| 1. |
- Fredman, Peter, et al.
(författare)
-
Economic values in the Swedish nature-based recreation sector : a synthesis
- 2012
-
Ingår i: Tourism Economics. - London : IP Publishing. - 1354-8166 .- 2044-0375. ; 18:4, s. 903-910
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- This research synthesis reports the main findings from a review of economic values associated with nature-based recreation in Sweden. The purpose of the work was to support policy and to identify areas for future research. Data came from over 150 scientific publications and other public sources. The authors find inter alia a lack of systematic data for several recreation activities (including naturebased tourism), a significant growth in the outdoor equipment industry and a relatively modest economic involvement by the public sector. The information is structured under different categories to illustrate the significance and range of different economic values. The authors conclude that there is a need for more comprehensive and systematically collected data, methodological development and interdisciplinary research.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Lundmark, Linda, 1975-, et al.
(författare)
-
National Parks and Protected Areas and the Role for Employment in Tourism and Forest Sectors : a Swedish Case
- 2010
-
Ingår i: Ecology and Society. - Wolfville : Resilience Alliance. - 1708-3087. ; 15:1, s. 19-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The development of national parks and other protected areas has been widely promoted because of its potential for regional development in peripheral and sparsely populated areas. The argument is that the economic and social benefits seen in national parks in the USA and UK will also occur in the Swedish context in the form of an increased tourism-related labor market. Our aim was to analyze the possibility of such a development both in light of the policy visions of positive regional and local development and from the adversary point of view that protection of land is making it more difficult for 15 sparsely populated mountain municipalities in Sweden to prosper. We used a database covering the entire population of the area for 1991 to 2001. Our results show that factors other than the protected areas are connected to the development of a tourism labor market. The most positively correlated variables for change in tourism employment are population growth and proximity to ski lifts. Positive population development is also correlated to a positive change in the number of people employed in forest sectors. Thus, one of the main outcomes is that the assumed and almost automatic positive relation between nature conservation and tourism can is questionable.
|
|
| 4. |
- Hedenborg, Susanna, et al.
(författare)
-
Outdoorification of sports and recreation : a leisure transformation under the COVID-19 pandemic in Sweden
- 2024
-
Ingår i: Annals of Leisure Research. - : Informa UK Limited. - 1174-5398 .- 2159-6816. ; 27:1, s. 36-54
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Following the outbreak of the COVID-19 pandemic, most European countries imposed lockdowns, whereas Sweden introduced soft restrictions. Sports and physical activity could continue if conducted 'safely' and outdoor activities were even promoted if restrictions on the number of participants were not violated. The aim of this article is to demonstrate how the pandemic led to transitions and transformations of typical indoor sports activities to the outdoors and to outdoor recreation, or what we call an outdoorification process of sports and recreation, and how the changes were perceived by the population. Sweden is used as a case study. The inquiry is based on three studies involving more than 100 semi-structured interviews, two national questionnaire surveys and a regional-based PPGIS study. Based on the results, we argue that the outdoorification process is likely to influence how sport and recreation is understood and practiced also in the years after the pandemic.
|
|
| 5. |
- Lundmark, Linda, et al.
(författare)
-
Besöka naturen – hemma eller borta? : Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige.
