| 1. |
- Munthe, Christian, 1962
(författare)
-
Mellan genialitet och galenskap: Recension av Benjamin Labatuts roman "MANIAC"
- 2023
-
Ingår i: Tidskriften Alba. - 1403-5448.
-
Recension (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- John von Neumann var ett för de allra flesta okänt ungerskt underbarn av judisk härkomst som sedermera flydde undan nazisterna till USA, där han dog 1957. Han var ett matematiskt universalgeni som gav viktiga, för att inte säga avgörande, bidrag till fysikens, biologins, data- och samhällsvetenskapens och meteorologins (och därmed klimatvetenskapens) utveckling under 1900-talet. Vid sidan av den mer allmänt kände Alan Turing föranstaltade han det som vi idag lär känna som A.I. och teoretiserade tidigt om hur man kunde tänka på maskiner som livsformer analogt med biologiska – en idé som idag ingår både i evolutionsbiologiska verktygslådor liksom i visioner och mardrömsscenarier om en teknologisk singularitet bortom vilken generella A.I. dominerar och, i värsta fall, tränger ut människoarten. Det är denne märkliga och skrämmande person Benjamín Labatuts välskrivna roman sätter i centrum för en berättelse om gränslandet mellan genialitet och galenskap, vetenskap och teknik från förra sekelskiftet till nu, logikseminariernas tankelekar och konkret global politisk utveckling på liv och död. Romanen är pärlande klart översatt av Anna Petronella Foultier. Man behöver nog ha ett visst intresse för vetenskap, teknik och/eller global politik för att uppskatta den fullt ut, men mycket sådant förklaras under hand på ett skenbart enkelt vis, så jättestora kunskaper behövs inte.
|
|
| 2. |
- Beier, Ulrika, et al.
(författare)
-
Fisk och fiske i Mälaren
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nära en tredjedel av Sveriges befolkning bor i Mälardalen. Mälaren är Sveriges tredje största sjö och en av de artrikaste beträffande fisk. Sjön är både flikig och mångsidig. Ömsom kantas den av slätter med intensivt jordbruk och stora vassområden, ömsom av karga klippor och grusstränder. Här finns omväxlande små och stora öar, grunda vikar, trånga sund och stora, djupa fjärdar. Mälaren har förorenats under århundraden och är fortfarande delvis övergödd. Trots det tjänar den som landets största dricksvattentäkt. Två miljoner människor får dricksvatten från Mälaren. Länge har fokus varit på sjöns vattenkvalitet, både för att dricka och bada i. Mälaren är också viktig som fiskesjö. Fiske i Mälaren innebär oftast rekreation men sjön försörjer också cirka trettio yrkesfiskare. Sist men inte minst - fisken i Mälaren är en viktig del i dess ekosystem. Genom näringsväven återkopplar fisken oundvikligen till vattnets kvalitet. I den här rapporten vill vi sätta Mälarens fisk i fokus. Vi ska berätta om fiskarter som är viktiga för ekosystemet och fisket samt om hur fisken i Mälaren undersöks.
|
|
| 3. |
- Gerlee, Philip, 1980, et al.
(författare)
-
Vetenskapliga modeller : Svarta lådor, röda atomer och vita lögner
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad har en zebrafisk, ett fartygsskrov i miniatyr, en matematisk ekvation och en näringskedja gemensamt? De är alla exempel på vetenskapliga modeller som används inom dagens forskning för att beskriva vår omvärld och gör det möjligt för forskare att isolera och i detalj studera ett visst fenomen. Boken inleds med att introducera begreppet på ett intuitivt plan, genom att dra paralleller till mentala modeller och konstnärliga representationer, och fortsätter med en historisk tillbakablick som sträcker sig från 1600-talet till nutid. Vi diskuterar också den iterativa konstruktionsprocessen och balansen mellan enkelhet och komplexitet som den innebär, vilket i sin tur är kopplat till avvägningen mellan en förklarande modell och en förutsägande. För att belysa skillnader mellan olika synsätt på modeller presenteras också en intervjustudie där forskare från tio stycken forskningsfält beskriver sin relation till modeller. Avslutningsvis innehåller boken ett kapitel där typiska modeller från flera discipliner beskrivs i detalj. Syftet med denna bok är att ge en övergripande introduktion till vetenskapliga modeller och visa hur modeller är uppbyggda samt hur de används inom vetenskapligt arbete. Vi hoppas också att den kan tjäna som inspiration till nya modeller och även underlätta det interdisciplinära samtalet. Boken vänder sig i första hand till studenter på landets ingenjörs- och naturvetarprogram samt till studenter på lärarhögskolorna, men även till dig som har ett vetenskapligt intresse och vill få en översikt av modellering i stort och olika modelleringstraditioner i synnerhet.
|
|
| 4. |
- Gerlee, Philip, 1980, et al.
