| 1. |
- Domeij, David, et al.
(författare)
-
Inequality Trends in Sweden 1978-2004
- 2010
-
Ingår i: Review of economic dynamics. - : Elsevier BV. - 1094-2025 .- 1096-6099. ; 13:1, s. 179-208
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We document a clear increase in Swedish earnings inequality in the early 1990s, andthat much of this increase was generated by movements in and out of the labor market.Inequality in disposable income and earnings net of taxes and transfers also increased,but much less than the increased inequality in pre-government earnings. These di¤er-ent developments are most likely explained by the generous Swedish welfare system.Consistent with these observations, we see no clear trend in consumption inequality.We also estimate stochastic processes for household earnings. A simple random-walkprocess captures much of the life-cycle dynamics. But we .nd clear evidence that thetrue earnings process is not a random walk. We demonstrate that some estimationmethods result in severe upward bias in the estimated volatility of permanent shocksif serial correlation in temporary shocks is ignored.Our estimation results show that the increase in earnings inequality is almost entirelydriven by an increase in residualearnings inequality. Moreover, this increase wasmostly generated by an increased volatility of persistent shocks.
|
|
| 2. |
- Flodén, Martin, et al.
(författare)
-
Svensk stabiliseringspolitik
- 2011. - 9
-
Ingår i: Marknad och politik. - Stockholm : SNS förlag. - 9789186203757
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Flodén, Martin
(författare)
-
Vilken roll bör ECB ha i hanteringen av den europeiska skuldkrisen?
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den europeiska skuldkrisen beror främst på obalanser som byggdes upp före finanskrisens utbrott då många medlemsländer hade alltför svaga offentliga finanser. Finanspolitiska åtstramningar måste genomföras så att de offentliga skulderna slutar att växa i förhållande till BNP. Till viss del beror skuldkrisen även på självuppfyllande krisförväntningar. De finanspolitiska resurserna inom valutaunionen är begränsade och räcker knappast för att vända marknadens pessimistiska förväntningar. Europeiska centralbanken (ECB) har däremot obegränsade möjligheter att ta över eurotillgångar eller förse marknaden med likviditet. Denna möjlighet behöver nu utnyttjas. För att minska risken att ECB:s inblandning i krisen skadar förtroendet för penningpolitiken, är det önskvärt att valutaunionens länder bidrar med (begränsade) kapitalgarantier så som de har gjort till den europeiska räddningsfonden EFSF. De garantier som nu står bakom EFSF kan användas som en grund för ett garantiprogram för länder och banker. ECB bör bistå garantiprogrammet med obegränsad likviditet.
|
|
