1. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(författare)
-
Tankefel inom vardag, yrkesliv och politik
- 2009
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Syftet är att klargöra begreppet tankefel och att beskriva några vanliga exempel på tankefel. Tankefel har en omfattande förekomst och omfattande konsekvenser för enskilda och samhälle.
|
|
2. |
|
|
3. |
|
|
4. |
- Norrman, Jenny, 1971
(författare)
-
Dokumentation workshop geosystemtjänster - ekosystemtjänster
- 2019
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dokumentation av workshop gällande att diskutera begreppen ekosystemtjänster och geosystemtjänster Plats: Chalmersska huset i Göteborg, Kanalrummet. Datum och tid: 29 augusti, kl 11.30-15.30 Bakgrund: Utifrån pågående forskning på Chalmers om undermarken som en multifunktionell resurs ser vi ett behov av att kunna systematiskt beskriva alla typer av tjänster undermark som naturen tillhandahåller med syftet att kunna ta bättre och mer hållbara beslut angående hur dessa tjänster/resurser skall nyttjas. Flera av dessa tjänster är biotiska och klassas då som ekosystemtjänster (ES). Andra typer av tjänster såsom t.ex. geoenergi, utrymme, bärförmåga, arkeologiska och geologiska arkiv är inte biotiska och kan därför principiellt inte betecknas vara ES. Hur bör man då beskriva dessa på bästa sätt så att man kan få en helhetsbild över undermarkens tjänster? Vi ser att begreppet geosystemtjänster förmodligen kan fånga in detta och skulle kunna vara ett bra ramverk. Men är det bra eller mindre bra att introducera nya begrepp? Hur ser andra organisationer som arbetar med ES på att föra in ett nytt begrepp? Liknande frågeställningar uppstår när man t.ex. arbetar inom vattenförvaltning där flera av vattnets tjänster är abiotiska, där t.ex. begreppet grundvattentjänster används ibland och som innefattar både biotiska och abiotiska tjänster. Syfte: Att samla representanter från olika organisationer som arbetar med och berörs av arbetet med ES för att dela erfarenheter och kunskap omkring ES och vad som inte fångas in under begreppet ES, om detta är ett problem eller ej för de olika organisationerna, och hur man ser på att föra in nya begrepp och nyttan med det. Upplägg: Ett antal korta föredrag för att introducera alla till frågeställningen, hur de olika organisationerna arbetar med ekosystemtjänster (ES) idag och deras roller. Därefter diskussion utifrån ett antal frågeställningar. Inbjudningslista: Representanter ifrån Sveriges geologiska undersökning, Statens geotekniska institut, Boverket och Naturvårdsverket, forskare (Chalmers), kommuner (Malmö, Göteborg), HaV och Vattenmyndigheterna.
|
|
5. |
|
|
6. |
- Alsanius, Beatrix
(författare)
-
Bassiluskan, bassiluskan......om personalens hälsa och hygien inom produktionen av livsmedel i trädgårdsnäringen
- 2015
-
Ingår i: LTV-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Personalens hygien och hälsostatus är en viktig bidragande orsak till spridning av humansmittor med frukt, bär och grönsaker Hygien och hälsa påverkas av kulturella traditioner och ekonomiska faktorer Arbetet med personalens hygien och hälsostatus förutsätter ledarskap God hygien under arbetsdagen förutsätter tillgång till sanitära utrymmen med rinnande vatten, tvål och desinfektion och torkning Val av vattentemperatur, tvål, desinfektionsmedel samt torkningssätt inverkar på överlevnad av mikroorganismer på händer Barriärer i form av skyddskläder och handskar minimerar spridningsrisken från människor till frukt, bär och grönsaker, men kan samtidigt inge en falsk trygghet Hygien och hälsa är inte bara en fråga om kunskap utan också om insiktsbaserat handlande; det måste vara automatiserat Etablering av en företagskultur för personalens hygien och hälsa är ett ledarskapsansvar
|
|
7. |
|
|
8. |
- Brady, Mark, et al.
(författare)
-
Modellerade miljöeffekter - för bättre ersättningar till jordbrukare
- 2021
-
Ingår i: Policy brief / AgriFood Economics Centre.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Miljöersättningar i landsbygdsprogrammet kritiseras för att inte vara kostnadseffektiva eller attraktiva för många jordbrukare, samt för att inte ta vara på jordbrukarnas kompetens och kreativitet för att lösa miljöproblem. Problemen beror i hög grad på att ersättningen betalas ut oavsett storleken på miljöeffekten, bara den avtalade åtgärden utförs. Utvecklingen av ett effektivare system för miljöersättningar har hämmats av svårigheter med att mäta miljöeffekter på gårdsnivå. Vi visar att:Om en miljöåtgärd ska vara kostnadseffektiv, dvs. uppnå miljöeffekter till lägsta möjliga kostnad, måste den genomföras på rätt plats. En modell (app) är ett praktiskt verktyg för att bedöma miljöeffekter av en åtgärd på olika platser i landskapet. Ersättningar baserade på modellerade miljöeffekter ger betalningssäkerhet och skapar engagemang hos jordbrukare i miljöarbetet, eftersom de får betalt för den förväntade miljöeffekten.
|
|
9. |
|
|
10. |
|
|