| 1. |
- Cregård, Anna, 1971, et al.
(författare)
-
Medicinare som managers
- 2011
-
Ingår i: School of Business, Nordic Academy of Management (NFF) conference, 20-24 august, 2011.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Sjukvårdspersonalen har ett stort inflytande på sitt arbete. I en tid när NPM fått en stark inverkan på offentliga organisationer förskjuts det som tidigare varit den offentliga sektorns kännetecken som: demokrati, öppenhet, yttrandefrihet, samverkan, helhetssyn och rättssäkerhet, till mer ekonomistiska och managementlika sådana, som produktivitet, kostnadseffektivitet, kundorientering, resultatkrav och avtal. Syftet i denna artikel är att kritiskt diskutera tillsättningen av medicinare på traditionella manage-menttjänster i hälso- och sjukvården och vad det kan medföra. Dessa tillsättningar motiveras vanligen av förbättrad effektivitet, men också av kvalitet och säkerhet för verksamheten. Skälen är svåra att argumentera emot, och därför har de fått stark genomslagskraft. Vi vill just peka på riskerna, som ofta negligeras och förespråkarna har en slagkraftig retorik. Positiva effekter saknas inte men de måste vägas mot de negativa effekterna. Metoden är intervjuer med 15 sjuksköterskor och läkare som har chefsuppdrag. Därtill har vi 5 fokusgrupper som består av verksamhetsansvariga sjuksköterskor och läkare under managementutbildning. Resultaten visar på att det främst är fyra risker förknippat med tillsättning av medicinare på tradit-ionella managementtjänster: läkarens professionella kompetens minskar, förtroendet för läkaren som medicinsk kunnig minskar, liksom för organisationen och vården i stort. Därtill trängs viktiga värden inom servicedomänen undan till förmån för administrativa värden.
|
|
| 2. |
- Brorström, Björn, 1953-, et al.
(författare)
-
Hållbar kommun : Att balansera konkurrerande värden
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Frågan ”Vad är en hållbar kommun?” är utgångspunkt i den studie som presenteras. Studien syftar till att belysa vad en hållbar kommun kan vara och behandlar frågan både ur ett teoretiskt och empiriskt perspektiv. Begreppet hållbarhet används flitigt i samhällsdebatten om hur vi ska ta oss an allehanda utmaningar på såväl global som lokal nivå. Hållbarhetsbegreppet används inte bara som ett attraktivt värdeomdöme och en retorisk tankefigur i samhällsdebatten, utan även som en strukturerande idé som håller på att finna sina organisatoriska uttrycksformer på såväl nationell som lokal nivå. Hållbarhetsbegreppet adresserar både ett tillstånd och ideal (hållbarhet) och en process och dynamik (hållbar utveckling).Vad händer då i ett redan komplext system när nya ideal adderas? Blir det ”lager på lager” och allt ska göras samtidigt? Blir det särkoppling, transformeras kommunen eller förändrar man där det är möjligt och ger det nya namn, men gör man det man alltid gjort? Inom forskning finns alla alternativ dokumenterade det tenderar nämligen att ske flera saker samtidigt när nya struktureringsidéer anammas.I den teoretiska referensramen identifierades tre konfliktytor; de kring ägande, resurser och utveckling. En förutsättning för all konfliktlösning är institutionella arrangemang för att hantera makt, intressen och möjligheter. Makt i form av vem som ingår överenskommelser, intressen i form av vad man är beredd att gå med på och möjligheter kring vad som kan åstadkommas. Det är således inte ”antingen eller”, utan snarare ”både och”, där flera avvägningar och bedömningar måste göras. Det kommunala självstyret är en god grund att vidareutveckla detta institutionella arrangemang för en hållbar kommun. Forskningsprojektet fortsätter där föreliggande rapport ger en god grund för fördjupade studier med mer precisa frågeställningar och intervjuer av fler aktörer. Kommunerna behöver organiseras, styras och ledas för att få fokus på hållbarhet. Hur det sker är en viktig fråga för fortsatt forskning.
|
|
| 3. |
- Eriksson, Nomie, 1955-, et al.
(författare)
-
Låt professionerna leda vårdens utveckling!
