| 1. |
|
|
| 2. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Industrin och pandemin
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Industrins Ekonomiska Råd (IER) utses av Industriavtalets parter och består av fristå- ende ekonomer. Varje år tar IER fram en rapport på uppdrag av parterna. I år fick man i uppdrag att analysera pandemins långsiktiga effekter på svensk industri, sambanden med trender inom geopolitik, handelspolitik, klimatpolitik och hållbarhetsfrågor samt vilken betydelse statens motåtgärder haft. Kapitel 1 fokuserar på den inledande och mest dramatiska fasen av krisen, med betoning på konsekvenser för industrin samt effekten av de statliga åtgärder som inrättats för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av krisen. Kapitlet avslutas med en diskussion om åtgärderna varit tillräckliga och de risker som finns med en långvarig stödpolitik. Kapitel 2 tar upp pandemin tillsammans med en rad andra omvärldsfaktorer som kastar sin skugga över den internationellt verksamma delen av näringslivet som motsättningarna USA-Kina, oenigheten om klimatpolitiken samt störningarna av de internationella leveranskedjorna. Rapporten ställer och försöker också besvara frågan om industrin kommer att få en ny spelplan. Kapitel 3 gör avspark i de exceptionellt stora krispaketen globalt och diskuterar vad det trendskiftet får för konsekvenser för den ekonomiska politiken på tio års sikt samt de effekter det kan ge på inflation och makroekonomisk stabilitet.
|
|
| 3. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Långsiktiga trender: klimatet, teknologin, demografin och produktiviteten
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Industrins Ekonomiska Råd (IER) utses av Industriavtalets parter och består av fristående ekonomer. Varje år tar IER fram en rapport på uppdrag av parterna. I år fick man i uppdrag att inför kommande avtalsrörelse beskriva och analysera ett antal faktorer som har betydelse för industrin och för den svenska ekonomin på lång sikt. Av stor betydelse är vad man kan vänta sig för utveckling för den globala ekonomin under det kommande decenniet och hur relevanta erfarenheterna från det decennium som nu går mot sitt slut är. De två första kapitlen i den här rapporten handlar om detta. I kapitel 2 analyserar vi den vikande produktivitetstillväxten och försöker besvara frågan om det är en bestående trend. I kapitel 3 tar vi upp åldrandet och de medföljande demografiska förändringarna samt migrationens effekter. Den snabba teknikutvecklingen skapar både möjligheter och utmaningar. IER har tagit upp flera olika ämnen på det temat i sina senaste rapporter. I kapitel 4 tar vi upp artificiell intelligens och ställer frågan om det blir en teknologi som kan ändra på spelplanen. Redan i förra årets rapport tog vi upp riskbilderna kring protektionism och klimatförändringarna. Vi fortsätter den analysen i i kapitel 5 och ställer frågan om handelskrig eller klimatförändringarna till och med kan utlösa en ekonomisk kris.
|
|
| 4. |
- Bergström, Ola, 1968
(författare)
-
Statens förändrade roll vid omställning efter större nedläggningar – En analys utifrån ett historiskt och internationellt perspektiv
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Statens roll i samband med omställning efter stora nedläggningar och neddragningar har förändrats de senaste femtio åren. Vilken roll staten ska ta i framtiden är inte självklart. Syftet med denna studie är att belysa: • hur har statens roll i samband med omställning förändrats över tid? • hur hanteras omställning i andra europeiska länder? • hur det svenska omställningssystemet kan anpassas till nya utmaningar som globalisering, ny teknologi och klimatförändringar? Hur har statens roll i samband med omställning förändrats? En central iakttagelse är att statens roll i samband med omställning successivt har omvandlats till att understödja och komplettera omställningsåtgärder som finansieras och organiseras av arbetsmarknadens parter. Genom kollektivavtal har arbetsmarknadens parter skapat självständiga trygghetsråd som erbjuder olika former av stöd till anställda som förlorat jobbet. