| 1. |
- Sjöstrand, Karin, 1975, et al.
(författare)
-
När vattentillgången brister
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Access to good quality water in sufficient quantity is essential for people’s everyday life and for most businesses and economic sectors. However, water scarcity and drought are emerging as some of the most important global risks to society with both short-term and long-term effects on people, ecosystem services, biodiversity and the economic activities that depend on a reliable water supply. This is a global problem, and Sweden is not spared. The low precipitation and high summer temperatures that hit Sweden for three consecutive years between 2016 and 2018, caused a vastly reduced access to water and led to major consequences for the Swedish society. In most Swedish regions, however, there is usually more than enough water to meet the growing needs of society and at the same time maintain a good environmental status even during drought. But to ensure a long-term sustainable water supply, all parties, i.e. households, water-dependent businesses and authorities, need to take measures. Drought and water scarcity are challenges that do not only affect, or can be solved by, the municipal drinking water supply. Each and everyone who uses and is dependent on water, regardless of whether the water is supplied through public or private systems, is part of the problem and should therefore also be part of the solutions. This report provides information and material to help companies contribute to a better water situation in areas with low water availability. The report describes the water usage and water availability in Sweden today and how they are expected to change in the future. Incentives and driving forces for water savings are described as well as methods for identifying inefficient water usage and improvement measures. A review of studies from various countries provides information on challenges as well as good examples of water scarcity mitigation measures in various economic sectors. Examples of decision support methods that can be used to evaluate and prioritize between alternative measures are also described. Finally, potential implementation barriers are discussed and examples of policy instruments which can facilitate implementation of beneficial measures are given.
|
|
| 2. |
- Rosen, Lars, 1962, et al.
(författare)
-
Cirkulär hantering av förorenade massor. Utveckling av metod för ökad återvinning
- 2020
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Land development, land remediation and infrastructure projects deal with large quantities of contaminated soil masses. Only a small part of the masses is recycled after treatment and a large part is deposited. At the same time, large quantities of new soil and rock materials must be quarried for construction work. An increased recycling of contaminated masses that is environmentally sound and safe from a human health perspective would make an important contribution to the improved resource management that characterizes a circular economy. This would lead to reduced transports, reduced volumes of deposited waste and a more sustainable management of contaminated masses. The project has analyzed various instruments in society with a view to examining the obstacles and opportunities for increased recycling of contaminated soil masses. The socio-economic benefits to society with an increased recovery of contaminated soil masses have been described in general terms. A method has been developed to provide different actors with a tool for classifying the suitability of soil masses for environmentally- and health-safe reuse. Such a method provides greater competitiveness of entrepreneurs with the ability and knowledge to carry out such recycling. The overall conclusion of this work is that there are significant potential socio-economic benefits from an increased recovery of contaminated soil masses. Several possible measures have been identified that could be useful to lead to an increase in the recovery of contaminated soil slabs in society: • Better adaptation of the environmental quality requirements of soil masses to the actual land use of the area where recycled masses can be potentially used • Reduced administration for using recycled masses • Increase the allowed storage time before disposal • Increase the requirements for treatment of masses before disposal • Introduce taxes on masses that are possible to pre-treat before disposal • Introduce landfill tax and increase landfill fees for inert soil masses • Increased on-site treatment (in situ and ex situ) • Introduce more innovative procurement and choice between execution or turnkey contracting • Calculate key figures for the recycling of contaminated soil masses • Develop and apply a standardized and well-founded classification of different the environmental and technological potential of masses for recycling. A proposed method has been developed and described in this study. Recycling of soil masses thus requires consideration of a variety of factors. The focus of the classification methodology developed here is on the environmental and technical characteristics of the soil mass. However, as described above, for the soil mass to be recycled also conditions other than the environmental and technical characteristics of the masses need to be fulfilled. We therefore propose that the classification of soil masses be seen as part of a step-by-step process in which different actors in society must act in order for increased recycling to be possible. We propose that the step-by-step process of circular management of contaminated masses, as well as for other types of waste, should, as far as possible, be based on the so-called “waste hierarchy”. In order to promote an increased degree of recycling, some efforts have been proposed that different actors can implement within the different levels of the waste hierarchy. It has not been possible to carry out a full analysis of opportunities for the various actors, but the proposals should be seen as a basis for a further development.
|
|
| 3. |
- Rosen, Lars, 1962, et al.
(författare)
-
Kostnads-nyttoanalys som verktyg för prioritering av efterbehandlingsinsatser.
