| 1. |
- Cregård, Anna, 1971, et al.
(författare)
-
Medicinare som managers
- 2011
-
Ingår i: School of Business, Nordic Academy of Management (NFF) conference, 20-24 august, 2011.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Sjukvårdspersonalen har ett stort inflytande på sitt arbete. I en tid när NPM fått en stark inverkan på offentliga organisationer förskjuts det som tidigare varit den offentliga sektorns kännetecken som: demokrati, öppenhet, yttrandefrihet, samverkan, helhetssyn och rättssäkerhet, till mer ekonomistiska och managementlika sådana, som produktivitet, kostnadseffektivitet, kundorientering, resultatkrav och avtal. Syftet i denna artikel är att kritiskt diskutera tillsättningen av medicinare på traditionella manage-menttjänster i hälso- och sjukvården och vad det kan medföra. Dessa tillsättningar motiveras vanligen av förbättrad effektivitet, men också av kvalitet och säkerhet för verksamheten. Skälen är svåra att argumentera emot, och därför har de fått stark genomslagskraft. Vi vill just peka på riskerna, som ofta negligeras och förespråkarna har en slagkraftig retorik. Positiva effekter saknas inte men de måste vägas mot de negativa effekterna. Metoden är intervjuer med 15 sjuksköterskor och läkare som har chefsuppdrag. Därtill har vi 5 fokusgrupper som består av verksamhetsansvariga sjuksköterskor och läkare under managementutbildning. Resultaten visar på att det främst är fyra risker förknippat med tillsättning av medicinare på tradit-ionella managementtjänster: läkarens professionella kompetens minskar, förtroendet för läkaren som medicinsk kunnig minskar, liksom för organisationen och vården i stort. Därtill trängs viktiga värden inom servicedomänen undan till förmån för administrativa värden.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Andersson, Thomas, 1970-, et al.
(författare)
-
Organisering av förbättringsarbete inom vården med inspiration från industrin
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I denna artikel fokuserar vi på användandet av industriellt baserade produktionssynsätt (IBP) inom vården i avsikt att arbeta systematiskt med förbättringsarbete. Tidigare forskning har visat att det är svårt att få nya arbetsmetoder att få genomslag i den dagliga praktiken. I denna artikel fokuserar vi på om det går att se indirekta effekter såsom hur förbättringsarbetet organiseras beroende på vilka IBP olika sjukhus väljer att arbeta med. Undersökning är genomförd genom fallstudier på tre sjukhus som har valt att arbeta med tre olika metoder: six sigma, processorientering och mikrosystem.Studien visar att de olika logikerna bakom de olika metoderna ger fundamentalt olika sätt att organisera förbättringsarbetet vid de tre sjukhusen. Six sigma-sjukhuset valde ett centraliserat förbättringsarbete i hög grad drivet av experter på förbättringsmetoder, processsjukhusethade en expertavdelning som var mer av bollplank och utbildare för verksamhetens förbättringsarbete och mikrosystem-sjukhuset valde ett decentraliserat förbättringsarbete där förbättringsarbetet var både lokalt initierat och drivet.
|
|
| 4. |
- Gillgren, Cecilia, 1973-, et al.