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på var man besöker naturen. De drygt 60 % som uppgav att de besökt naturområden inom 10 mil från bostaden under de senaste 12 månaderna fick olika följdfrågor utifrån det område som de ansåg som viktigast. Den största andelen av dessa (cirka 45 %) hade besökt naturområden med mest skog och därefter följde i fallande ordning: områden med flera olika naturtyper (12 %), sjö och vattendrag (11 %) samt skärgård (10 %). Hälften av de svarande hade 5 km eller kortare till naturområdet, medan det genomsnittliga avståndet var cirka 17 km. Majoriteten av de svarande har besökt det aktuella naturområdet upp till 3 gånger per månad och ungefär 40 % av de svarande har besökt området en gång i veckan eller oftare, drygt 6 % gör ett besök varje dag. Hälften av de svarande stannade högst 2,5 timmar i naturområdet i genomsnitt. En av fyra svarande angav att ett genomsnittligt besök varade i högst en timme, och cirka 15% angav att besöket varade i ett eller flera dygn. För hälften av de svarande var den totala kostnaden 40 kr eller mindre per besök, medan motsvarande betalningsvilja för att fortsätta besöka naturområdet uppgick till högst 100 kr per besök. Detta kan tolkas som att det finns ett ”mervärde” (ett s.k. konsumentöverskott) av ett besök utöver de kostnader besöket medför. Knappt hälften av de som svarade har tillgång till fritidsboende på något sätt. Det är framför allt fjäll- och kustkommuner som är populära fritidsbostadsdestinationer och många tillbringar en stor del av sin tid i fritidsbostaden. Allemansrätten är av stor betydelse när det gäller svenska folkets möjligheter till friluftsliv och andra utomhusaktiviteter och vi kan konstatera att de svarandes kunskaper om allemansrätten generellt är goda. Omkring 90 % av de svarande prickade rätt i olika påståenden om vad den grundläggande allemansrätten innebär. Vi kan också konstatera att allemansrättens ställning är mycket stark. Så mycket som 94 % av de svarande är helt eller delvis eniga med påståendet att allemansrätten är viktig att försvara och 77 % anser allemansrätten viktig för deras egna utomhusaktiviteter. Det kan jämföras med betydelsen av naturreservat och nationalparker som uppges som viktiga för utomhusaktiviteterna av 43 %. Angående strandskyddet anger en majoritet av de svarande (69 %) att tillgängligheten till strandnära områden/stränder är god men det finns ett visst stöd för att kommunerna ska få större inflytande över strändernas skydd, om än inte hos en majoritet av de svarande.
|
|
| 6. |
- Lundmark, Linda, et al.
(författare)
-
Vilka är ute i naturen? Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på vilka som är ute i naturen och vilka aktiviteter man ägnar sig åt. Nästan alla uppfattar skogar, fjäll, sjöar och hav som ”natur” men det är inte alls lika självklart med t.ex. badstränder, trädgårdar och elljusspår. Mer än hälften av de svarande är ute i naturen ganska ofta, eller mycket ofta, under vardagar. Under längre ledigheter ökar denna andel till 89 %. Naturen är också en central miljö för barns uppväxt och t.ex. har hela 94 % av de svarande ofta, eller mycket ofta, tillbringat lov och semestrar i naturen. Nöjes- och motionspromenader är vanligast att ha ägnat sig åt åtminstone en gång under en 12- månadersperiod (nästan 95 % av de svarande), följt av strövat i skog och mark (90 %), arbetat i trädgården (84 %), solbadat (81 %), och haft picknick eller grillat i naturen (80 %). Även om vi ser till de aktiviteter som är vanligast att ägna sig åt ofta (mer än 60 gånger per år) så toppas listan av nöjes- och motionspromenader (ca 32 %), följt av cykla på vägar, arbeta i trädgården, ströva i skog och mark och promenera med hund. Vi har också gjort en fördjupad analys när det gäller de tio vanligaste aktiviteterna som de svarande angett att de utövat mer än 20 gånger under en 12-månadersperiod (ca 1-2 gånger per månad). Det visar sig då att kvinnorna generellt är mer aktiva. Jogging/terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män medan solbad, picknick och stavgång är mer representerat hos kvinnor. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att promenera med hund är vanligare och arbete i trädgården mindre vanligt, jämfört med övriga grupper. Joggning/terränglöpning tycks också vara en aktivitet främst hos yngre och medelålders, medan det omvända gäller för stavgång. Föräldrarnas uppväxtland tycks inte ha så stor betydelse för vilka aktiviteter man väljer, men svarande med svenska föräldrar utövar aktiviteterna i större utsträckning jämfört med personer vars föräldrar vuxit upp utomlands. Ett undantag finns emellertid för picknick eller att grilla i naturen vilket är vanligare hos svarande med utländska föräldrar.
|
|
| 7. |
- Fredman, Peter, 1965-, et al.
(författare)
-
Non-compliance with on-site data collection in outdoor recreation monitoring
- 2009
-
Ingår i: Visitor Studies. - : Informa UK Limited. - 1064-5578 .- 1934-7715. ; 12:2, s. 164-181
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Awide range of methods exists for on-site visitormonitoring in parks and recreation areas. Self-registration methods have proven to be popular because of their low cost and relative ease of administration, but little is known about the extent to which the data collected from self-registration boxes are representative of the population of visitors, and the degree that bias exists as a result of non-compliance. This article examines these concerns based on research at Fulufj¨allet National Park in Sweden. On-site registration card and follow-up mail survey data from a sample of visitors who did not voluntarily register were compared with the same kind of data for visitors who did register voluntarily. In total, 10 registration card items and 284 mail survey items were tested for variations between compliant and non-compliant visitors. Of these, one third of the card items, 12% and 3% of the survey items for Swedish and German visitors, respectively, yielded statistically significant differences. Implications for management and suggestions for further research are discussed.
|
|
| 8. |
- Boman, Mattias, et al.