- 2008
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att uppnå miljömålet En giftfri miljö krävs att en stor mängd förorenade områden tas om hand och efterbehandlas. Kostnaden för att åtgärda de mest förorenade områdena har av Naturvårdsverket beräknats uppgå till ca 60 miljarder kronor. Ett problem är dock att samhällets resurser för sådana insatser är begränsade. Det är därför viktigt att utveckla verktyg för att prioritera bland tänkbara insatser så att en sund hushållning sker av samhällets begränsade resurser. En möjlig ansats till prioritering är att göra samhällsekonomiska bedömningar av potentiella efterbehandlingsinsatser. Syftet är då att undersöka om en viss insats är samhällsekonomiskt lönsam och helst även analysera vilka insatser som är mer samhällsekonomiskt lönsamma än andra. Ett vedertaget verktyg för samhällsekonomiska analyser är Kostnads-nyttoanalys (KNA). Metoden har dock ännu fått begränsad användning inom svenskt miljöarbete, och särskilt vad gäller arbete med förorenade områden. I detta projekt inom Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar sanering beskrivs hur KNA kan användas för att göra samhälls¬ekonomiska bedömningar av efter¬behandlingsåtgärder.
|
|
| 4. |
- Koundouri, P., et al.
(författare)
-
Methodology for Integrated Socio-economic Assessment of Multi-use Offshore Platforms.
- 2017
-
Ingår i: In: Koundouri P. (eds) The Ocean of Tomorrow. Environment & Policy, vol 56. Springer, Cham. - 9783319557700 ; , s. 11-26
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter presents the methodology employed for the Integrated Socio-Economic Assessment (MISEA) of different designs of Multi-Use Offshore Platforms (MUOPs). The methodology allows for the identification, the valuationand the assessment of the potential impacts and their magnitude. The analysis considers a number of feasible designs of MUOP investments, and the likely responsesof those impacted by the investment project. The approach provides decision-makers with a valuable tool to assess whether a MUOP project increases the overall social welfare and hence should be undertaken. This is performed under alternative specifications regarding platform design, the discount rate and the stream of net benefits, if a Cost-Benefit Analysis (CBA) is to be followed or a sensitivity analysis of selected criteria in a Multi-Criteria Decision Analysis (MCDA) framework. Themethodology can support the implementation of policies aiming at achieving a goodenvironmental status of the EU’s marine waters and the protection of the resource base upon which marine-related economic and social activities depend.
|
|
| 5. |
- Söderqvist, T., et al.
(författare)
-
Socio-economic Analysis of a Selected Multi-use Offshore Site in the North Sea
- 2017
-
Ingår i: In: Koundouri P. (eds) The Ocean of Tomorrow. Environment & Policy, vol 56. Springer, Cham. - 9783319557700 ; , s. 43-67
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A 600 MW offshore wind farm is under construction in the Netherlands Exclusive Economic Zone at a site called Gemini situated 55 km north of the Wadden Sea island of Schiermonnikoog and 85 km from the nearest Dutch port ofEemshaven. This chapter investigates the option of introducing a multi-use design for the Gemini site by adding mussel cultivation (48 kt wet weight per year) andseaweed cultivation (480 kt wet weight per year) to the wind farm. An institutional analysis indicates a political will in the Netherlands to support the development ofadding uses to offshore wind farms, but a number of implementation obstacles are also identified. Those obstacles include an absence of licences for multi-use production and legal restrictions against third-party access to wind farms. There istherefore a need for a regulatory framework for multi-use and trust-building amongactors involved in multi-use installations. A financial and economic assessment,and a cost-benefit analysis also taking into account monetized changes in CO2 emissions, indicate that adding mussel cultivation to the wind farm is likely to be both financially and socio-economically viable. Including a seaweed cultivation function is probably not financially and socio-economically viable under currenttechnical and economic conditions. Knowledge gaps and uncertainties in these assessments with respect to, for example, missing site-specific data and non-monetizedexternalities suggest further research, also including pilot cultivations of mussels and seaweed in planned single-use or multi-use installations.
|
|
| 6. |
- NORDZELL, HENRIK, et al.
