| 1. |
|
|
| 2. |
-
Genus och företagande
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskning om genus och företagande/entreprenörskap, är ett brett forskningsfält som utvecklades i skärningspunkten mellan å ena sidan teorier om entreprenörskap och å andra sidan genus och feministisk teori och där företaget, arbetsmarknaden, familjen och staten är de mest centrala elementen. Genusperspektivet utgör en av samhällets viktigaste organiseringsprinciper, medan företagandet ses som viktigt för att främja tillväxt, skapa arbetstillfällen, mm. Att studera genus och företagande i kombination är därför viktigt för att förstå de krafter som formar vår historia, vår samtid och vår framtid.Denna bok har sin utgångspunkt i nämnda forskningsfält och är resultatet av en workshop som organiserades av forskningscentrat EnterForum, på Södertörns högskola under december 2015. Temat för workshopen var Politik, Företagande och Genus. Med utgångspunkt från ett genusperspektiv analyseras hur ekonomisk utveckling och samhällsprocesser har lett till uppkomsten av nya näringar, samt hur teknik och politik i samverkan kan leda till att kvinnor trängs undan i vissa näringar, om genus påverkar företagens möjligheter att överleva på lång sikt, kvinnliga företagares syn på kvinnors företagande, hur socialt entreprenörskap kan vara katalysator för kvinnors rättigheter, tillika hur samhällsentreprenörskap kan leda till såväl politiskt inflytande som breddade försörjningsmöjligheter, samt vilka utmaningar och möjligheter kvinnliga hästföretagares i tätortsnära verksamheter möter i sin dagliga verksamhet.
|
|
| 3. |
- Tunón, Håkan, 1965-, et al.
(författare)
-
Biologiskt kulturarv som som hållbar värdeskapare - slutrapport
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är slutrapporten från interregprojektet med samma namn (Interregprojekt 20200961 / IR2016.04). Projektet genomfördes mellan mars 2016 och september 2019. Avsikten har varit att undersöka på vilket sätt natur- och kulturvärden och särskilt biologiskt kulturarv kan användas för att skapa mervärde i företagandet för fäbodbrukare och andra som använder utmarkens resurser. Målet har därmed varit att visa på sätt som skulle kunna skapa bättre ekonomiska förutsättningar för brukarna att fortsätta bedriva utmarksbruk utan att detta på ett negativt sätt påverkar dessa verksamheters bidrag till bevarande av exempelvis biologisk mångfald, kulturvärden och annat som går under benämningen biologiskt kulturarv. Under projektets gång har vi därför fokuserat på koncept som biologisk mångfald, biologiskt kulturarv, immateriellt kulturarv, terroir och sensorisk utvärdering i syfte att peka på värden som upprätthålls genom ett fortsatt bruk av utmarken, som numera till stor del handlar om en igenväxande resurs för framtiden. Projektet har till största delen varit deltagarstyrt och med inslag av återkommande workshopar med brukare för att kunna bidra till att utveckla deras företag.
|
|
| 4. |
- Rytkönen, Paulina, 1961-
(författare)
-
Genus, företagande och politik
- 2017
-
Ingår i: YMER. - Stockholm : Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi (SSAG). - 0044-0477. - 9789198215021 ; 136:2016, s. 7-32
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I detta kapitel presenteras en genomgång av några av de viktigaste bidragen inom fältet genus och företagande i Sverige. Genusperspektivet utgör en av samhällets viktigaste organiseringsprinciper, medan företagandet ses som viktigt för att främja tillväxt, skapa arbetstillfällen, mm. Att studera genus och företagande i kombination är därför viktigt för att förstå de krafter som formar vår historia, vår samtid och vår framtid. Detta forskningsfält fokuserar på studien av företagaren, entreprenören, företaget, företagandet, företagsrelevanta organisationer, branscher, samt affärssystem och hur dessa påverkas av genusfrågor och genuskontrakt. Det handlar om formella och informella institutionella arrangemang som påverkar, belyser och förklarar skillnader i förutsättningar för kvinnors och mäns företagande, samt de socioekonomiska konsekvenserna av densamma. Att använda ett genusperspektiv är viktigt eftersom det är en av samhällets viktigaste organiseringsprinciper. Genusordningen sätter ett avtryck på både offentlig och privat verksamhet, på arbetsdelning i och utanför hemmet, på utbildning, på resursfördelning, mm. Genusfrågor är inbäddade i en mängd olika institutionella och kontextuella förhållanden och påverkas exempelvis även av en klassdimension och exempelvis av etnicitet. Därför är intersektionalitet både ett vanligt och viktigt angreppssätt inom genusstudier i allmänhet och inom studier av genus och företagande i synnerhet. Idag omfattar därför forskningen även studier om kvinnliga och manliga invandrares företagande och villkoren för desamma men även hur avregleringen av den offentliga sektorn har slussat låginkomsttagare och då främst kvinnor inom vård och omsorg till lågvinstföretagande. Kapitlet lyfter också den kritik som rests under senare år och som handlar om att fältet nu har mognat och att det därför finns ett behov av att gå vidare mot en mer kritisk och problematiserande forskning. Detta skulle kunna uppnås genom att förbättra och öka kontextualiseringen inom forskningen, genom att problematisera statens stöd gentemot kvinnors företagande, att analysera den offentliga sektorns omstrukturering, samt att i praktiken främja entreprenörskap och företaganism genom utbildning.
