| 1. |
|
|
| 2. |
- Corvellec, Hervé, 1961, et al.
(författare)
-
Avfallsförebyggande handlar om effektiv produktion och genomtänkt konsumtion – inte om avfall. Sju lärdomar från forskningsprojektet från avfallshantering till avfallsförebyggande
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport sammanfattar de viktigaste lärdomarna från forskningsprojektet ”Från avfallshantering till avfallsförebyggande”. I forskningsprojektet har forskare från Lunds universitet och Göteborgs universitet, men också Umeå Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan, studerat avfallsförebyggande. Syftet med projektet har varit att identifiera och förklara svårigheterna med att förverkliga de avfallsförebyggandepolitiska målen. Forskarna har närmat sig projektets syfte genom innehållsanalys av avfallsplaner, kvantitativa och kvalitativa studier av avfallsförebyggande- initiativ, teoretisk kritik av stadsplanering, och kartläggning av hinder för avfallsförebyggande. Projektet har bedrivits i tät samverkan med kommuner, kommunala avfallsbolag, myndigheter, sociala rörelser och företag. Det har finansierats av forskningsrådet Formas (Dnr 259-2013-210). För den som vill veta mer finns källor refererade löpande i texten och redovisat i referenslistan i slutet av rapporten. Det går även bra att kontakta respektive forskare. Under Interna referenser redovisas de vetenskapliga artiklar, konferensbidrag, seminarier, uppsatser, reportage, debattartiklar, och nya forskningsprojekt som forskningsprojektet har lett till. På projektets webbplats www.ism.lu.se/mtp redogörs i detalj för projektet, till exempel de workshopar som har organiserats inom projektets ram.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Gullberg, Anders, 1947-
(författare)
-
Spelet om Nedre Norrmalm
- 1998
-
Ingår i: Stockholm blir stor stad. - Stockholm : Byggförlaget. - 9179881394 ; , s. 8-49
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Få projekt har skapat sådana konflikter i Stockholms stadsplanehistoria som citysaneringen. De skiljaktiga meningarna skar rakt igenom partier och privata organisationer. Politikerna och näringslivets företrädare förhandlade och gjorde bytesaffärer. Av de 52 hektar som skulle totalsaneras enligt Cityplanen 1967 blev endast 24 förverkligade.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lind, Hans, 1950-, et al.
(författare)
-
Belåningsgrader och lånevillkor : en studie av husköpare våren 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den internationella utvecklingen när det gäller huspriser och en kraftig ökning av antalet hushåll som tvingas sälja sin bostad leder naturligtvis till frågan om samma sak kommer att hända här. Utifrån den negativa internationella bilden kan man säga att resultaten av denna studie i huvudsak ger skäl till en mer optimistisk bild av situationen:- Den genomsnittliga belåningsgraden är relativt låg (drygt 60%) , även om det var en fjärdedel som hade en belåningsgrad på över 88%.- En mycket liten grupp av hushållen oroar sig för inte klara sina boendekostnader. Endast 2% kände en stor oro och förklaringen är rimligen att inkomstnivå är relativt hög bland de hushåll som köpt bostad under den aktuella tiden. I media har rapporterats att det skett en kraftig procentuell ökning av antalet exekutiva auktioner, men det är viktigt att notera att detta räknas från en mycket låg nivå i absoluta tal och därför motsäger inte detta resultatet i denna studie som pekar på att enbart en mycket liten grupp av hushåll kommer att drabbas av detta. Även om det är en tragedi i det enskilda falletär det därför inte troligt att det blir ett stort samhällsekonomiskt problem eller att det blir storakreditförluster för bankerna.Ska man peka på några oroande drag är det:- Många hushåll har alla lån på rörlig ränta vilket kan ge stora utgiftsökningar om räntorna stiger. Eftersom räntehöjningar normalt sker i uppåtgående konjunkturer kan det dock mycket väl vara så att hushållen klarar dessa höjningar.- Många hushåll amorterar inget och det gör att den långsiktiga belåningsgraden kan bli ett problem. Även om huspriserna inte fallit nämnvärt hittills, bedömer de flesta experter att huspriserna även i Sverige långsiktigt kommer att falla och då kan amorteringsbehovet öka. Avslutningsvis kan man säga att en orsak till husköparnas relativt goda ekonomiska situation är att man har gjort en "boendekarriär". De allra flesta har ägt en bostadsrätt eller egnahem redan innan och prisökningarna under de sista 5-10 åren har rimligen bidragit till att denna grupp har kunna bygga upp ett betydande eget kapital. Samtidigt har naturligtvis denna utveckling gjort det svårare att ta steget från hyresrätt till ägd bostad.
|
|
| 7. |
- Lind, Hans, 1950-, et al.