(författare)
-
Utvärdering av traditionell och innovativ sanering av glasbruksområden i Glasriket
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta arbete har traditionell och innovativ sanering av glasbruksområden inom Glasriket utvärderats med hänsyn till åtgärdernas samhällsekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhet. Traditionell sanering innebär uppgrävning, transport till deponi och deponering, medan innovativ sanering innebär att glasmassa och metaller återvinns vid ett smältverk som anläggs centralt i området. Följande saneringsalternativ har studerats: • Alternativ 1: Traditionell sanering • Alternativ 2a: Innovativ sanering med centralt belägna anläggningar för deponi och framtida smältverk • Alternativ 2b: Innovativ sanering med mellanlager/deponi och smältverk vid Linneberga deponi Ett antal ekonomiska, miljömässiga och sociala effekttyper (indikatorer) har identifierats och använts i utvärderingen. Indikatorerna har valts ut i samråd med projektgruppen för det Vinnova-finansierade projektet Innovativ sanering i Glasriket. Effekterna har kvantifierats för de studerade saneringsalternativen. Kvantifieringen har gjorts relativt ett referensalternativ. Utifrån den genomförda utvärderingen av traditionell och innovativ sanering av glasbruksområden i Glasriket har följande huvudsakliga slutsatser dragits: • Innovativ sanering är miljömässigt mera fördelaktigt än traditionell sanering. De innovativa alternativen åstadkommer en snabbare reduktion av föroreningsmängden och därmed av läckaget till närliggande vattendrag, vilket är fördelaktigt ur miljörisksynpunkt. De innovativa alternativen åstadkommer också en återvinning av glasmassa och metaller, vilket miljömässigt och ur hållbarhetssynpunkt är en viktig fördel. Alternativ 2a, med en centralt belägen deponi, innebär också mindre luft- och klimatutsläpp från transporter jämfört med traditionell sanering. • De studerade innovativa alternativen presterar också bättre i den sociala analysen. Den kortare saneringstiden med de innovativa åtgärderna resulterar i att områdets utvecklingspotential uppnås tidigare och ger flera lokala årsarbetstillfällen och fler besökare totalt sett under analysperioden än vad som kan förväntas åstadkommas med det traditionella alternativet. • I den samhällsekonomiska analysen presterar Innovativ sanering 2a bättre än det traditionella alternativet, men för alternativ 2b blir transportkostnaderna mycket höga vilket gör att detta alternativ får den lägsta samhällsekonomiska lönsamheten. • Vid en sammanvägning av samtliga studerade effekter till ett sammantaget index uppvisar samtliga saneringsalternativ positiva index, dvs. de positiva effekterna överväger de negativa effekterna givet den viktning (betydelse) som givits inkluderade effekter. • De innovativa alternativen får tydligt högre sammanvägt index än det traditionella. De innovativa alternativen presterar bättre än det traditionella i såväl den miljömässiga som den sociala domänen. I den ekonomiska domänen har alternativet Innovativ sanering 2a det högsta nettonuvärdet av de studerade alternativen. • Sammantaget förordar således den genomförda analysen, givet de effekter som inkluderats och den betydelse de givits, att genomföra innovativ sanering av glasbruksområdena. Innovativ sanering 2a får det högsta sammanvägda indexet så länge kostnaden för en ny deponi kan hållas under 120 miljoner sek. Vid högre kostnader än så har alternativ 2b det bästa resultatet eftersom de högre transportkostnaderna i 2b inte längre övervägs av de positiva miljöeffekterna med en centralt belägen deponi i alternativ 2a.
|
|
| 7. |
- Norrman, Jenny, 1971, et al.
(författare)
-
Riskvärdering med SCORE-metoden för den f.d. kemtvätten på Blekingegatan i Helsingborg - Fallstudierapport
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie har gjorts inom ramen för forskningsprojektet SAFIRE (Sustainability Assessment For Improved Remediation Efficiency). SAFIRE-projektets övergripande syfte är att utvärdera hur hållbarhetsbedömningar kan förbättra effektiviteten i efterbehandlingar (EBH) av förorenade områden i Sverige. Som metod för att utföra hållbarhetsbedömningar av EBH-åtgärder används SCORE (Sustainable Choice Of REmediation), vilken utvecklats vid Chalmers tekniska högskola. SCORE är en metod för s.k. multi-kriterieanalys (MKA) där EBH-åtgärder utvärderas med avseende på en uppsättning miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarhetskriterier. SCORE är avsett att tillämpas i den s.k. riskvärderingen i EBH-projekt, där olika åtgärdsalternativ utvärderas för att avgöra vilken åtgärd som är lämpligast att utföra för att uppnå projektets mål. I SAFIRE-projektet genomförs ett antal fallstudier och den f.d. kemtvätten på Blekingegatan i Helsingborg är en av dessa. Syftet med fallstudierna är dels att genomföra