| 1. |
- Sätre Åhlander, Ann-Mari, 1957-, et al.
(författare)
-
Från reserv till reserv. Genusaspekter på den regionala arbetsmarknadspolitiken.
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige har vid olika tidpunkter lanserats satsningar för att skapa förutsättningar för en mer jämställd arbetsmarknad. Både politik och arbetsmarknad har genomgått betydande förändringar, något som i denna rapport studeras på regional nivå utifrån ett genusperspektiv. Studien placeras i skärningspunkten mellan arbetsmarknadspolitik, jämställdhetspolitik och regionalpolitik. Arbetsmarknadspolitiken har länge varit ett av de starkaste medlen för att uppnå målen med jämställdhetspolitiken. I den här rapporten undersöks den del av arbetsmarknadspolitiken som samverkar med den regionala utvecklingspolitiken och hur den utformas i relation till de jämställdhetspolitiska målen. Rapportens huvudsyfte är att utifrån två tidsbilder diskutera möjligheter och problem som är förknippade med den politik som uppmuntrar och stimulerar kvinnor att övergå från hemarbete till lönearbete, respektive från lönearbete till företagande. Genom två nedslag i tiden i Jämtlands län illustreras en förskjutning i den politiska retoriken från lönearbete till företagande som avspeglas i olika arbetsmarknadssatsningar för att öka kvinnors förankring på arbetsmarknaden. Med en maktordning som underordnar kvinnor återkommer ett synsätt som leder till att politiska åtgärder gång på gång utformas utifrån synen på kvinnors arbetskraft som en reserv.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Katz, Katarina, 1953-, et al.
(författare)
-
Boendesegregation, bakgrund och barnfattigdom
- 2013
-
Ingår i: Om barnfattigdom. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144079837 ; , s. 163-192
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Corvellec, Hervé, 1961, et al.
(författare)
-
Avfallsförebyggande handlar om effektiv produktion och genomtänkt konsumtion – inte om avfall. Sju lärdomar från forskningsprojektet från avfallshantering till avfallsförebyggande
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar de viktigaste lärdomarna från forskningsprojektet ”Från avfallshantering till avfallsförebyggande”. I forskningsprojektet har forskare från Lunds universitet och Göteborgs universitet, men också Umeå Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan, studerat avfallsförebyggande. Syftet med projektet har varit att identifiera och förklara svårigheterna med att förverkliga de avfallsförebyggandepolitiska målen. Forskarna har närmat sig projektets syfte genom innehållsanalys av avfallsplaner, kvantitativa och kvalitativa studier av avfallsförebyggande- initiativ, teoretisk kritik av stadsplanering, och kartläggning av hinder för avfallsförebyggande. Projektet har bedrivits i tät samverkan med kommuner, kommunala avfallsbolag, myndigheter, sociala rörelser och företag. Det har finansierats av forskningsrådet Formas (Dnr 259-2013-210). För den som vill veta mer finns källor refererade löpande i texten och redovisat i referenslistan i slutet av rapporten. Det går även bra att kontakta respektive forskare. Under Interna referenser redovisas de vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, seminarier, uppsatser, reportage, debattartiklar, och nya forskningsprojekt som forskningsprojektet har lett till. På projektets webbplats www.ism.lu.se/mtp redogörs i detalj för projektet, till exempel de workshopar som har organiserats inom projektets ram.
|
|
| 5. |
- Lundmark, Linda, et al.
(författare)
-
Besöka naturen – hemma eller borta? : Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige.