(författare)
-
Skatteeffekter i samband med flytt mellan egnahem och bostadsrätt
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den svenska fastighetsbeskattningen har flera olika komponenter. När man talar omfastighetsskatt är det i första hand den löpande beskattningen som åsyftas, men det finns ocksåskatter som är knutna till själva transaktionen, främst realisationsvinstbeskattning ochstämpelskatten. I debatten har det lyfts fram att dessa skatter kan ha negativa konsekvensergenom att det uppstår inlåsningseffekter av olika slag.Syftet med denna rapport är i första hand att i detalj beräkna hur stora merkostnader somskattesystemet skapar i samband med en flytt. Kalkyler görs för- två städer med olika prisnivå (Stockholm resp Gävle)- för ett pensionärshushåll (som flyttar från en villa till en bostadsrätt) och för en barnfamilj(som flyttar från en bostadsrätt till en villa)- för pensionärshushållet görs en uppdelning efter hur länge man bott på orten- för barnfamiljen görs en uppdelning utifrån om man har uppskov på tidigarerealisationsvinstbeskattning eller ej.Detta ger totalt 8 olika fall.I samtliga fall antas att inkomsterna hos hushållen är sådan att inga särskilda bidrag utgår.Kalkylen är uppbyggt så att alla engångskostnader, t ex stämpelskatten, finansieras med lånoch det som redovisas är förändringen i hushållets löpande månadskostnad före respektiveefter flytten. I tabellerna nedan sammanfattas resultatet. Det antas att hushållen köper enbostad som kostar lika som det som de får för den som de säljer (5 miljoner i Stockholm,2 miljoner i Gävle).Översikt pensionärsalternativFörändring i månadsutgiftStockholm - bott länge +4618, varav amortering: 1 925Stockholm - bott ca 10 år + 1510, varav amortering: 550Gävle- bott länge +475, varav amortering: 92Gävle- bott ca 10 år +17, (ingen amortering pga inget lån)Översikt barnfamiljFörändring i månadsutgiftStockholm - inget tidigare uppskov +2405, varav amortering: 592Stockholm - tidigare uppskov +3369, varav amortering: 1203Gävle- - inget tidigare uppskov +1047, varav amortering: 139Gävle- tidigare uppskov +1047, varav amortering: 139Som framgår av tabellerna är det betydande kostnadsökningar pga de transaktionsrelateradeskatterna, särskilt vid höga prisnivåer som de som antogs i Stockholmsfallet. Den störstakostnadsökningen uppstår för pensionshushåll som bott länge i sitt hus och för barnfamiljersom redan tidigare har ett uppskov med en realisationsvinstskatt.
|
|
| 8. |
- Kuylenstierna, Johan, et al.
(författare)
-
Klimatpolitiska rådets rapport 2021
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör Klimatpolitiska rådets utvärdering av regeringens samlade politik under år 2020 i förhållande till de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Den innehåller också en övergripande bild av utsläppsutvecklingen och en uppföljning av regeringensklimatpolitiska handlingsplan liksom av regeringens klimatredovisning till riksdagen.Den förda politiken har under det senaste året starkt präglats av den pågående pandemin. Hur samhället förmår möta coronakrisen och dess långsiktiga ekonomiska och sociala effekter påverkar på flera sätt förutsättningarna för att hantera klimatomställningen. Klimatpolitiska rådet har därförvalt att i årets rapport ha ett särskilt fokus på regeringens politik under coronakrisen och hur kris och återhämtningspolitiken påverkar möjligheterna att uppnå de klimatpolitiska målen.När slutsatserna och rekommendationerna i denna rapport presenteras pågår pandeminfortfarande. Ännu finns ingen slutgiltig bild av de många skeenden, samband och följder som är relevanta i sammanhanget, men många viktiga politiska beslut kopplade till coronakrisen och dess följdverkningar behöver fattas nu och under den närmaste tiden. Att Klimatpolitiska rådetpresenterar denna rapport om krisen redan nu är i linje med rådets ambition att bidra medrelevanta och användbara beslutsunderlag för regering och riksdag.Rapporten innehåller både slutsatser om de förda politiken och ett antal rekommendationer till regeringen för att bättre tillvarata det möjlighetsfönster som Coronakrisen skapat.
|
|
| 9. |
- Johansson, Nils, 1981-, et al.
(författare)
-
Vi måste minska mängden avfall
- 2018
-
Ingår i: Göteborgs-Posten. - Göteborg. ; 5 feb
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Oförmågan att förebygga avfall leder till att miljövinsten i effektiviseringar äts upp av de växande avfallsmängderna. Tvärtemot vad som behövs för att minska klimatpåverkan och miljögifterna, skriver bland andra miljöstrateg Nils Johansson.
|
|
| 10. |
- Dellve, Lotta, et al.
(författare)
-
Hållbart ledarskap : i vardag och förändring
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar aktuella studier om hållbar och hälsofrämjande arbetsmiljö och hur en sådan miljö kan skapas genom ledarskap. De mest betydelsefulla aspekter som rör hur chefer genom ledarskap och organisering av arbete och arbetsförhållanden kan ha en avgörande betydelse för medarbetares hälsa och hållbarhet i vardagsarbete och under utvecklingsarbeten tas upp. Rapporten inleds med en genomgång av allmänna teorier och forskning om välbefinnande och hälsosamt arbetsengagemang. Därefter beskrivs forskning om hur ledarskap och chefskap påverkar välbefinnande och engagemang. Förhållanden i chefers arbete som kan vara stödjande för att hantera utmaningar i ledarskapet lyfts också. Rapporten fokuserar därutöver förutsättningar i arbetet som visat samband med hälsa samt hur hälsa och hållbarhet kan stärkas genom medarbetarskap, socialt kapital och team. Aspekter på förändringsledning som visat samband med hållbarhet beskrivs också. Rapporten avslutas med att belysa basstrukturer som ger förutsättningar för delaktighet, kontroll, inflytande, handlingsutrymme och socialt stöd bland så många som möjligt vid arbetsplatsen.
|
|