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har utformats med hänsyn till parternas omställningsavtal, samtidigt som parterna har uppmanats av staten att skapa överenskommelser inom nya områden som inte täckts av parternas avtal. Statens roll har således förändrats i riktning mot att understödja, komplettera och samverka med parternas olika åtgärder för omställning. Det finns flera möjliga förklaringar till denna utveckling. EU-medlemskapets begränsningar av statens handlingsutrymme i samband med näringslivets omställning är en viktig förklaring. En annan möjlig förklaring är strukturomvandlingens förändrade karaktär där allt fler företag har erfarenhet av att säga upp anställda samtidigt som uppsägningar inte uppfattas som en krissituation på samma sätt som tidigare, utan som en möjlighet att omlokalisera arbetskraften till mer produktiva företag. Det har även blivit vanligare att tjänstebaserade eller kunskapsintensiva företag gör nedskärningar vilket medfört ett ökat behov av skräddarsydda omställningsinsatser för högkvalificerad arbetskraft, något decentraliserade omställningsorganisationer tycks kunna leverera på ett mer ändamålsenligt sätt än statliga aktörer. Hur hanteras omställning i andra europeiska länder? En internationell jämförelse visar att svensk omställningspolitik är unik. Inget annat land har en omställningspolitik med ett lika tydligt fokus på att erbjuda stöd till uppsagda för att komma till en ny sysselsättning. Även det faktum att arbetsmarknadens parter har en så betydande roll ter sig unikt. Jämförelsen visar att länder skiljer sig åt med avseende på hur mycket och på vilket sätt staten investerar i olika former av åtgärder för att understödja företagens anpassning samt för uppsagda att ta sig till ett nytt arbete. Det framkommer även att det finns fördelar och nackdelar med olika typer av åtgärder och att andra länder använder åtgärder som inte varit så vanliga i Sverige i och med stora nedläggningar och neddragningar. Det handlar exempelvis om lönesänkningar, tidigarelagd pensionering och korttidsarbete. Samtidigt finns det vissa länder där statens insatser för att hantera konsekvenser av företagens nedskärningar är mycket begränsade. Det finns även exempel på länder där statens insatser framförallt är inriktade mot att bevara existerande industristrukturer. I flera länder pågår dock, liksom i Sverige, en process mot ökad decentralisering av omställningspolitiken och en ökad involvering av arbetsmarknadens parter. Det finns inget givet svar på vilket som är det bästa sättet att bedriva omställningspolitik. Detta eftersom politiken är beroende av dominerande aktörers målsättningar, historiska händelser och landets ekonomiska struktur. Om omställningspolitiken ska förändras i någon riktning bör man således ta hänsyn till dessa förutsättningar. Vad innebär EU:s reformerade globaliseringsfond? Villkoren för att EU-länder ska kunna söka stöd till uppsagda från den Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekters (EGF eller globaliseringsfonden) håller på att ändras. Under den kommande budgetperioden 2021–2027 kommer det troligtvis att krävas att länder kan visa att en neddragning eller nedläggning orsakats av globalisering, införande av ny teknologi, såsom automatisering eller digitalisering eller omställning till ett fossilfritt samhälle. Stöd från EGF kommer, på samma sätt som idag, även att förutsätta att den svenska regeringen godkänner ansökan och medfinansierar delar av de åtgärder som man söker medel för. Det blir därför upp till staten att avgöra vilka uppsägningstillfällen som ska vara berättigade till stöd samt vilken typ av åtgärder som staten ska medfinansiera. Vår analys visar att det finns flera svårigheter förknippade med att urskilja orsakerna till ett företags beslut att säga upp medarbetare eller lägga ned en verksamhet. Orsakssambanden är ofta komplexa och det förekommer att flera faktorer samverkar. Att fördela statliga medel till uppsagda med utgångspunkt från, på förhand definierade orsaker, kan därför anses vara vanskligt. Därmed inte sagt att det inte finns tillfällen då staten kan urskilja att det är lämpligt att ansöka om medel från EGF. En möjlig linje skulle vara att Sverige endast söka medel från EGF om en nedläggning eller neddragning kan anses vara en direkt följd av EU:s politik. I den mån stöd från EGF kan kombineras med det omställningsstöd som erbjuds i partsgemensamma kollektivavtal bör sådant stöd kunna beviljas. Samtidigt är de åtgärder som kan finansieras genom EGF inte alltid effektiva och det kan finnas behov av andra statliga åtgärder för att hantera näringslivets omställningsbehov. EGF-stödet är till exempel inte utformat för att hantera omedelbara och tillfälliga omvandlingstryck i form av produktionsstopp eller efterfrågeminskningar till följd av extrema väderförhållanden eller pandemier. Vägval för svensk omställningspolitik Studien pekar på flera möjliga framtida handlingsalternativ för omställningspolitiken. En återgång till 1970-talets omställningspolitik förefaller inte vara varken möjlig eller önskvärd. Ett alternativ är däremot att staten fortsätter ha en relativt begränsad roll och där merparten åtgärder organiseras och finansieras av arbetsmarknadens parter. Strategins framgång är dock beroende av hur relationerna mellan arbetsmarknadens parter utvecklas. Ett annat alternativ är att staten i större utsträckning än idag förlitar sig på