| 1. |
- Ejdemo, Thomas, et al.
(författare)
-
Möjligheter och hinder för en grön energiomställning : erfarenheter från andra regioner med lärdomar för Norrbotten
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport har tagits fram inom ramen för projektet Gröna energiinvesteringar som finan-sieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Norrbotten, Länsstyrelsen i Norr-bottens län och Energimyndigheten. Projektet har drivits av Energikontor Norr i samverkan med Luleå tekniska universitet (Energiteknik, Nationalekonomi samt Entreprenörskap och Innovation) och Företagarna Norrbotten.Syftet med rapporten är att (a) öka förståelsen för de mervärden som kan uppstå regionalt och lokalt av en omställning av energisystemet och vilka hinder som kan finnas för en sådan omställning; samt att (b) identifiera olika former av strategier, styrmedel och affärsmodeller som kan bidra till realiserandet av nya hållbara energillösningar. Detta åstadkoms genom att konsultera och syntetisera relevanta erfarenheter från tidigare energiomställningsprocesser, samt genom att diskutera förutsättningarna för en sådan omställning i Norrbotten.Rapporten innehåller tre huvudsakliga delar. Den första delen är generell och baseras på erfarenheter och lärdomar från andra regioner och länder. Här diskuteras hinder för hållbara energiprojekt, med fokus på betydelsen av goda finansieringsmöjligheter, förutsättningar för etablerandet av ny teknologi samt hinder i form av sociala konstruktioner såsom stereotypa föreställningar om kön, etnicitet etc. En fallstudie av de hinder som kan försvåra ett ökat utnyttjande av industriell överskottsvärme belyser en rad faktorer som är viktiga att hantera i många former av samverkansprojekt på energiområdet. Den första delen av rapporten beskriver också hur hållbara energiprojekt kan bidra till regional ekonomisk utveckling, och identifierar vilka faktorer som påverkar hur stora dessa effekter kan bli. En viktig lärdom är att positiva spridningseffekter på den lokala ekonomin inte alltid sker automatiskt; olika åtgärder och strategier för att förstärka dessa effekter är ofta viktiga. Därför diskuteras även ett antal sådana strategier, t.ex. fondlösningar, lokalt ägande, gräsrotsfinansiering, samt olika strategier som syftar till att aktivt stärka de aktörsnätverk som behöver växa fram kring de nya projekten.Rapportens andra del vänder blicken mot Norrbotten, och diskuterar förutsättningarna för att en hållbar energiomställning med betydande mervärden för den ekonomiska utvecklingen kan åstadkommas i länet. Dessa förutsättningar beskrivs med utgångspunkt i de existerande strategier som finns för att stimulera regional ekonomisk tillväxt; en gemensam nämnare för dessa är att de pekar på möjligheterna att förena regionala tillväxtmål med en hållbar energiomställning. Här diskuteras även de regionala förutsättningarna för inkluderande, inte minst jämställd, innovation i länet.I rapportens tredje och avslutande del sammanfattas de viktigaste lärdomarna från rapporten. Här tydliggörs relevansen av de tidigare erfarenheterna och lärdomarna för det regionala sammanhanget, och vi diskuterar, med utgångspunkt i intervjuer av projektägare, erfarenheter rörande hinder, mervärden, strategier etc. från sju olika energiprojekt som följts och studerats i projektet Gröna energiinvesteringar. I ett avslutande kapitel lyfts ett antal viktiga lärdomar och rekommendationer för det fortsatta energiomställningsarbetet i länet fram.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Kuylenstierna, Johan, et al.