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på var man besöker naturen. De drygt 60 % som uppgav att de besökt naturområden inom 10 mil från bostaden under de senaste 12 månaderna fick olika följdfrågor utifrån det område som de ansåg som viktigast. Den största andelen av dessa (cirka 45 %) hade besökt naturområden med mest skog och därefter följde i fallande ordning: områden med flera olika naturtyper (12 %), sjö och vattendrag (11 %) samt skärgård (10 %). Hälften av de svarande hade 5 km eller kortare till naturområdet, medan det genomsnittliga avståndet var cirka 17 km. Majoriteten av de svarande har besökt det aktuella naturområdet upp till 3 gånger per månad och ungefär 40 % av de svarande har besökt området en gång i veckan eller oftare, drygt 6 % gör ett besök varje dag. Hälften av de svarande stannade högst 2,5 timmar i naturområdet i genomsnitt. En av fyra svarande angav att ett genomsnittligt besök varade i högst en timme, och cirka 15% angav att besöket varade i ett eller flera dygn. För hälften av de svarande var den totala kostnaden 40 kr eller mindre per besök, medan motsvarande betalningsvilja för att fortsätta besöka naturområdet uppgick till högst 100 kr per besök. Detta kan tolkas som att det finns ett ”mervärde” (ett s.k. konsumentöverskott) av ett besök utöver de kostnader besöket medför. Knappt hälften av de som svarade har tillgång till fritidsboende på något sätt. Det är framför allt fjäll- och kustkommuner som är populära fritidsbostadsdestinationer och många tillbringar en stor del av sin tid i fritidsbostaden. Allemansrätten är av stor betydelse när det gäller svenska folkets möjligheter till friluftsliv och andra utomhusaktiviteter och vi kan konstatera att de svarandes kunskaper om allemansrätten generellt är goda. Omkring 90 % av de svarande prickade rätt i olika påståenden om vad den grundläggande allemansrätten innebär. Vi kan också konstatera att allemansrättens ställning är mycket stark. Så mycket som 94 % av de svarande är helt eller delvis eniga med påståendet att allemansrätten är viktig att försvara och 77 % anser allemansrätten viktig för deras egna utomhusaktiviteter. Det kan jämföras med betydelsen av naturreservat och nationalparker som uppges som viktiga för utomhusaktiviteterna av 43 %. Angående strandskyddet anger en majoritet av de svarande (69 %) att tillgängligheten till strandnära områden/stränder är god men det finns ett visst stöd för att kommunerna ska få större inflytande över strändernas skydd, om än inte hos en majoritet av de svarande.
|
|
| 6. |
- Lundmark, Linda, et al.
(författare)
-
Vilka är ute i naturen? Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på vilka som är ute i naturen och vilka aktiviteter man ägnar sig åt. Nästan alla uppfattar skogar, fjäll, sjöar och hav som ”natur” men det är inte alls lika självklart med t.ex. badstränder, trädgårdar och elljusspår. Mer än hälften av de svarande är ute i naturen ganska ofta, eller mycket ofta, under vardagar. Under längre ledigheter ökar denna andel till 89 %. Naturen är också en central miljö för barns uppväxt och t.ex. har hela 94 % av de svarande ofta, eller mycket ofta, tillbringat lov och semestrar i naturen. Nöjes- och motionspromenader är vanligast att ha ägnat sig åt åtminstone en gång under en 12- månadersperiod (nästan 95 % av de svarande), följt av strövat i skog och mark (90 %), arbetat i trädgården (84 %), solbadat (81 %), och haft picknick eller grillat i naturen (80 %). Även om vi ser till de aktiviteter som är vanligast att ägna sig åt ofta (mer än 60 gånger per år) så toppas listan av nöjes- och motionspromenader (ca 32 %), följt av cykla på vägar, arbeta i trädgården, ströva i skog och mark och promenera med hund. Vi har också gjort en fördjupad analys när det gäller de tio vanligaste aktiviteterna som de svarande angett att de utövat mer än 20 gånger under en 12-månadersperiod (ca 1-2 gånger per månad). Det visar sig då att kvinnorna generellt är mer aktiva. Jogging/terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män medan solbad, picknick och stavgång är mer representerat hos kvinnor. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att promenera med hund är vanligare och arbete i trädgården mindre vanligt, jämfört med övriga grupper. Joggning/terränglöpning tycks också vara en aktivitet främst hos yngre och medelålders, medan det omvända gäller för stavgång. Föräldrarnas uppväxtland tycks inte ha så stor betydelse för vilka aktiviteter man väljer, men svarande med svenska föräldrar utövar aktiviteterna i större utsträckning jämfört med personer vars föräldrar vuxit upp utomlands. Ett undantag finns emellertid för picknick eller att grilla i naturen vilket är vanligare hos svarande med utländska föräldrar.