hållbarhetsbedömningar med SCORE i pågående verkliga projekt i avsikt att få ett relevant underlag för forskningsprojektet, dels att ge EBH-projekten ett fördjupat underlag för riskvärderingen av åtgärdsalternativ. De övergripande åtgärdsmålen för den f.d. kemtvätten på Blekingegatan är att: Boende på och i närområdet till fastigheten Räven 58 skall inte exponeras för skadliga föroreningshalter som kan härledas till verksamheten vid den f.d. kemtvätten. Spridning av föroreningar i grundvattnet i den ytligare delen i Helsingborgssandstenen (från markytan och ner till 35–40 meters djup) får inte vara större än att borrning och andra markarbeten kan utföras utan restriktioner eller särskilda åtgärder, undantaget fastigheter inom källområdet i direkt anslutning till Räven 58 (troligen Räven 57–58, Räven 3, Räven 17 och Räven 50–55). Spridningen av föroreningar till den vattenförande sandsten som finns från 35–40 meters djup i Helsingborgssandstenen får inte vara större än att denna grundvattenresurs kan användas för dricksvattenändamål utan särskilda tekniska reningsåtgärder, undantaget ett mindre område, som inte bör sträcka sig längre bort från fastigheten Räven 58 än ca 50 meter. I SCORE-analysen har följande alternativ studerats: Alternativ 1. Rivning inom primära åtgärdsområdet och schakt ned till 2 m. Vakuumextraktion i omättad zon i delområde 1, samt vid behov tekniska skyddsåtgärder. Kontrollprogram för uppföljning av åtgärder samt för naturlig nedbrytning i alla delområden. Alternativ 2. Motsvarar Alternativ 1 med tillägget att inom delområde 2a utförs någon form av injektering för in situ kemisk reduktion (ISCR) eller oxidation (ISCO), alternativt in situ bioremediering (ISB). Alternativ 3. Motsvarar Alternativ 2 med tillägget att i delområde 3a installeras, istället för tekniska skyddsåtgärder, fyra reaktiva permeabla barriärer nedströms Köpingevägen. Alternativ 4. Motsvarar Alternativ 3 med skillnaden att i delområde 1 sker termisk behandling istället för vakuumextraktion i den omättade zonen, samt att in situ-behandling med ISCR/ISCO/ISB genomförs även i delområde 2b. Alternativ 5. Alternativ 5 är det mest omfattande och dyraste åtgärdsalternativet och innebär att en rivning av byggnader utförs inom det primära åtgärdsområdet samt en urgrävning ner till ca 2 meter inom delområde 1. Istället för olika typer av injekteringar och vakuumextraktion i den omättade och den mättade zonen i delområden 1, 2a och 2b genomförs termisk behandling. De fyra barriärer som installeras i Alternativ 3 och 4 installeras även i detta alternativ och ett kontrollprogram genomförs för uppföljning av utförda åtgärder samt för att bedöma en eventuell naturlig nedbrytning i övriga områden. Referensalternativet. Referensalternativet är i princip nuläget, men med skillnaden att man övervakar den naturliga nedbrytning som sker i området samt eventuellt kompletterar med tekniska skyddsåtgärder i andra fastigheter nedströms källområdet (andra än Räven 58). De huvudsakliga slutsatserna och rekommendationerna baserade på studien är: Alternativen 2 – 5 får totalt sett positivt utfall i hållbarhetsanalysen men alternativ 4 och 5 rankas högst, d.v.s. de åtgärder som är mest omfattande. Alternativ 1 får totalt sett ett negativt utfall i analysen. Sammantaget har alternativ 4 och 5 mer än 90% sannolikhet att vara de alternativ som rankas högst i SCORE-analysen. Alternativ 3 är sammantaget betydligt sämre än 4 och 5 p.g.a. stor osäkerhet i de miljömässiga effekterna på grundvatten. De positiva effekterna på grundvatten bedöms för alternativ 3 ungefär lika som för alternativ 2, men alternativ 3 har betydligt högre negativa effekter på luft och naturresurser som också viktas relativt högt i analysen. Om däremot de positiva effekterna på grundvatten för alternativ 3 skulle vara mer lika de för alternativ 4 så får även alternativ 3 en relativt hög sannolikhet att rankas högst av alternativen. Tiden för genomförandet av efterbehandlingen spelar stor roll för det ekonomiska utfallet p.g.a. diskontering. Eftersom alternativ 5 är snabbare att genomföra än de andra fyra alternativen så gynnar detta alternativ 5. LCA-analysen har mycket vida (globala) systemgränser. Den kemikalie som har analyserats (microZVI från Regenesis) i alternativ 2, 3, 4 och 5 får relativt kraftiga negativa resultat pga. långa transporter från USA och tillverkning med hög miljöbelastning. En kemikalie som tillverkats närmre Helsingborg skulle innebära att in situ-injektering får betydligt mindre negativa effekter på luft och naturresurser och därmed innebära att alternativ 3 och 4 får bättre resultat i hållbarhetsanalysen. Den ekonomiska analysen visar att värdet av att skydda grundvattnet är högt och att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är fördelaktigt att genomföra en åtgärd som innebär ett gott skydd av grundvattnet.
|
|
