| 1. |
- Westelius, Alf, et al.
(författare)
-
Prismodeller : en taxonomi
- 2010
-
Ingår i: Ekonomiska samfundets tidskrift. - Helsingfors : Ekonomiska samfundet i Finland. - 0013-3183 .- 2323-1378. ; 63:3, s. 175-190
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det sätt som ett företag utformar sina prismodeller på, det vill säga hur det tar betalt försina erbjudanden, påverkar dess konkurrenskraft. Syftet med denna artikel är att skapaen taxonomi som kan användas för att identifiera möjliga prismodeller och diskuteraderas tillämpning. Taxonomin kan också användas för att jämföra verkliga och möjligaalternativ för prissättning och ge underlag för vad som behöver utvecklas för att en vissprismodell skall kunna tillämpas i framtiden. Artikeln är ett resultat av ett kollaborativtforskningsprojekt mellan telekomföretaget Ericsson och Linköpings Universitet. Taxonominbestår av fem dimensioner: erbjudandets omfattning, köparens rättigheter, prisformel,prisbestämningsmekanism samt informationsunderlag.
|
|
| 2. |
- Styf, Elisabeth
(författare)
-
Styrelsens ansvar för den interna kontrollen
- 2011
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Intern kontroll fick ökad uppmärksamhet i svenskt näringsliv i och med att en svensk kod för bolagsstyrning (Koden) gavs ut 2004. Att övervaka och bedöma den interna kontrollen är ett komplext och omfattande ansvar som är svårt att överblicka för en enskild styrelseledamot.Viss forskning har bedrivits under 2000-talet inom bolagsstyrning och intern kontroll. Revisionsutskottets möjlighet att säkerställa den interna kontrollen och minska riskerna för felaktigheter i den finansiella rapporteringen har bl.a. studerats. När arbetet med den här avhandlingen påbörjades fanns i huvudsak endast forskning som baserade sig på andra länders regelsystem. Svensk bolagsstyrning har till stora delar påverkats av regelsystemen i de anglosaxiska länderna, men vissa förhållanden är specifika för bolag som är noterade på svenska börser. Det är därför angeläget att studera bolagsstyrning och intern kontroll från ett svensktperspektiv.I avhandling ges en genomgång av Koden och dess formulering av styrelsens ansvar för intern kontroll. Syftet är att undersöka hur tydligt styrelsens ansvar har formulerats i Kodens regelverk samt vilka förutsättningar styrelsen har att följa reglerna. En empirisk studie genomfördes under 2007–2008, då ett 80-tal svenska börsföretag var berörda av Koden. I studien intervjuas tio styrelseledamöter om hur de upplever sitt ansvar för företagets interna kontroll och sin roll gentemot övriga bolagsorgan, dvs. ägarna, företagsledningen och revisorerna. Som ett komplement till intervjuerna analyseras 2007 års internkontrollrapporter för de företag där styrelseledamöterna varit verksamma.När Koden gavs ut hade vare sig regelsättarna eller svenska styrelseledamöter en tydlig bild över innebörden och nyttan av intern kontroll. Tidigare studier om bolagsstyrning visar att det tar tid innan förändringar får genomslag. Även denna studie visar att förändringar sker successivt. I de företag som analyserats pågår ett arbete som syftar till att förbättra den interna kontrollen. För att nå framgång i arbetet har styrelseledamöterna anammat ett pragmatiskt synsätt på sitt ansvar, som till stor del innebär att de förlitar sig på samarbete med företagsledningen. I stället för att utöva strikt kontroll och övervakning, söker styrelseledamöterna skapa en effektiv företagskultur där de tillsammans med företagsledningen strävar efter en god intern kontroll i bolaget.I likhet med tidigare forskningsresultat visar denna studie att kravet på revisionsutskott medfört att kontakterna mellan styrelsen och revisorerna har underlättats. Mötena i revisionsutskottet ger styrelsen en möjlighet att fördjupa sig i frågor om intern kontroll och finansiell rapportering. Dock saknas