(författare)
-
Outdoor recreation - A necessity or a luxury? : Estimation of Engel curves for Sweden
- 2013
-
Ingår i: Journal of Outdoor Recreation and Tourism. - : Elsevier BV. - 2213-0780 .- 2213-0799. ; 3-4, s. 49-56
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Income constitutes one important constraint for the degree of participation in outdoor recreation. The effect of this constraint can be measured by the income elasticity of outdoor recreation demand, which is of policy interest when the distribution of recreation opportunities across socioeconomic groups is a concern. This study investigated income elasticity of expenditures for three types of outdoor recreation in Sweden, at the individual level: outdoor recreation as an aggregated composite good, outdoor recreation close to home (less than 100 km away from the permanent residence), and hunting. The findings indicated that outdoor recreation as a composite is a luxury good with elasticity in excess of unity (i.e. a relative increase in income will lead to a greater relative increase in demand). The elasticities of the specific activities were found to be lower. Outdoor recreation close to home was characterized as a necessity with elasticity less than unity (i.e. a relative increase in income will lead to a smaller relative increase in demand). The results further suggested that an increase in income could lead to either a decrease or an increase in the demand for hunting, indicating that hunting might be an inferior good or possibly a necessity. Management implications Based on data from national surveys in Sweden, this paper explores the relationship between income and demand for different types of outdoor recreation activities. The analysis reveals that: The total demand for outdoor recreation opportunities can be expected to increase with increasing income levels in society. An increase in total demand does, however, not imply that demand for all types of outdoor recreation will increase simultaneously.The relationship between income and outdoor recreation demand differs among various types of recreation activities. Outdoor recreation close to home and hunting provided two examples of such diverging patterns in this paper. This, in turn, leads to different policy implications.Policy measures should, therefore, be adapted to the specific type of outdoor recreation under consideration.Managers need to be aware of the underlying factors affecting demand, such as socioeconomic characteristics, substitutability, motivations and different types of constraints.Future analysis should consider also the following factors potentially affecting outdoor recreation demand:- The distinction between recreation enjoyed during overnight trips (i.e. tourism related), as opposed to day based recreation activities where income may be less important.- The time available for outdoor recreation and the family situation.- Recreational activities must be regarded within the regulatory national framework. For example hunting in Sweden is guided by bag limits, reduced mobility because of limited access to specific hunting grounds, and specific national management of hunting opportunities. © 2013 Elsevier Ltd.
|
|
| 9. |
- Lindberg, Kreg, et al.
(författare)
-
Facilitating Integrated Recreation Management : Assessing Conflict Reduction Benefits in a Common Metric
- 2009
-
Ingår i: Forest Science. - : Society of American Foresters. - 0015-749X .- 1938-3738. ; 55:3, s. 201-209
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Recreation management on public land often involves trade-offs. For example, cross-country skiers may experience conflict with snowmobiles. A potential management response is trail separation, which may lead to gains to skiers but also ecological and financial costs associated with creation of a new trail. If separation involves snowmobile access restrictions, there may be experiential losses for that user group. Management responses are not always based on explicit identification and integration of the gains and losses accruing across diverse stakeholders and dimensions; economics provides a criterion, a metric, and measurement tools to facilitate such integration. A Swedish case study illustrates this approach and assesses values accruing to skiers from reduced snowmobile presence. Cross-country skiers were sampled on-site in the southern Ja¨mtland mountain region, and follow-up mail surveys included choice experiment scenarios. Conditional logit analysis of the 1,468 completed scenarios indicates that skier welfare gains from conflict reduction are substantial and reflect both direct and indirect contact. A change from sharing trails to not seeing, hearing, or smelling snowmobiles leads to gains of 185 kronor (US$23) per skier party.
|
|
| 10. |
- Fredman, Peter, et al.
(författare)
-
Friluftslivet i samhällsekonomin
- 2013
-
Ingår i: Friluftsliv i förändring. - : Naturvårdsverket. - 9789162065478 ; , s. 161-174
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