- 2014
-
Ingår i: Jordemodern. - Stockholm : Svenska barnmorskeförbundet. - 0021-7468. ; 127:1-2, s. 4-9
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Eriksson, Nomie, 1955-
(författare)
-
Medarbetarskap för en resilient sjukvård
- 2014. - 1
-
Ingår i: Organisatorisk resiliens. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144101460 ; , s. 181-198
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En viktig förmåga som skapar resiliens i många slags organisationer är att den har hög tillförlitlighet. Organisatorisk tillförlitlighet innebär att det som produceras utvecklas över tid på ett sådant sätt att produkten eller tjänstens tillförlitlighet garanteras och behåller en hög nivå. I det här kapitlet beskrivs medarbetarskapets betydelse för att skapa en tillförlitlig och resilient sjukvård. Frågan som ställs är hur medarbetarskap kan medverka till att upprätthålla en god, tillförlitlig och resilient vård. Utveckling i sjukvården sker främst med hjälp av de sociala resurser som i studien beskrivs som medarbetarskap. Hur medarbetare, såsom sjuksköterskor och läkare, upprätthåller en god vård har stor betydelse, eftersom utvecklingen sker i en miljö där det finns stora risker för fel och misslyckanden. Utifrån två styrmodeller, standardiserade processer och flexibelt arbetssätt, undersöks möjligheten för en sjukhusorganisation att ha en hög tillförlitlighet när den utsätts för förändringsförsök. Med utgångspunkt från två fallstudier där en har anammat ett processorienterat arbetssätt och den andra behållit det flexibla arbetssätt som varit sedan tidigare, visar studien i båda fallen på en god och resilient vård. Oavsett arbetssätt var framgångsfaktorerna för en resilient och god vård med hög tillförlitlighet ett medarbetarskap där sjuksköterskor, läkare och övrig vårdpersonal kännetecknades av en vilja att utveckla verksamheten genom att vara lyhörda för den och att själva utvecklas genom att följa och respektera experterna inom sjukvården; samarbeta genom sin ovilja att förenkla vården och i stället utveckla en helhet oavsett om vården skär genom organisatoriska barriärer; lära av varandra genom att vara engagerade för en resilient och god verksamhet. Vårdens behov och kontext måste därmed styra hur sjukvården ska utövas. Ibland förs diskussioner om att det ena arbetssättet är bättre eller sämre än det andra. I sjukvården är det dock inte ett antingen eller som gäller när nya arbetssätt ska bestämmas. Utveckling som inte anses hållbar och tillförlitlig av medarbetarna bör förekomma mycket sparsamt, om ens alls. Standardisering som trend i sjukvården behöver därför kontextualiseras. I vilka fall den ena eller andra modellen ska användas måste vara upp till respektive medicinsk expertis att avgöra. För en sjukhusledning är det därför viktigt att stödja engagerade experter. Det finns ett behov av en dialogorienterad ledarstil, som uppmuntrar medarbetarnas initiativ och som kan bidra till att utveckla vårdverksamhet där hög tillförlitlighet är minst lika viktigt som en effektiv hushållning av resurser.
|
|
| 5. |
- Andersson, Thomas, 1970-, et al.
(författare)
-
Organisering av förbättringsarbete inom vården med inspiration från industrin
- 2011
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I denna artikel fokuserar vi på användandet av industriellt baserade produktionssynsätt (IBP) inom vården i avsikt att arbeta systematiskt med förbättringsarbete. Tidigare forskning har visat att det är svårt att få nya arbetsmetoder att få genomslag i den dagliga praktiken. I denna artikel fokuserar vi på om det går att se indirekta effekter såsom hur förbättringsarbetet organiseras beroende på vilka IBP olika sjukhus väljer att arbeta med. Undersökning är genomförd genom fallstudier på tre sjukhus som har valt att arbeta med tre olika metoder: six sigma, processorientering och mikrosystem.Studien visar att de olika logikerna bakom de olika metoderna ger fundamentalt olika sätt att organisera förbättringsarbetet vid de tre sjukhusen. Six sigma-sjukhuset valde ett centraliserat förbättringsarbete i hög grad drivet av experter på förbättringsmetoder, processsjukhusethade en expertavdelning som var mer av bollplank och utbildare för verksamhetens förbättringsarbete och mikrosystem-sjukhuset valde ett decentraliserat förbättringsarbete där förbättringsarbetet var både lokalt initierat och drivet.
|
|
| 6. |
- Eriksson, Nomie, 1955-
(författare)
-
En hållbar balansakt över tiden
- 2013
-
Ingår i: Spår av Björn - Nio texter om Björn Brorström och hans forskargärning. - Göteborg : KFi – Kommunforskning i Västsverige. - 9789187454141 ; , s. 15-16
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med anledning av Björn Brorströms 60-årsdag bjöds alla hans gamla doktorander från Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet in att skriva var sin text till denna festskrift. Björn var verksam som professor och senare även prefekt vid Förvaltningshögskolan mellan åren 1996 och 2006. Under denna tidsperiod handledde han tio doktorander mot sin examen. Sedan 2006 är Björn verksam vid högskolan i Borås, först som prorektor och nu som rektor. Detta har inte fått honom att släppa taget om forskningen då han fortfarande har uppdrag vid det forskningsinstitut han en gång grundade; Kommunforskning i Västsverige (KFi). Vi gamla doktorander har känt Björn olika länge och arbetat tillsammans med honom i olika utsträckning, men vi har en sak gemensamt och det är att Björn lämnat avtryck hos oss och i vår forskning. Dessa avtryck finns samlade i föreliggande skrift som innehåller nio texter som på olika sätt beskriver Björn och hans forskargärning. Några av texterna fokuserar på Björns avtryck i ett större sammanhang och därmed hans bidrag till forskarsamhället i stort. Andra texter fokuserar mer på Björns avtryck i det lilla hos den enskilde författaren. Texterna bjuder därmed på både personliga minnen från handledarmöten, seminarier och annat, men också på beskrivningar av spår som Björn lämnat i mer vetenskapliga sammanhang. Eller som man inom akademin brukar uttrycka det; hans bidrag till det vetenskapliga samtalet.
|
|
| 7. |
- Eriksson, Nomie, 1955-
(författare)
-
Överallt finns Rolf!