(författare)
-
Vetenskapliga modeller
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad har en zebrafisk, ett fartygsskrov i miniatyr, en matematisk ekvation och en näringskedja gemensamt? De är alla exempel på vetenskapliga modeller som används inom dagens forskning för att beskriva vår omvärld och gör det möjligt för forskare att isolera och i detalj studera ett visst fenomen.Boken inleds med att introducera begreppet på ett intuitivt plan, genom att dra paralleller till mentala modeller och konstnärliga representationer, och fortsätter med en historisk tillbakablick som sträcker sig från 1600-talet till nutid. Vi diskuterar också den iterativa konstruktionsprocessen och balansen mellan enkelhet och komplexitet som den innebär, vilket i sin tur är kopplat till avvägningen mellan en förklarande modell och en förutsägande. För att belysa skillnader mellan olika synsätt på modeller presenteras också en intervjustudie där forskare från tio stycken forskningsfält beskriver sin relation till modeller. Avslutningsvis innehåller boken ett kapitel där typiska modeller från flera discipliner beskrivs i detalj.Syftet med denna bok är att ge en övergripande introduktion till vetenskapliga modeller och visa hur modeller är uppbyggda samt hur de används inom vetenskapligt arbete. Vi hoppas också att den kan tjäna som inspiration till nya modeller och även underlätta det interdisciplinära samtalet.Boken vänder sig i första hand till studenter på landets ingenjörs- och naturvetarprogram samt till studenter på lärarhögskolorna, men även till dig som har ett vetenskapligt intresse och vill få en översikt av modellering i stort och olika modelleringstraditioner i synnerhet.
|
|
| 5. |
- Kiessling, Anders, et al.
(författare)
-
Musselodling i Östersjön som miljöåtgärd : nya positiva data från tre pågående EU-projekt
- 2019
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nya resultat visar att musselodlingar i Östersjön har en betydande potential att bidra till att minska övergödningen samtidigt som förutsättningar skapas för en cirkulär ekonomi/produktion. För att ta musselodling till nästa nivå krävs dels ytterligare förfining av den nya tekniken, men framförallt fler och i förlängningen också större odlingar samtidigt som vi måste vidareutveckla alla de initiativ som nu pågår hur näringen kan återanvändas i livsmedelssystemet på ett effektivt och ekonomiskt lönsamt sätt.
|
|
| 6. |
-
Larmar och gör sig till
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Larmrapporterna duggar tätt inom flera delar av samhället idag och en turbulent omvärld gör sig ständigt påmind. I en tid där den som hörs och syns mest oftast är den som får fram sitt budskap syftar Larmar och gör sig till till att ge diverse effektfulla och känsloknutna utsagor om vår samtid lite empiriskt tuggmotstånd. Larmar och gör sig till är den sjuttionde forskarantologin från SOM-institutet. Boken innehåller 40 kapitel och baseras i huvudsak på 2016 års nationella SOM-undersökning, i kombination med SOM-institutets trettioåriga tidsserier.
|
|
| 7. |
- Almered Olsson, Gunilla, 1951, et al.
(författare)
-
Agenda 2030. För oss och kommande generationers skull.
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skriften ger en kortfattad genomgång av de 17 globala hållbarhetsmålen med målet att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Åtgärder på nationell och regional nivå beskrivs kortfattat. Varje mål illustreras med verksamheter på lokal nivå. Skriftens huvudsyfte är att belysa den lokala nivån och peka på civilsamhällets stora roll i hållbarhetsarbetet.
|
|
| 8. |
- Norrman, Jenny, 1971
(författare)
-
Dokumentation workshop geosystemtjänster - ekosystemtjänster
- 2019
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dokumentation av workshop gällande att diskutera begreppen ekosystemtjänster och geosystemtjänster Plats: Chalmersska huset i Göteborg, Kanalrummet. Datum och tid: 29 augusti, kl 11.30-15.30 Bakgrund: Utifrån pågående forskning på Chalmers om undermarken som en multifunktionell resurs ser vi ett behov av att kunna systematiskt beskriva alla typer av tjänster undermark som naturen tillhandahåller med syftet att kunna ta bättre och mer hållbara beslut angående hur dessa tjänster/resurser skall nyttjas. Flera av dessa tjänster är biotiska och klassas då som ekosystemtjänster (ES). Andra typer av tjänster såsom t.ex. geoenergi, utrymme, bärförmåga, arkeologiska och geologiska arkiv är inte biotiska och kan därför principiellt inte betecknas vara ES. Hur bör man då beskriva dessa på bästa sätt så att man kan få en helhetsbild över undermarkens tjänster? Vi ser att begreppet geosystemtjänster förmodligen kan fånga in detta och skulle kunna vara ett bra ramverk. Men är det bra eller mindre bra att introducera nya begrepp? Hur ser andra organisationer som arbetar med ES på att föra in ett nytt begrepp? Liknande frågeställningar uppstår när man t.ex. arbetar inom vattenförvaltning där flera av vattnets tjänster är abiotiska, där t.ex. begreppet grundvattentjänster används ibland och som innefattar både biotiska och abiotiska tjänster. Syfte: Att samla representanter från olika organisationer som arbetar med och berörs av arbetet med ES för att dela erfarenheter och kunskap omkring ES och vad som inte fångas in under begreppet ES, om detta är ett problem eller ej för de olika organisationerna, och hur man ser på att föra in nya begrepp och nyttan med det. Upplägg: Ett antal korta föredrag för att introducera alla till frågeställningen, hur de olika organisationerna arbetar med ekosystemtjänster (ES) idag och deras roller. Därefter diskussion utifrån ett antal frågeställningar. Inbjudningslista: Representanter ifrån Sveriges geologiska undersökning, Statens geotekniska institut, Boverket och Naturvårdsverket, forskare (Chalmers), kommuner (Malmö, Göteborg), HaV och Vattenmyndigheterna.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