marknadsmekanismer och lämnar över ansvaret till privata aktörer, liksom i andra länder. Med tanke på omställningspolitikens centrala roll för näringslivets konkurrenskraft, tillväxt och välfärdens utveckling, förefaller ett fullständigt överlämnande av omställningspolitiken medföra stora risker. Stora grupper av företag och anställda skulle exempelvis kunna lämnas utan stöd i samband med större kriser. Ytterligare ett alternativ är att stärka statens roll som kompletterande aktör. Staten skulle då få ett utökat ansvar att säkerställa tillgången till relevanta åtgärder i de fall andra aktörer inte erbjuder det. Detta för att öka landets produktivitet, samhällets välstånd och en stabil tillväxt. Statens roll skulle då vara att skapa en balans mellan, och komplettera, de åtgärder som erbjuds inom ramen för partsgemensamma avtal och de åtgärder som exempelvis erbjuds inom ramen för EU:s globaliseringsfond. Baserat på den historiska analysen, genomgången av forskningslitteraturen samt den internationella utblicken är vår slutsats att det svenska omställningssystemet fungerar relativt bra. Det finns således ingen uppenbar anledning att ändra den nuvarande modellen där en stor del av omställningsinsatserna arrangeras och finansieras av arbetsmarknadens parter. Staten bör fortsätta att understödja samverkan mellan parterna inom områden där åtgärder saknas eller där arbetsmarknadens parter ännu inte skapat partsgemensamma lösningar. Det kan till exempel röra sig om insatser i branscher eller sektorer där arbetsmarknadens parter inte har träffat omställningsavtal. Som redan nämnts bör den svenska regeringen även överväga möjligheten att medverka till stöd från EGF under vissa förutsättningar, till exempel i samband med nedläggningar och större neddragningar som är tydligt associerade med EU-kommissionens beslut vad gäller till exempel handel, ekonomiska sanktioner och klimatomställning. En annan fråga för politiker att ta ställning till i framtiden är hur statens insatser i samband med omställning ska organiseras. I nuläget är statens ansvar för åtgärder i samband med omställning utspritt på flera myndigheter.
|
|
| 5. |
- Styhre, Alexander, 1971, et al.
(författare)
-
The benefit of market-based governance devices: Reflections on the issue of growing economic inequality as a corporate concern
- 2019
-
Ingår i: European Management Journal. - : Elsevier BV. - 0263-2373. ; 37:4, s. 413-420
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Growing economic inequality in advanced economies is explained by a variety of conditions and mechanisms, but a growing literature emphasises how corporate governance decisions serve to transfer wealth from labour to capital owners, including shareholders. The article introduces the term governance devices to examine how a consistent annual real wage growth (calculated to 1.20 percent) over the period 1997-2017 has been negotiated in Sweden, based on a bilateral market-based industrial agreement between the employer organisation and a confederation of trade unions. The article stresses the importance of governance decisions in counteracting secular stagnation of real wage growth, which reduces the purchasing power in an economy and incurs other externalities. Corporate governance is, therefore, a key mechanism in resolving the issue of how to allocate the residual cash being generated in the corporate production activities so that it benefits all constituencies and balances short-term returns to shareholders and medium-to long-term economic growth and stability. (C) 2019 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 6. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
It takes change to remain the same: The transformation of Swedish government policy making in economic crises and the involvement of social partners
- 2021
-
Ingår i: Economic and Industrial Democracy. - 0143-831X. ; 43:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The government responses to the corona crisis across the world has actualized an old debate regarding the role of the state and government policy making in economic crises. This debate should, the authors of this article argue, be understood in the context of how government policy making has been transformed in advanced capitalist economies in the past five decades and recent theoretical developments regarding the role of actors and institutions involved in the production and dissemination of ideas in such transformations. Drawing on an extensive review of policy making and changes in policy making doctrines, this article examines the role of government public investigations in the transformation of the Swedish government policy making in relation to economic crises where the state supports policy making through social partners.
