| 1. |
|
|
| 2. |
- Nilsson, Jan-Eric, 1952-, et al.
(författare)
-
SAMKOST : redovisning av regeringsuppdrag kring trafikens samhällsekonomiska kostnader
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VTI fick i december 2012 regeringens uppdrag att uppdatera tillgänglig kunskap om trafikens samhällsekonomiska kostnader. Arbetet har genomförts i ett antal separata projekt som behandlar olika externaliteter – slitage och nedbrytning av infrastruktur, olycksrisker, emissioner från förbränning av fossila bränslen, buller och trängsel eller knapphet – för varje trafikslag. De nya skattningarna av vägtrafikens sammanlagda marginalkostnader skiljer sig på totalen relativt lite från tidigare bedömningar. Inom denna oförändrade total ryms emellertid förändringar. Bland annat är de kostnader vägtrafiken förorsakar infrastrukturhållaren högre än tidigare, medan de skattade kostnaderna för i synnerhet olyckor nu är lägre. Även kostnaderna för luftföroreningar och buller har minskat jämfört med tidigare beräkningar. Järnvägens skattade marginalkostnader är totalt sett högre än i tidigare beräkningar, i synnerhet för godstrafiken. Den enskilt största förändringen även i järnvägssektorn är att kostnaderna för den nedbrytning av spåren trafiken förorsakar ökat. Dessa observationer avser ett genomsnitt för hela nätverket av vägar och järnvägar. En grafisk presentation av resultaten pekar på att kostnaderna är olika höga beroende på vilka delar av näten som används. Denna redovisning är emellertid ännu inte tillräckligt bearbetad för att det ska vara möjligt att dra några generella slutsatser.
|
|
| 3. |
- Hultkrantz, Lars, 1952-, et al.
(författare)
-
Samhällsekonomisk analys : En introduktion till mikroekonomin
- 2008. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bok är en introduktion till den samhällsekonomiska mikroteorin och dess normativa del, välfärdsteorin. Författarna presenterar såväl klassiska teorier som nyare inslag som beteendeekonomi, spelteori och informationsekonomi. Boken visar även hur teorin kan användas för olika praktiska syften, t.ex. vid val av styrmedel, analys av konkurrensfrågor, upphandling och samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning.Samhällsekonomisk teori och metod kan användas för att analysera många frågor. Denna teori utvecklades ursprungligen för att förklara marknaders funktion men används idag för att studera alla slags samhällsinstitutioner – t.ex. organisationer, lagar och avtalsformer. Med hjälp av samhällsekonomisk analys kan man både förklara dessa institutioner och hur väl de fungerar, i synnerhet deras effektivitet.
|
|
| 4. |
- Nilsson, Jan-Eric, 1952-, et al.
(författare)
-
Redovisning av regeringsuppdrag kring trafikens samhällsekonomiska kostnader : SAMKOST 3
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med start 2013 har VTI i tre regeringsuppdrag haft till uppgift att förbättra kunskapen om trafikens samhällsekonomiska kostnader. SAMKOST 3 har omfattat alla trafikslag, men fokus har legat på sjö- och luftfart. Huvudsyftet för analysen är att förbättra kunskapen om trafikens externa kostnader dvs. kostnader för olyckor, trängsel, buller, luftföroreningar och klimatpåverkan. Denna slutrapport sammanfattar resultaten av de delrapporter som tagits fram för att tillgodose syftet. En viktig del av analysen har handlat om en fördjupad diskussion kring den roll som koldioxidskatten på drivmedel har för att begränsa utsläppen från användning av fossila bränslen.
|
|
| 5. |
- Nilsson, Jan-Eric, 1952-
(författare)
-
Systemfel i transportsektorn
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport innehåller två separata men besläktade delrapporter. Den första delrapporten har skrivits för Finanspolitiska rådet (rapport 2013:3) och identifierar tre grundläggande systemfel i svensk transportsektor. Det första är att priset för att använda infrastruktur, i första hand vägar och järnvägar, är allt för lågt. Det andra felet är att det genomförs ett betydande antal stora investeringar i infrastruktur som under rimliga förutsättningar måste anses vara samhällsekonomiskt olönsamma. Ett tredje fel är att den stora användningen av resurser för drift och underhåll av, och för investeringar i vägar och järnvägar inte följs upp på projektnivå. Den andra delrapporten ingår i en antologi som publicerats av Expertgruppen för offentlig ekonomi (rapport 2013:5). Där ges en kort sammanfattning av de nu refererade systemfelen varefter några tänkbara institutionella förklaringar till att också samhällsekonomiskt olönsamma projekt genomförs i betydande omfattning. Den ena förklaringen behandlar infrastrukturen som kollektiv nyttighet och de konsekvenser detta kan ha för beslutsfattandet. En andra förklaring har kopplingar till ansvarsfördelningen mellan lokal, regional och nationell nivå i den svenska förvaltningen. En tredje typ av förklaring utvecklas inom ramen för det som kommit att kallas politisk ekonomi. Där behandlas bland annat de mekanismer som ligger bakom beslutsfattarnas position i samhället, exempelvis sannolikheten för att bli (om-)vald, och de konsekvenser detta kan ha för de beslut som fattas.
|
|
| 6. |
- Nilsson, Jan-Eric, 1952-, et al.
(författare)
-
Vad 1998 års trafikpolitik bör innehålla
- 1997
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - : Nationalekonomiska föreningen. - 0345-2646. ; 6
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
- Forsstedt, Sara, et al.
(författare)
-
Hur väl fungerar försäkringsbranschen?
- 2015
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 43:6, s. 40-47
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Carlén, Björn, 1965-, et al.
(författare)
-
Landbaserade godstransporter, klimat och styrmedel : underlagsrapporter 1-10
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VTI notat 28-2014 innehåller de tio underlagsrapporter som ligger till grund för VTI rapport 831: ”Landbaserade godstransporter, klimat och styrmedel – Sammanfattande rapport”. I VTI rapport 831 diskuterar forskarna flera dimensioner av hur växthusgaserna från godstransportsektorn ska kunna minskas, till exempel med hjälp av så kallade Gröna korridorer. Vidare diskuteras hur man ska se på de klimatpolitiska konsekvenserna av överflyttning från väg till järnväg eller elektrifierade fordon på väg.
|
|