|
|
| 7. |
-
Svensk turismforskning : en tvärvetenskaplig antologi om turister, turistdestinationer och turistorganisationer
- 2003
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Redaktör för boken är Mia Larson, turismforskare vid Handelhögskolan i Göteborg. Boken är ett samarbetsprojekt mellan ETOUR och nätverket Svenska Sällskapet för Turismforskning. Efter en introduktion (kapitel ett) av Mia Larsson följer en del i boken med Naturturism som tema. I kapitel två diskuterar Per Åke Nilsson det naturbaserade rekreativa kapitalet. Han menar att intressekonflikter uppstår mellan lokalbefolkning, turismföretagare och förespråkare för turism samt allmänheten i övrigt vad gäller hur och på vilket sätt naturen ska utnyttjas. Nilsson belyser denna problematik genom ett innehållsrikt fall i Gimdalen, där lokalbefolkningen uppfattade en extern investering inom turism i bygden som ett hot mot det lokala rekreativa kapitalet. Klas Sandell diskuterar i kapitel tre olika reservatsstrategier och dess framtida roll vad gäller å ena sidan naturturism och friluftsliv och å andra sidan en hållbar och lokalt förankrad utveckling. Han introducerar en ekostrategisk begreppsram som belyser olika sätt att närma sig landskapet och använder sedan den vid diskussion av bl a Kirunafjällens nationalparksförslag. Sandell diskuterar även allemansrätten och UNESCOs s k biosfärområden som intressanta reservatsstrategier för att, bl a med turismen som viktigt element, försöka integrera natur och kultur liksom naturvård och lokal utveckling. I kapitel fyra ger Peter Fredman och Thomas A. Heberlein en översikt över den svenska fjällturismens förändringar under två decennier, som kan vara till nytta vid planering av framtida naturturism. De har tittat på förändringar i turistströmmar till olika delar av fjällen, förändringar i aktiviteter som utövas och typ av boende. Tre olika hypoteser diskuteras som kan förklara förändringarna; sociala och ekonomiska faktorer, aktivitetsrelaterade faktorer och medias roll. I bokens andra del är temat Konsumtion av turistprodukten. I kapitel fem behandlas blivande turisters olika överväganden vid val av resmål, vilket har att göra med olika faktorer som upplevs viktiga vid konsumtion av turismprodukten. Ewa Wolf diskuterar skillnader mellan val av resmål och andra produkter och menar att, till skillnad från många andra konsumtionsformer, det inte är produkten i sig som är målet med köpet, utan den subjektiva upplevelsen som resan leder till. I en studie av resenärer till Portugal kunde tre nivåer i urvalsprocessen urskiljas. Den första avser överensstämmelse mellan de blivande turisternas personliga semesterideal å den ena och semesterortens konkreta förutsättningar å den andra. Här kunde fyra teman urskiljas: längtan efter distans, kunskap, kontraster och status. Den andra avser de blivande turisternas strävan att undvika såväl stress som leda under semestern. I den tredje urvalsnivån används utomstående experter, t ex reklam i form av resekataloger och privata råd av personer i omgivningen Kapitel sex relaterar till konsumtion av en del av turismprodukten - restaurangbesöket. Lena Mossberg diskuterar upplevelserummets påverkan på kundens beteende vid turismrelaterade tjänster. Hon menar att kunden reagerar kognitivt på t ex rumslig situation och arkitektur, känslomässigt på t ex musik, ljus och färg, samt fysiskt vad gäller t ex bekvämlighet och lukt. Begreppet upplevelserummet, och diskussionen kring detta, kan, enligt Mossberg, tillföra både akademiker och praktiker insikter i och förståelse om betydelsen av omgivningsfaktorer i marknadsföringen. Detta inte minst eftersom formgivning och design har blivit alltmer viktiga konkurrensfaktorer. Tredje delen av boken har destinationen