|
|
| 5. |
- Rytkönen, Paulina, 1961-
(författare)
-
”Jag är en fäbodjänta” : Arbetsdelning, institutioner företagande och identiteter inom gårdsnära mejerihantering igår och idag
- 2017
-
Ingår i: YMER. - Stockholm : Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi (SSAG). - 0044-0477. - 9789198215021 ; 136:2016, s. 79-108
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I kapitlet studeras utvecklingen av mejerisektorn ur ett genusperspektiv från tidigt 1900-tal till idag. Under den första delen av århundradet moderniseras jordbruket samtidigt som bearbetningen av mjölken flyttar ut från gården och in i den framväxande livsmedelsindustrin. Under denna process kom mejerihanteringen som tidigare varit ett kvinnligt yrke att bli ett manligt sådant, samtidigt har den gårdsnära mejerihanteringen levt en tynande tillvaro. Den andra perioden analyserar den gårdsnära mejerihanteringens återkomst, en bransch där majoriteten av företagarna är kvinnor. Resultatet visar att förekomsten av förebilder har bidragit till att skapa intresse bland kvinnor till att starta gårdsmejeri, men att den viktigaste spänningen mellan sektorn och annan livsmedelsverksamhet i huvudsak handlar om kampen mellan modernismens livsmedelssystem och dess strukturer, normer och regler, med det framväxande postindustriella systemet där småskalig livsmedelsförädling är både nödvändig och vanligt förekommande. Gårdsmejeristerna kallas för ”syltkokare” av det gamla etablissemanget, men trots motståndet lyckas de skapa sig ett manöverutrymme genom en gradvis förändring av den rådande institutionella ordningen.
|
|
| 6. |
- Rytkönen, Paulina, 1961-, et al.
(författare)
-
Utmaningar och möjligheter för små och medelstora företag i Stockholms skärgård
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport syftar till att inventera de utmaningar och möjligheter som företagarna i Stockholms skärgård står inför. Rapporten har skrivits inom ramen för Interreg-projektet Archipelago Business Development och omfattar en inventering av skärgårdsföretagarnas behov, utmaningar och möjligheter i Stockholms skärgård.Undersökningen har bland annat gjorts genom gruppintervjuer med företagare på Dalarö, Ornö, Sandhamn och Utö. Därutöver har enskilda intervjuer genomförts med företagare i fem olika kommuner. Geografiskt fördelas urvalet på Stockholms södra och mellersta skärgård.
|
|
| 7. |
- Rytkönen, Paulina, 1961-, et al.
(författare)
-
Ö- och skärgårdsturism under pandemin : Halvtidsrapport
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport bygger på resultatet från intervjuer och fokusgrupper som genomförts inom ramen för ett forskningsprojekt som syftar till att undersöka hur den pågående Coronapandemin påverkat besöksnäringen på öar och i skärgårdar i Sverige.
|
|
| 8. |
- Rytkönen, Paulina, 1961-, et al.
(författare)
-
Ö- och skärgårdsturism under pandemin : Slutrapport
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ö-samhällen kan rimligtvis antas vara extra sårbara för extern påverkan, inte minst av en sådan chock som utgjorts av Covid-19-pandemin. Denna rapport bygger på undersökningar som genomförts inom projektet Ö- och skärgårdsturism under pandemin, och innefattar bland annat fokusgrupper och intervjuer med företagare och representanter från en mängd svenska ö- och skärgårdsföreningar.
|
|
| 9. |
- Rytkönen, Paulina, 1961-, et al.
(författare)
-
Affärsutvecklingsmanual för fäbodbrukare och mathantverkare
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Affärsutvecklingsmanual för fäbodbrukare och mathantverkare kan användas av alla företagare som har en verksamhet som är baserad på natur- och kulturvärden, men särskilt livsmedelsproducenter av olika slag. Den beskriver affärsutveckling utgående från koncept som sensoriska egenskaper, terroir, koppling till natur- och kulturvärden, historia och tradition samt frågor om lokala allianser. Målet är att trycka på konsten att värdera en vara utifrån dess unika egenskaper och att föra den insikten vidare till konsumenten. Denna manual har tillkommit inom ramen för interregprojektet Biologiskt kulturarv som hållbar värdeskapare (2016–2019) som hade som mål att gynna företagande baserat på traditionellt nyttjande av utmarken, främst i form av utmarksbete av olika slag.
|
|
| 10. |
|
|
