteringen av dem är en viktig del i företags och andra organisationers arbete med att stärka sin konkurrenskraft. Vinnova och PRV har fått ett regeringsuppdrag att bidra till en förstärkt kunskapsutveckling (forskning) om sambandet mellan immateriella tillgångar, innovation och ekonomisk tillväxt samt nyttjandet av patentinformation som strategiskt verktyg. Denna förstudie syftar till att göra en översikt av befintlig forskning kring hur management av immateriella tillgångar bidrar till olika aktörers konkurrenskraft i en innovationskontext. Målet är att förmedla en övergripande bild av det nuvarande kunskapsläget samt att föreslå områden inom vilka ytterligare forskning behövs. Förstudien behandlar mikro-/organisationsnivån. Fokus ligger på management av immateriella rättigheter och andra sätt att stärka konkurrenskraften relaterad till immateriella tillgångar.Förstudien innehåller tre relaterade delstudier. Den första delstudien innehåller en studie av tidigare litteraturgenomgångar. Den andra delstudien innehåller en genomgång av specialutgåvor (’special issues’) med fokus på management av immateriella tillgångar. Den tredje och sista delstudien gör en strukturerad litteratursökning av en stor mängd artiklar som innehåller relevanta koncept.Resultaten från de olika delstudierna sammanfattas i denna rapport. En relativt enhetlig bild framträder, vilket ligger till grund för förslag till framtida forskning. English abstract:Intellectual resources and properties are of increasing importance for firms and other organizations striving for competitive advantage. Vinnova and PRV have by the Swedish government been commissioned to contribute to improved knowledge development (research) about the link between intellectual properties, innovation, and economic growth, as well as the use of patent information as a strategic tool.The purpose of this pre-study is to make an overview of extant research on how management of intellectual property (IP) contributes to the competitive advantage of various actors within an innovation context. The goal is to provide an overview of the current state of knowledge and to suggest areas for further research. The pre-study covers the micro/organizational level. The focus is on management of IP rights (IPRs) and other means to strengthen the competitiveness related to intellectual property.The pre-study consists of three related sub-studies. The first sub-study includes a review of previous literature studies. The second sub-study consists of a review of special issues focusing on IP management. The third and final sub-study consists of a systematic literature search comprising a large amount of articles focusing on a set of relevant concepts.The results from the different sub-studies are summarized in this report. A relatively uniform view of the current state of knowledge emerges. This leads to a number of suggestions for future research.
|
|
| 7. |
- Holgersson, Marcus, 1983
(författare)
-
The management and commercialisation of intellectual property in European universities
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report presents the results of an empirical study that explores intellectual property (IP) management practices among universities in the European Union. The report presents models and processes of IP management and research commercialisation – and their interdependencies. Furthermore, the report identifies four main challenges for IP management, including lack of funding for proof-of-concept work, resource constraints, a broad range of technologies and industries with which technology transfer offices (TTOs) need to work, and a non-existent local industry combined with legitimacy problems when trying to partner internationally. All in all, these challenges typically make IP management in the university setting more difficult than in the private industry setting. The dominant and linear IP management process that focuses primarily on value capture – the appropriation model – is criticised, and interviewees see a need to shift focus to better interact with industry and focus more on value creation and utilisation rather than only on appropriation.
|
|
| 8. |
- Steinbach, Nancy, et al.
(författare)
-
Miljöpåverkan från svensk konsumtion - nya indikatorer för uppföljning. Slutrapport för forskningsprojektet PRINCE
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6842 Miljöpåverkan från svensk konsumtion - nya indikatorer för uppföljning Sammanfattning Projektet Policy Relevant Indicators for Consumption and Environment (PRINCE) har haft som syfte att analysera potentiell miljöpåverkan kopplad till svensk konsumtion, både i Sverige och utomlands, och att kvantifiera denna med indikatorer. För att kunna producera de föreslagna indikatorerna har projektet utvecklat en ny matematisk metod för att kombinera svenska miljöekonomiska data med en multiregional input-outputmodell, som är relativt lättarbetad och bevarar en flexibilitet som möjliggör ett byte till andra multiregionala modeller om så önskas. Baserat på detta har projektet konstruerat en ny indikatormodell, kallad PRINCE-modellen, och uppskattat en lång rad utsläpp och resursanvändning kopplat till svensk konsumtion med den. Detta inkluderar förutom växthusgasutsläpp och luftföroreningar, en rad naturresurser och utsläpp som tidigare inte har studerats lika mycket, såsom markanvändning, vattenanvändning, användning och utsläpp av kemikalier och växthusgasutsläpp från avskogning. För vissa variabler har projektet tagit fram indikatorer för ett visst år, och för vissa andra har vi producerat tidsserier för åren 2008-2014. För växthusgaser, utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid och partiklar har utsläppen från svensk konsumtion minskat under denna tid. Även arealen mark