| 1. |
- Bonow, Madeleine, 1971-, et al.
(författare)
-
Hästföretagande i storstadens närhet
- 2017
-
Ingår i: Genus och företagande. - : Svenska sällskapet för antropologi och geografi. - 9789198215021 ; , s. 159-182
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För 150 år sedan bodde större delen av Sveriges befolkning på landsbygden och var sysselsatta i primärnäringarna, men under de senaste 120 åren har den svenska landsbygden genomgått en kraftfull strukturomvandling. idag är det endast 15% av Sveriges befolkning som bor utanför någon av Sveriges tätorter. Det vill säga 85% av befolkningen bor på 1,3 procent av landarealen och ytterst få är sysselsatta i de gröna näringarna. Den pågående omstruktureringen av lantbruket innebär att många av de mindre gårdarna läggs ned och blir fritidshus eller hästgårdar. Samtidigt som nötkreaturen minskar i antal ökar antalet hästar och Sverige har blivit ett av de hästtätaste länderna i Europa.Ungefär en halv miljon svenskar rider regelbundet och närmare en tredjedel av alla invånare i Sverige har på något sätt kontakt med hästar och de olika verksamheter som de ger upphov till. Denna ökning av sporthästar är särskilt märkbar i tätortsnära områden. I Stockholm och Uppsala län finns omkring 44 000 hästar och ca 78% av dessa finns i urbana eller tätortsnära områden. Hästarna har till viss del blivit landsbygdens räddning. hästar behöver mat, husrum och livsutrymme, vilket har skapat en välkommen extra inkomstkälla för lantbruket. Det är relativt vanligt att lantbrukare producerar och säljer hästfoder eller hyr ut stallplatser. Enligt lantbrukarnas Riksförbund, är hästnäringen den femte största inkomstkällan för jordbruket. Hästen är även på andra sätt en viktig resurs i arbetet med att utveckla nya former för jordbruksföretagande och bidra till en levande landsbygd. Det ökande antalet hästar medför mer arbete för veterinärer, hovslagare och tränare/instruktörer. Dessutom växer det fram nya yrkesgrupper med specialinriktning mot hästar. Syftet med den här studien är att belysa kvinnliga hästföretagares syn på tätortsnära hästverksamheter och diskutera svårigheter och möjligheter för utvecklingen av hästnäringen med fokus på Stockholm- och Uppsalaområdet.
|
|
| 2. |
-
Genus och företagande
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskning om genus och företagande/entreprenörskap, är ett brett forskningsfält som utvecklades i skärningspunkten mellan å ena sidan teorier om entreprenörskap och å andra sidan genus och feministisk teori och där företaget, arbetsmarknaden, familjen och staten är de mest centrala elementen. Genusperspektivet utgör en av samhällets viktigaste organiseringsprinciper, medan företagandet ses som viktigt för att främja tillväxt, skapa arbetstillfällen, mm. Att studera genus och företagande i kombination är därför viktigt för att förstå de krafter som formar vår historia, vår samtid och vår framtid.Denna bok har sin utgångspunkt i nämnda forskningsfält och är resultatet av en workshop som organiserades av forskningscentrat EnterForum, på Södertörns högskola under december 2015. Temat för workshopen var Politik, Företagande och Genus. Med utgångspunkt från ett genusperspektiv analyseras hur ekonomisk utveckling och samhällsprocesser har lett till uppkomsten av nya näringar, samt hur teknik och politik i samverkan kan leda till att kvinnor trängs undan i vissa näringar, om genus påverkar företagens möjligheter att överleva på lång sikt, kvinnliga företagares syn på kvinnors företagande, hur socialt entreprenörskap kan vara katalysator för kvinnors rättigheter, tillika hur samhällsentreprenörskap kan leda till såväl politiskt inflytande som breddade försörjningsmöjligheter, samt vilka utmaningar och möjligheter kvinnliga hästföretagares i tätortsnära verksamheter möter i sin dagliga verksamhet.
|
|
| 3. |
- Bonow, Madeleine, 1971-
(författare)
-
Modern gethållning och getostproduktion
- 2017
-
Ingår i: Geten i Sverige. - Uppsala : Institutet för språk och folkminnen. - 9789186959357 ; , s. 135-152
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article discusses the re-emergence and modernisation of traditional goat cheese production in Sweden, in particular in the northern county of Jämtland. The data have been gathered through fieldwork and interviews with goat farmers, authorities and others involved in the production of goat cheese. As early as the 1970s, a number of initiatives were taken to formalise the productive activities of this sector and to improve product quality. The most important project was the launch of the cooperative Jämtspira at the beginning of the 1980s. In contrast to other Swedish cooperatives, this organisation involved its members in developing a common trademark and a standardised product range, undertaking joint marketing efforts, and finding creative solutions to infrastructure problems. Jämtland was strengthened and modernised, largely owing to the active part played by regional authorities in this process. The national artisan centre Eldrimner, which became a hub for small-scale food production, is another important institution that has strengthened local knowledge and taught cheesemaking skills to new goat farmers from all over Sweden. Although many obstacles have been removed and the sector has found successful solutions to strategic issues relating to product development and marketing, there are still significant structural shortcomings that could reduce profitability and endanger the future development of the sector.
|
|