(författare)
-
Från få stora till flera mindre examinationer : En transformation av en grundkurs i redovisning
- 2024
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Kursen Externredovisning I är en grundkurs som normalt ingår i en kandidatexamen i företagsekonomi. Den läses av första terminens programstudenter. Traditionellt kännetecknas grundkurser i externredovisning världen över av stora föreläsningsgrupper, knappa resurser, låg genomströmning och en uppfattning hos studenterna att kursen är svår (Springer Sargent, Borthick, & Lederberg, 2011). Motsvarande kurs i externredovisning ingår normalt i en ekonomexamen oavsett var du läser och upplever även liknande utmaningar.Januari 2021 sammanfattades kursens utmaningar i i) låg genomströmning som försämrats ytterligare den första pandemihösten, ii) indikationer från lärarna att studenterna börjar läsa och arbeta med materialet alldeles för sent, iii) ej tillfredställande närvaro vid undervisningsmomenten. Tillsammans startade lärarlaget en resa mot att göra om kursen för att möta utmaningarna. Målet med förändringen var att hjälpa förstaårsstudenterna att börja studera i tid och som ett resultat uppnå högre genomströmning på kursen.Kursens tidigare upplägg var föreläsningar, övningar och handledningstillfällen. Inga tillfällen har varit obligatoriska. Kursen innehöll en inlämningsuppgift som examinerade ett lärandemål. Övriga fyra lärandemål examinerades via salstentamen vid kursavslut. Efter ändringen justerades lärandemålen i kursplanen för att lättare kunna examinera studenterna löpande. Innehållsmässigt är det små ändringar som skett. Undervisningens upplägg har ändrats och strukturerats till fyra moduler. Modul ett respektive två avslutas med en digital examination. De två sista modulerna examineras med hjälp av två separata salstentamen (samma dag). Förutom föreläsningar, övningar och handledning, har ett seminarium tillkommit där frågor diskuteras som senare kommer examineras vid salstentamen.Förändringsarbetat har tagit avstamp från Warren & Youngs (2012) tankar kring lärandemål och läraktiviteter, respektive Springer Sargent, Borthick, & Lederbergs (2011) och Hiralaals (2012) studier kring blandat lärande. Fr o m 2023 har kursen även kompletterats med erfarenheter från att behålla studenter (se t ex Williams & Roberts, 2023).Studien baseras på en kvantitativ metod där enkäter har distribuerats manuellt till studenterna efter avslutad kurs. Enkäten har innehållit frågor om kursupplägg, kursinstruktioner och kursens olika examinationer. 91 studenter av 201 registrerade studenter (2022) har besvarat enkäten. Samma enkät kommer distribueras till studenter som läser kursen HT 2023. Samtidigt har undervisande lärare skattat antal studenter vid samtliga undervisningsmoment.Resultatet från enkäterna visar att det framförallt är examinationerna som driver studenterna till att börja studera i tid. Likaså uppfattas kursupplägget på hela kursen mer positivt om studenterna har klarat de digitala examinationsmomenten på första försöket. Slutligen, det nya upplägget har inneburit färre studenter som inte klarat något av kursens moment. ReferenserHiralaal, A. 2012. ”Students’ experiences of blended learning in Accounting Education at the Durban University of Technology”. South African Journal of Higher Education, Vol 26, No 2: 316-328. https://hdl.handle.net/10520/EJC123986Springer Sargent, C., Borthick, A.F. & Lederberg, A.R. 2011. ”Improving Retention for Principles of Accounting Students: Ultra-Short Online Tutorials for Motivating Effort and Improving Performance”. Issues in Accounting Education, Vol 26, No 4: 657-679. https://doi.org/10.2308/iace-50001Warren, D.L. & Young, M.N. 2012. ”Integrated Accounting Principles: A Best Practices Course for Introductory Accounting”. Issues in Accounting Education, Vol 27, No 1: 247-266. https://doi.org/10.2308/iace-50106Williams, H. & Roberts, N. 2023. “’I just think it’s really awkward’: transitioning to higher education and the implication for student retention”. Higher Education, 85: 1125-1141. https://doi.org/10.1007/s10734-022-00881-1
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Into, Camilla, et al.
(författare)
-
Transitlager som en strategi i ett globalt distributionssystem
- 2009
-
Ingår i: PLANs forsknings- och tillämpningskonferens 2009. - Stockholm : PLAN Logistikföreningen. - 9197644439 - 9789197644433 ; , s. 93-103
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Distributionen har kommit att bli en nyckelfaktor i dagens logistiksystem i och med att företag önskar uppnå skalfördelar i sin produktion genom fokuserade fabriker samtidigt som dagens kunder kräver alltmer kundanpassade produkter och leveranser till kortare ledtider. Syftet med denna studie är att undersöka om transitlagerstrategin, som ett komplement till den centraliserade och den decentraliserade distributionsstrategin, kan erbjuda företag konkurrensfördelar. Studien visar att transitlagerstrategin kan ge stora konkurrensfördelar genom att den erbjuder relativt korta leveranstider utan att produkterna behöver lagerhållas lokalt, vilket ger lägre lagerhållningskostnader och en lägre kapitalbindning. För att lyckas med strategin krävs en god planering, kundsamarbete, marknadskännedom och ett informationssystem som klarar av att stödja strategin.
|
|