som tagits i anspråk kopplat till den svenska konsumtionen har minskat något under denna tid, medan totala materialflöden ökat. Under denna tidsperiod har förädlingsvärdet, som är ett mått på ekonomisk aktivitet, ökat vilket visar på en absolut frikoppling mellan ekonomisk utveckling och utsläpp av växthusgaser (med reservation för att inga höghöjdseffekter av utsläpp från flyg har ingått i denna studie). Utsläppsminskningen är dock betydligt mindre än den som krävs för att vara i linje med globala överenskommelser om klimatet så frikopplingen har inte varit tillräckligt stor. Det svenska generationsmålet anger bland annat att de svenska miljöproblemen ska lösas utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sverige. För de indikatorer där en tidsserie producerats (växthusgaser, utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid och partiklar) har andelen av utsläppen som sker i Sverige respektive utomlands kopplat till den svenska konsumtionen varit relativt oförändrad under den studerade tidsperioden. Då de totala utsläppen minskat så har även utsläppen som skett utomlands under perioden minskat något. Projektet har med indikatorernas hjälp studerat vilka geografiska områden där miljöpåverkan från svensk konsumtion är störst och vilka produktkategorier som ger stort utslag i uppföljningen. Resultaten är något olika för olika typer av miljöpåverkan men produkter från byggsektorn, livsmedel och jordbruksprodukter, samt hushållens direkta utsläpp bland annat från fossila bränslen är kategorier med stor miljöpåverkan. Miljöpåverkan kopplat till svensk konsumtion sker i många olika länder. Förutom i Sverige sker utsläppen bland annat i stora länder som Kina, Ryssland, Tyskland och USA men också i många andra länder som Sverige importerar ifrån. Projektet har också tagit fram en grupp med indikatorer som kan mäta kemikalieanvändningen och utsläpp på en övergripande nivå. De täcker både användning av farliga kemiska produkter och utsläpp av vissa farliga ämnen. Resultaten pekar bland annat på att både användning och utsläpp av farliga kemikalier i stor utsträckning sker utomlands. Till exempel sker endast 22% av användningen av farliga kemikalier och 20% av utsläppen av farliga ämnen, som ingår i indikatorn, för svensk konsumtions räkning inom Sveriges gränser. Kemikalieindikatorerna kräver ett visst fortsatt utvecklingsarbete, exempelvis med framtagande av tidsserier. Vidare har projektet tagit fram nya förslag på hur man kan följa upp miljöpåverkan av fiskkonsumtion beroende på typ av fisk som konsumeras och vilken fångstmetod som använts. Även fiskindikatorerna kräver fortsatt arbete innan de kan läggas till ordinarie uppföljningsprogram. Projektet har också undersökt metoder för att fördjupa analysen av miljöpåverkan av vattenanvändning i produktionen genom att urskilja vilka områden som har särskilda problem med vattenbrist. Detta är inte möjligt att göra med någon större precision i dagsläget. Två olika metoder provades inom projektet, en som använde vattenåtgång för jordbruksprodukter och en som använde data om vattenbrist per land. Slutligen har specialstudier även gjorts av viktiga produktgrupper som mat och dryck, IKT-sektorn (informations- och kommunikationsteknik), fossilbränsleanvändningen i sjöfarten med två olika metoder, samt socioekonomisk påverkan av svensk konsumtion i Kina. Baserat på resultaten har projektet genererat ett antal rekommendationer för hur arbetet med konsumtionsbaserade indikatorer kan drivas vidare: • SCB ändrar den tidigare beräkningsmetoden för att beräkna utsläpp från konsumtion och använder de multiregionala data som finns tillgängliga i EXIOBASE för att beräkna miljöpåverkan från import. • För utsläpp av växthusgaser samt för utsläpp till luft av kväveoxider, svaveldioxid och partiklar: generationsmålet följs upp med den utvecklade PRINCE-modellen som kombinerar svensk miljöekonomisk data med multiplikatorer som beräknas med en multiregional input-outputmodell. • Det internationella arbetet med förbättrad tillgång till harmoniserad miljöstatistik stöttas. • Arbetet med vidareutveckling av indikatorer för användning av naturresurser (som markanvändning och dess koppling till avskogning och biologisk mångfald, vattenanvändning, materialflöden och energi) fortsätter bland annat avseende kopplingen mellan dessa flöden och miljöpåverkan, de svenska miljömålen och de globala hållbarhetsmålen. • Forsknings- och utvecklingsarbetet med kemikalieindikatorerna fortsätter och tidsserier tas fram för att så småningom kunna ta in dem i analysen av generationsmålet. • Metoderna som föreslagits för att bedöma miljöpåverkan från fiskkonsumtion vidareutvecklas. • Metoderna som föreslagits för att beräkna utsläpp från internationella transporter vidareutvecklas.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Westholm, Lisa, 1980, et al.
(författare)
-
Assessment of existing global financial initiatives and monitoring aspects of carbon sinks in forest ecosystems – The issue of REDD
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The objective of this report is to explore the topic of carbon sinks in forest ecosystems, focusing on the issue of REDD. The report covers different angles: i) an overview of existing financial and methodological initiatives that currently invest in preparation and capacity building of potential REDD host countries, but also in REDD pilot projects, ii) the preparedness of potential host countries (Bolivia, Cameroon, Costa Rica and Sri Lanka) to establish baselines and implement a REDD system that contributes to sustainable development, and iii) the funding structure and channels of a major investor country (Norway). The focus of our analysis lies on two REDD-related issues; baseline establishment and sustainable development.
|
|