som utgångspunkt för forskning om olika aspekter. Marknadsföring och utveckling av turismdestinationen i bred bemärkelse står i fokus. Kapitel sju och åtta och nio handlar om destinationsmarknadsföring och utveckling utifrån ett nätverksperspektiv. Jörgen Elbe kritiserar i kapitel sju den gängse modellen för destinationsmarknadsföring. Han menar att den är en tillämp-ning av en normativ marknadsföringsmodell som gäller för företag som opererar på konsumentmarknader, och föreslår istället att studera destinationsmarknadsföring utifrån ett nätverksperspektiv. Elbe menar att producenter av turistprodukter är ömsesidigt beroende och att turistorganisationer ofta bildas för att samordna mark-nadsföringsaktiviteter inom en destination. Elbe visar i en studie av destination Småland hur aktörer med olika resurser deltar i gemensamma marknadsföringsakti-viteter, samt turistorganisationens samordnande roll. Även Yvonne von Friedrichs Grängsjö menar att ett traditionellt transaktionsorienterat fokus på marknadsföring med fördel kan bytas mot marknadsföring med fokus på relationer, interaktioner och nätverk. Hon har studerat hur aktörerna på turistdestinationen Åre arbetar med destinationsmarknadsföring, och varför de "gör som de gör", utifrån föreställningen att aktörers olika värdegrunder påverkar interaktionen mellan aktörerna. I kapitel åtta lyfts två olika perspektiv fram i diskussionen om hur aktörerna ser på sitt arbete och hur de relaterar till varann - Gemeinschaft ("tjäna Åre") och Gesellschaft ("tjäna på Åre"). Dessa olika värdegrunder används för att förstå destinationsmarknadsföringens organisering och utformning. Laila Frisk ser relationer och interaktioner mellan aktörer på en turismdestination som väsentliga för att förstå destinationsutveckling. I kapitel nio beskriver hon hur fem destinationer i norra Sverige samarbetar (eller inte) och diskuterar hur sociokulturella faktorer såsom värderingar och attityder till turism och samarbete kan hindra eller bidra till destinationsutveckling. Kapitel tio fokuserar turistorganisationens roll vid destinationsmarknadsföring. Ola Bergströms studie visar på hur en turistorganisation kan skapa samspel mellan privata och offentliga intressen genom formulering av destinationens varumärke. Han beskriver hur Barcelonas turistorganisation arbetar med att utveckla sitt varumärke och hur turistorganisationens handlingsprogram och aktiviteter medverkar till att styra turisternas uppfattning av staden. Bergström menar emellertid att det är svårt att hävda att turistorganisationen kan kontrollera vad som händer i staden och därmed konkret inverka på stadens turism. Turistorganisationens framhävande av ansvarstagandet för stadens varumärke kan därför framstå som ett maktanspråk för att öka sitt inflytande i förhållande till andra dominerande aktörer i staden. Massmedier utgör en av flera aktörer som producerar information om turismdestinationer, som i sin tur påverkar människors mentala bilder av platser. Medier medverkar därmed, trots att de står oberoende från turistindustrin, till att människor lockas till eller avhålls från att resa till en bestämd plats. Kristina Lindström visar i kapitel elva, genom en studie av tre svenska dagstidningar under tre decennier, hur turistmålet Mallorca uppmärksammas i media. Bokens fjärde del belyser olika aspekter kring hur människor som arbetar i turistföretag organiserar sitt arbete, samt varför glesbygdsturistföretagarna väljer att arbeta i turismverksamheter. Mia Larson visar i kapitel tolv genom en studie av Storsjöyran hur arbetet med att förnya en årligen återkommande festival går till - en förnyelse som är viktig för att både attrahera nya och behålla gamla besökare. Kapitlet syftar till att förstå de kreativa och