mer handfasta riktlinjer om vad revisorernas rapportering på utskottsmötena bör innehålla. Det finns en risk för ett förväntningsgap mellan styrelseledamöterna och revisorerna beträffande rapporteringens innehåll, och på vilket sätt den bör kommuniceras.Studien visar att internkontrollrapporteringen vid de undersökta företagen är alltför generell för att läsaren ska kunna få en uppfattning om företagets riskhanteringsprocess och kontrollåtgärder. Genom att komplettera Kodens Vägledning med förtydligande och metodbeskrivningar för riskbedömning skulle rapporteringen kunna göras mer informativ.Vidare visar studien att Kodens otydliga definition av internrevision återspeglas i styrelseledamöternas uppfattning om internrevisionens roll i internkontrollfrågor. Vare sig Koden eller Kodens vägledning beskriver internrevisionens roll och ansvar eller hur den kan bidra till att ge styrelsen ökad kunskap om bolagets interna kontrollstruktur.Kodens regler baseras på självreglering, vilket möjliggör för styrelsen att frångå reglerna och i stället ge en förklaring till varför dessa inte följs. Det ställs därför krav på att aktörer, såsom investerare, regelsättare och medier, intresserar sig för den information som lämnas eller inte lämnas, i styrelsens internkontrollrapportering. Om ingen efterfrågar informationen eller ställer krav på innehållet kommer intresset att minska, och företagens brist på god intern kontroll kommer endast att få fokus i samband med företagsskandaler.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Nilsson Jannesson, Erik B, 1979-
(författare)
-
Strategi, styrning och konkurrenskraft : En longitudinell studie av Saab AB
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att skapa sammanhängande koncern-, affärs- och funktionsstrategier (strategisk kongruens), samt ett styrsystem med ett samstämmigt informationsflöde i och mellan de centrala styrverktygen (integrerad styrning), har sedan länge hävdats vara centralt för koncerners konkurrenskraft. I den mängd empiriska studier som legat till grund för detta har främst en eller två organisatoriska nivåer fokuserats när relationerna mellan strategier, styrning och konkurrenskraft diskuterats. Studier som tar ett helhetsgrepp om dessa samband efterfrågas därför för att öka kunskapen om och förståelsen av sambanden. Föreliggande avhandling svarar mot den efterfrågan.En longitudinell fallstudie för perioden 1995–2007 har genomförts. Strategier, ekonomistyrning och produktionsstyrning på koncern-, affärs- och funktionsnivå har studerats inom försvars- och säkerhetskoncernen Saab AB. Tre affärsenheter har studerats i detalj: Saab Aerosystems, Saab Bofors Dynamics och Saab Systems. Det empiriska materialet har samlats in genom 74 intervjuer med totalt 54 respondenter samt via både internt och publikt skriftligt material.Avhandlingen visar att strategisk kongruens och integrerad styrning skapas genom ömsesidig anpassning av strategier och styrning på koncern-, affärs- och funktionsnivå. Genom en sådan ömsesidighet anpassas styrningen till koncernens kritiska framgångsfaktorer och ett integrerat informationsflöde skapas. Inom Saab har detta i sin tur påverkat beteendet på alla nivåer och bidragit till att det förändrats i enlighet med strategierna. De senare har därmed implementerats. Samtidigt som dessa beteendeförändringar skett har Saabs konkurrenskraft varit god. Då implementerade strategier, anpassade utifrån omgivningen, kan antas vara en viktig del i ett företags framgång har Saabs strategiska kongruens och integrerade styrning rimligen haft en väsentlig betydelse för koncernens konkurrenskraft.
|
|
| 6. |
- Olve, Nils-Göran, 1947-
(författare)
-
Konsten att se men inte synas
- 2011
-
Ingår i: Chefstidningen. - Stockholm : Akademikerförbundet SSR. - 2000-3498. ; :7, s. 51-53
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