(författare)
-
Klimatpolitiska rådets rapport 2021
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör Klimatpolitiska rådets utvärdering av regeringens samlade politik under år 2020 i förhållande till de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Den innehåller också en övergripande bild av utsläppsutvecklingen och en uppföljning av regeringensklimatpolitiska handlingsplan liksom av regeringens klimatredovisning till riksdagen.Den förda politiken har under det senaste året starkt präglats av den pågående pandemin. Hur samhället förmår möta coronakrisen och dess långsiktiga ekonomiska och sociala effekter påverkar på flera sätt förutsättningarna för att hantera klimatomställningen. Klimatpolitiska rådet har därförvalt att i årets rapport ha ett särskilt fokus på regeringens politik under coronakrisen och hur kris och återhämtningspolitiken påverkar möjligheterna att uppnå de klimatpolitiska målen.När slutsatserna och rekommendationerna i denna rapport presenteras pågår pandeminfortfarande. Ännu finns ingen slutgiltig bild av de många skeenden, samband och följder som är relevanta i sammanhanget, men många viktiga politiska beslut kopplade till coronakrisen och dess följdverkningar behöver fattas nu och under den närmaste tiden. Att Klimatpolitiska rådetpresenterar denna rapport om krisen redan nu är i linje med rådets ambition att bidra medrelevanta och användbara beslutsunderlag för regering och riksdag.Rapporten innehåller både slutsatser om de förda politiken och ett antal rekommendationer till regeringen för att bättre tillvarata det möjlighetsfönster som Coronakrisen skapat.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Johansson, Sven-Erik, et al.
(författare)
-
Revisorn, revisionsföretaget och framtiden?
- 2005
-
Ingår i: Uppdrag revision. - Stockholm : SNS förlag, Stockholm. - 9185355259 ; , s. 199-210
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Alakangas, Lena, et al.
(författare)
-
Norrbottens malm- och mineralresurs och dess potentiella betydelse för innovation, samhälle och miljö
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gruvindustrins betydelse för samhällsutveckling och infrastruktur i Sverige och inte minst i Norrbottens län är mycket stor. De geologiska förutsättningarna att hitta nya brytvärda förekomster i Norrbotten är goda. Länet är tillsammans med Västerbotten en av Europas viktigaste regioner för utvinning av metaller. Det syns också i den nyligen framtagna regionala mineralstrategin för Norrbotten och Västerbotten. Visionen för den regionala mineralstrategin: ”Genom långsiktigt hållbart nyttjande av Norrbottens och Västerbottens läns mineralresurser har ytterligare tillväxt skapats i regionen och hela Sverige. Vi har utvecklat och stärkt vår ställning som ledande gruv- och mineralnation.”Eftersom framtidspotentialen för gruvnäringen är mycket god men okunnigheten hos både allmänhet och beslutsfattare om näringens betydelse för innovation och samhällsutveckling är stor, kopplat med en utbredd oro för miljöpåverkan, måste dessa viktiga framtidsfrågor belysas. Med finansiering från Länsstyrelsen i Norrbotten bedrevs därför under första hälften av 2014 en förstudie som syftade till att sammanfatta kunskapsläget om framtidens gruvindustri i Norrbotten. Resultaten av förstudien redovisas i den här rapporten. En viktig slutsats är att det under nästa strukturfondsperiod (med start 2015) behövs ett framtidsinriktat forskningsprogram för att belysa de möjligheter som finns. Denna förstudie utgör grund för en kommande ansökan till strukturfonderna. Kompetensen som finns vid Luleå tekniska universitet, Sveriges centrum för gruvrelaterad forskning och utbildning, bör användas för att studera troliga framtidsmöjligheter och hur de ska kunna användas för att få en så positiv utveckling som möjligt för länet. Projektet bör innehålla följande tre huvudinriktningar, som naturligtvis hör ihop:Vilka malm- och mineralresurser finns det potential för i Norrbotten, och vilka kommer sannolikt att exploateras i framtiden?Vad kommer den exploateringen att ha för betydelse för innovation och samhällsutveckling?Vad kommer den exploateringen att få för miljöeffekter och hur ska man göra för att minska miljöbelastningen?En annan slutsats är att nedlagda gruvområden inte måste ses som förstörd natur. Betydande mervärden som gruvturism skulle kunna skapas om vilja, kreativitet och beslutsamhet finns. Detta är ett givet utvecklingsområde där småföretag och entreprenörer kan göra stor insats om de politiska och myndighetsmässiga förutsättningarna finns. Dessa aspekter skulle också kunna belysas i det föreslagna forskningsprogrammet eller i ett eget projekt.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