|
|
| 7. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Det nya arbetets tid och rum
- 2007
-
Ingår i: Organisation. - Malmö : Liber, Malmö. ; , s. 45-64, s. 45-64
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 8. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Svensk industri och EU:s nya industripolitik: teknikskiften, kompetensförsörjning och grön omställning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Industrins Ekonomiska Råd (IER) utses av Industriavtalets parter och består av fristående ekonomer. Varje år tar IER fram en rapport på uppdrag av parterna. I föregående års rapport analyserade vi den globala pandemins konsekvenser för svensk industri. Årets uppdrag är att analysera de långsiktiga effekterna av EU:s industripolitik för industrins konkurrenskraft, förändringar av globala värdekedjor och hur teknikskiften påverkar industrins kompetensförsörjningsbehov. Vi har valt att fokusera årets rapport till två aspekter av EU:s nya industripolitik, nämligen de delar som behandlar grön och digital omställning. Rapporten inleds med en kortfattad genomgång av erfarenheterna av industripolitik i EU:s ekonomiska historia, inklusive den senaste debatten över hur en modern industripolitik kan eller bör utformas för att komma tillrätta med de utmaningar som världsekonomin står inför. I kapitlet beskrivs också de centrala beståndsdelarna i den strategi som EU kommissionen lanserade i mars 2021. I kapitel två diskuteras teknikskiften och kompetensförsörjning i svensk industri. I kapitlet går vi genom förutsättningarna för svensk industris kompetensförsörjning och hur den kan komma att påverkas av framtida teknikskiften. Kapitel tre fortsätter med en djupare analys av den del av EU:s industripolitik som syftar till att hantera klimatomställning där den ledande tanken är att införa en koldioxidtull för att undvika koldioxidläckage. I kapitlet analyserar vi förutsättningarna för svensk industri, förekomsten av koldioxidläckage och möjliga effekter av införandet av en koldioxidtull och andra klimatpolitiska åtgärder. Rapporten avslutas med en sammanfattande diskussion om möjliga konsekvenser av EU:s industripolitik för svensk industris konkurrenskraft och framtida kompetensförsörjning.
|
|
| 9. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Industriunder omvandlingstryck: Regional närvaro, klimatutmaningar och globaliseringskritik
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Industrins Ekonomiska Råd (IER) har fått i uppdrag att beskriva och analysera ett antal faktorer som har betydelse för industrin och för den svenska ekonomin. Flera av de senaste årens rapporter från IER har beskrivit industrins betydelse för Sverige. I den här rapporten tar vi upp vad industrin betyder regionalt och visar hur betydelsefull industrin är för landets mindre regioner. Det finns en relativt stor samstämmighet i Sverige om att landet gynnats av globaliseringen. På senare år har globaliseringen dock ifrågasatts från flera håll. Vi tar upp riskbilderna kring protektionism samt Kina och andra tillväxtländers användande av statsapparaten för att gynna det egna näringslivet. En annan riskbild utgör klimatförändringarna. Vi beskriver hur initiativ växer fram för att göra industrin till en del av lösningarna i stället för en del av problemet. I storstäderna har vi fått en sättning på bostadsmarknaden. Utgör det ett hot även mot industrin och den svenska ekonomin? Rapporten avslutas med ett kapitel om den omställningsförmåga som krävs för att hantera en föränderlig omvärld. Kan ökad omställningsförmåga förvandlas till stärkt konkurrenskraft?
|
|
| 10. |
- Lavén, Fredrik, 1978, et al.
(författare)
-
Dismantling SAAB: The role of transition agencies in deinstitutionalization
- 2014
-
Ingår i: Proceedings of the 30th EGOS Colloquium, July 3-5 2014, Amsterdam..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper examines the role of transition agencies in the downsizing and closure of an organization with highly institutionalized patterns of activities at the face of the financial crisis, suggesting that transition agencies play a significant role in processes of deinstitutionalization, defined as the erosion and disruption of institutionalized practices. Transition agencies, such as outplacement agencies, play a role in deinstitutionalization, by dismantling organisational members’ attachment to the organization and dispersing them to new locations, preventing them from reproducing institutionalized practices in the specific organizational setting. The contribution of the paper is twofold. First, in relation to studies of downsizing and organizational closure, the paper contributes by identifying the mechanisms through which restructuring activities, also referred to as “transition work”, may lead to the disruption and erosion of institutionalized activities and practices. Second, while studies of institutional change have acknowledged the importance of processes of deinstitutionalization and the role of external actors in such processes, there are few studies of how deinstitutionalization takes place in the context of downsizing and organizational closure.
|
|