- 2013
-
Ingår i: 800 ord till Rolf Solli. - Göteborg : Gothenburg Research Institute. ; , s. 42-43
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samband med Rolf Sollis 60-årsdag har vi bjudit in våra kollegor till att delta i en mindre festskrift till vår vän och kollega. Rolf har som vi alla vet många strängar på sin lyra: undervisning, forskning, prefektskap, föreståndarskap med mera. Han är även verksam inom en rad olika organisationer: Förvaltningshögskolan, KFI, GRI, Högskolan i Borås för att nämna några. I denna skrift blandas därför personliga och forskningsmässiga texter och bilder. För att få någon riktning på texten har vi tagit utgångspunkt i en av Rolfs produktivitetsnormer, nämligen idén om de 800 orden. Bakgrunden till idén om skriften blir därmed hans idé om hur forskning kan genomföras i vardagen.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Nomie, 1955
(författare)
-
Friska vindar i sjukvården. Stöd och hinder vid förändringar i professionella organisationer
- 2005
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Implementation of decisions in professional organisations is characterized by the board making decisions for the professions to perform. In this thesis a decision concerning how process directed method of working in medical service is studied. The implementation was studied at two hospitals and units with similar medical alignment. Earlier research shows that medical service is hard to change. The aim with this study is to identify what supports and what hinders the professions’ implementation of a new working method and to explain why. The professions are registered nurses and physicians. They have good knowledge of the medical service and a great interest in good performance for patients as well as themselves. Characteristic is that they carry out decisions if they correspond with their norms and values which describe how medical service is to be performed, i.e. the institutions of medical service. Process directed method of working diverts from the traditional working methods in medical service. The activities in medical service are synchronized into a logical chain without repetitions. It gives a standardized medical service for all the patients included in one group of patients or one diagnosis. The new way of working changes what medical service is offered, where it is performed and by whom. The working method gives medical, as well as administrative, changes. Medically, questioning and changing alters the contents of medical service. Administratively, the medical service directing and organisation is changed. The overall view on medical service is developed with this working method, whether it is performed in one or several units. Established facts for the implementation of the working method is development of the dialogue, which is held between the professions, by real enthusiasts and offers from each hospital management respectively about education and stimuli. The professions’ satisfaction with the new working method also supports the change. Hindering the implementation of the method are activities such as rounds, reports and documentation and they are hard to adapt into the processes since they have developed into ceremonies that could wear traces of path dependence. On top of this there is a general expressed conception of lack of time, which also has developed into a ceremony. Despite that the study showed that existing institutions agree with the decided working method and the implementation is strong when it comes to available bases, the grade of implementation varies and problems of implementation are identified. If the organisation is marked by contentment, the existing working method will be preserved. If the decision is forced upon the professions they will re-form it or re-interpret it. If path dependent activities exist, only parts of the working method are changed which the professions’ experience as frustrating. However, if the professions participate in the implementation of process directed working method through dialogue, real enthusiasts and education and stimuli, the traditional working method will change.
|
|
| 9. |
- Cregård, Anna, 1971-, et al.
(författare)
-
Chefskap i professionella organisationer : läkare som chefer
- 2018. - 1
-
Ingår i: Att leda i en komplex organisation. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127822542 - 9789127824294 ; , s. 71-82
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Komplexa organisationer är vanligen svåra att styra – och det gäller särskilt organisationer med starkt professionaliserade aktörer. Det beror på flera faktorer: att det är svårt att överblicka handlingars konsekvenser i sådana organisationer, att det inte är självklart att styrimpulser efterföljs eller att verksamhetens viktigaste procedurer ens går att följa upp. Dessutom kan det som sker på en hierarkisk nivå sakna koppling till det som händer på en annan – och det gäller särskilt for kärnverksamhet i relation till ledning.
|
|
| 10. |
- Eriksson, Nomie, Biträdande professor, 1955-
(författare)
-
Förtroende för vårdens information
- 2018
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - : Stiftelsen Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 95:3, s. 311-320
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nya teknologier i sjukvården skall ge effektivare informationsflöden och bidra till att behandla patienter snabbare och effektivare. Syftet är att beskriva och analysera professionernas tillit till informationen i den digitala patientjournalen. I en jämförande studie med den tidigare analoga patientjournalen besvarar en enkätundersökning till läkare (n=65) och sjuksköterskor(n=262) (svarsfrekvens 84,7%), tilliten till informationens stöd, möjligheter och utmaningar för professionernas kunskap och förmåga att tillämpa informationen. Den horisontella tilliten mellan professionerna stöder tillit till informationen i patientjournalen. Tilliten är dock låg till att informationen effektiviserar användning av informationen. Det är inte digitalisering i sig som utvecklar tillit till informationen utan tillit mellan dem som arbetar med patienterna. När tilliten mellan professionerna ökar finns möjlighet till ytterligare samarbete i sjukvården.
|
|