innovativa processer som leder till förnyelse - såsom institutionalise-rade, framväxande och improviserade. Larson fann att en stark föreställning om att förnyelse är viktig skapar förutsättningar att motverka stagnation. Genom att undvika att fastna i alltför stereotypa situationer är det möjligt att hitta nya vägar till förnyelse av produkt och process. Istället för att fokusera på ordning och kontroll, uppmuntras kreativitet, spontanitet och handling genom intuition, d v s handlingsorienterad improvisation som fokuserar på nya möjligheter, idéer och innovationer. I kapitel tretton illustrerar Dorit Christensen och Svante Leijon meningsfullt arbete i turistföretaget Boda Borg utifrån den existentialistiska skolan. De beskriver arbetet i företaget som ett estetiskt spel där en balans i interaktionen mellan konstnärliga kooperatörer, konstnärliga rum (produkten på Boda Borg), tekniken i konstskapandet och begeistrade gäster ledde till ett levande estetiskt spel och därmed ett meningsfullt arbete. Studien visade på att den fortsatta dynamiken - kooperatörernas organiseringsförsök, intresset för sponsring, tidvis för många gäster etc - över tid medförde att leken i arbetet övergick i plikt, engagemang tog ut sitt pris i trötthet, kunderna blev stereotypa istället för spännande etc. Detta förklarar Christensen och Leijon med att företagslogiken blev mer framträdande i verksamheten samt att kooperatörerna körde slut på sig själva. Sven-Erik Karlsson och Gunilla Lönnbring har studerat turistföretagare i två värmländska kommuner. I kapitel fjorton diskuterar de sociala och kulturella förklaringar till att människor väljer att arbeta inom små turismverksamheter. Vid sin analys använder Karlsson och Lönnbring begreppen livsstil och livsform och ser självständighetens livsform som dominerande i kommuner med hög andel egenföretagare. Kapitlet visar att företagandet definitivt är en ekonomisk försörjnings-strategi, men ingår också i en social kontext där platsens betydelse och dess tradition av socialt och kulturellt kapital är centrala för att förstå olika jordmåner för företagande. De sista kapitlen i denna bok ger en kritisk syn på turismforskning. Författarna föreslår alternativa angreppsätt i framtida turismforskning. Urban Laurin ser turism som sk
|
|
| 8. |
- Esperi, Inger, 1961-, et al.
(författare)
-
Konkurrens och styrning : Privata utförare inom kommunal verksamhet
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommuner, regioner och landsting utgör en betydande del av den svenska offentliga sektorn och tillhandahåller tjänster som är betydelsefulla för landets medborgare. Några exempel är vård av äldre och funktionshindrade, utbildning samt hälso- och sjukvård. Under senare år har den andel av verksamheten som tillhandahålls direkt av kommuner, regioner och landsting minskat. Istället har förekomsten av privata utförare ökat inom många områden. Eftersom den upphandlade verksamheten motsvarar stora belopp och omfattningen kontinuerligt ökar är det viktigt att dessa beställare ser till att de privata utförarna levererar verksamhet på överenskommet sätt och med utlovat resultat. Denna forskningsrapport syftar till att beskriva och förklara hur offentliga beställare styr privata utförare i olika styrsituationer avseende konkurrenssituationen och vilken verksamhet som upphandlas. Det empiriska materialet är insamlat genom intervjuer både med kommuner och med privata utförare.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Larson, Mia, 1965, et al.
(författare)
-
Hållbart turismföretagande i kustsamhällen
- 2013
-
Ingår i: Framtidskuster. Hållbar utveckling i kustsamhällen. - Göteborg : Makadam Förlag. - 9789170611308 ; , s. 173-196
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
