| 1. |
|
|
| 2. |
- Abbasian, Saeid, et al.
(författare)
-
Att överbrygga mellan traditionell industri och upplevelseindustri
- 2010
-
Ingår i: Entreprenörskap i regioners tjänst. - Jönköping : EIDI. - 9789197919326 ; , s. 111-130
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nya näringar utvecklas alltid i ett sammanhang som skapats av befintligt närings- och samhällsliv. I detta kapitel fokuserar vi på hinder och möjligheter inför en omvandling av näringslivet i Gnosjöregionen. Regionen karakteriseras mer än de flesta andra i Sverige av en småskalig tillverkningsindustri. Sysselsättningsgraden totalt sett är en av de högsta i landet, såväl bland män och kvinnor som nya svenskar, invandrarna. I takt med utflyttning av verksamhet och automatisering av tillverkningsprocesser minskar behovet av arbetskraft inom traditionell industri vilket ökar kravet på att utveckla nya kompletterande näringar. Omvandling från tillverkningsintensiv produktion till serviceinriktad upplevelseindustri med turism är för många regioner en viktig utmaning. Upplevelseindustrin förväntas bidra till tillväxt och en mer mångsidig arbetsmarknadsstruktur, särskilt attraktiv för unga människor. Omvandlingen mot en mer diversifierad näringsstruktur försvåras av den kulturella fixeringen vid den tidigare så framgångsrika tillverkningsindustrin. Många anonyma ”röster” menar att jobb och företag inom turism och annan upplevelse-industri inte räknas som ”riktiga” jobb och företag. En omorientering av regionens näringsliv måste drivas inifrån/underifrån för att bli beständig, något som tidigare förändringsförsök vittnar om. Samtidigt behövs inspiration utifrån. Kapitlet avslutas med en exemplifiering av Isaberg, som en väletablerad anläggning för friluftsliv, ett etablisse-mang inom upplevelseindustri, som vill vända snöbrist till en möjlighet att överbrygga säsongsvariationer. Ambitionerna för utvecklingen av Isaberg visar potentialen inom turism och annan upplevelseindustri i strävan efter en alternativ näringslivsstruktur.
|
|
| 3. |
- Boström, Magnus, 1972-
(författare)
-
En mångfald av parter : nya regler i skogen
- 2004
-
Ingår i: Regelexplosionen. - Stockholm : Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan. - 9172586400 ; , s. 155-180
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Rylander, David, et al.
(författare)
-
Gnosjöandan i ny riktning : Regional samverkan inom design, upplevelser, kulturarv
- 2010
-
Ingår i: Entreprenörskap i regioners tjänst. - Jönköping : EIDI. - 9789197919326 ; , s. 237-256
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet beskriver forsknings- och utvecklingsarbetets uppbyggnad och belyser samspelet mellan praktiker, utvecklare, forskare och finansiärer inom projektet ”Drivkrafter för nya näringar – design, upplevelser, kulturarv” i Gnosjöregionen. Förändringskrafterna i regionen arbetar genom flera kanaler för en attitydförändring som innebär att turism och annan upplevelseindustri ses som naturliga och välkomna inslag i näringslivet som länge har dominerats av tillverkningsindustri. Regional samverkan har lett till ett antal initiativ. Det goda värdskapet, Träffpunkt Drivkraft Turism, designworkshops, sommardesignkontor, utbildning och praktik i upplevelsenäringar är några av de kompetensutvecklingsinsatser som genomförts. Dessa insatser har inte begränsat sig till någon enstaka målgrupp utan omfattat en vidd av företagare, politiker, tjänstemän i stödstrukturer och föreningslivet, arbetslösa och allmänheten. Redan innan projektet avslutats har nya initiativ tillkommit likt ringar på vattnet. Historiskt har starka lokala identiteter och långa samarbetstraditioner med starka formella och informella nätverk inom såväl näringsliv och föreningsliv närt en entreprenörsanda - ”Gnosjöandan”. Denna innebär en triggande och understödjande mix av samarbete och konkurrens. Förmår Gnosjöandan att också omfatta för regionen nya näringar inom design, upplevelser och kulturarv? För detta krävs vilja och förmåga att tänka nytt och vara beredd att integrera kunskap från andra områden som till en början kan upplevas som främmande, i nya kombinationer i produktutvecklingsprocesser. Regional samverkan blir fruktbar när relationerna mellan praktiker, utvecklare, forskare och finansiärer bygger på förtroende, kunskapssökande och engagemang. Då finns grunden för att aktörerna tar ansvar både individuellt och gemensamt för kunskapsbildning och lärprocesser.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Larsson, Mats, 1953-, et al.
(författare)
-
Samverkan och konkurrens inom svensk försäkring
- 2009
-
Ingår i: Folksam 1908-2008. Volym 2. Mer än endast försäkring. - Stockholm : Informationsförlaget. - 9789177365891 ; , s. 179-209
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Bonow, Madeleine, 1971-, et al.
(författare)
-
Hästföretagande i storstadens närhet
- 2017
-
Ingår i: Genus och företagande. - : Svenska sällskapet för antropologi och geografi. - 9789198215021 ; , s. 159-182
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För 150 år sedan bodde större delen av Sveriges befolkning på landsbygden och var sysselsatta i primärnäringarna, men under de senaste 120 åren har den svenska landsbygden genomgått en kraftfull strukturomvandling. idag är det endast 15% av Sveriges befolkning som bor utanför någon av Sveriges tätorter. Det vill säga 85% av befolkningen bor på 1,3 procent av landarealen och ytterst få är sysselsatta i de gröna näringarna. Den pågående omstruktureringen av lantbruket innebär att många av de mindre gårdarna läggs ned och blir fritidshus eller hästgårdar. Samtidigt som nötkreaturen minskar i antal ökar antalet hästar och Sverige har blivit ett av de hästtätaste länderna i Europa.Ungefär en halv miljon svenskar rider regelbundet och närmare en tredjedel av alla invånare i Sverige har på något sätt kontakt med hästar och de olika verksamheter som de ger upphov till. Denna ökning av sporthästar är särskilt märkbar i tätortsnära områden. I Stockholm och Uppsala län finns omkring 44 000 hästar och ca 78% av dessa finns i urbana eller tätortsnära områden. Hästarna har till viss del blivit landsbygdens räddning. hästar behöver mat, husrum och livsutrymme, vilket har skapat en välkommen extra inkomstkälla för lantbruket. Det är relativt vanligt att lantbrukare producerar och säljer hästfoder eller hyr ut stallplatser. Enligt lantbrukarnas Riksförbund, är hästnäringen den femte största inkomstkällan för jordbruket. Hästen är även på andra sätt en viktig resurs i arbetet med att utveckla nya former för jordbruksföretagande och bidra till en levande landsbygd. Det ökande antalet hästar medför mer arbete för veterinärer, hovslagare och tränare/instruktörer. Dessutom växer det fram nya yrkesgrupper med specialinriktning mot hästar. Syftet med den här studien är att belysa kvinnliga hästföretagares syn på tätortsnära hästverksamheter och diskutera svårigheter och möjligheter för utvecklingen av hästnäringen med fokus på Stockholm- och Uppsalaområdet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Blomberg, Eva, et al.
(författare)
-
Jämställt företagande 1990–2010
- 2011
-
Ingår i: Kvinnors företagande. - Stockholm : SNS förlag. - 9789186203863 ; , s. 76-113
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
